Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien - Näringar och kommunikationer - Mynt och mått - Finanser - Försvarsväsen - Författning och förvaltning - Rättsväsen - Vapen och flagga - Tidningar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Bulgarien
124
Detsamma gäller tillverkningen av papper. Stark
produktionsökning visade också livsmedels-,
cement-, glas-, metall- och trävaruindustrierna samt
den kemiska industrien, mindre däremot
läder-och textilindustrierna. Utvecklingen inom
bergsbruket är relativt sett betydande men absolut
sett mycket ringa. B. har rika stenkolstillgångar,
men kolproduktionen uppgick 1937 till endast 1,9
mill. ton. Malmtillgångarna (koppar, bly, zink,
mangan), bauxit- och salttillgångarna äro föga
utnyttjade.
Exporten består huvudsaki. av
lantbruksprodukter, framför allt tobak, ägg, frukt, grönsaker
och silkeskokonger, importen av maskiner och
halvfabrikat. Värdet av exporten uppgick 1947
till 24,530 mill. och av importen till 21,420 mill.
leva. Till Sverige exporterades s. å. för 1,3 mill.
kr (främst tobak), medan därifrån importerades
för 1,5 mill. kr (maskiner, kullager m. m.). Inom
utrikeshandeln dominerar numera Sovjetunionen.
B:s varuutbyte med utlandet går dels över
svarta-havshamnarna Burgas och Varna, dels över
hamnarna vid Donau. Järnvägsnätet är ännu ganska
glest (järnvägarnas sammanlagda längd 3,538
km). Omfattande järnvägselektrifiering är
planerad. Mellan Sofia och andra större städer samt
till grannländerna och Sovjetryssland
upprätthållas flygförbindelser. Landsvägarna äro relativt
litet utbyggda.
Mynt och mått. B:s mynt räknas i leva (1
leva = 1 franc), delad på 100 stotinki. 1949
värderades 100 leva till 1,27 sv kr. Metersystemet
är gällande.
Finanser. Statsbudgeten för 1950 beräknades
balansera på 211,866 mill. leva. 1947 uppgick den
totala statsskulden till 68,896 mill. leva. Största
inkomstkällan äro skatterna (sammanlagt 35,000
mill. leva 1948). — Sedelutgivande bank är den
statliga nationalbanken med huvudkontor i Sofia.
Enl. lag av 1947 ha samtliga banker i landet
nationaliserats.
För svar sväsen. Under 2:a världskriget utgjorde
B:s armé c:a 15 divisioner (c:a 500,000 man),
vartill kommo mindre flygstridskrafter och en
svag marin. Genom Paris freden 1947 begränsades
för svar sstyrkorna till att högst omfatta: armén,
incl. luftvärnet, 57,000 man, flottan 3,500 man
(7,250 ton) och flygstridskrafterna 5,200 man (90
flygplan). Bomb flyg, atomvapen, raketvapen m. m.
förbjödos. De tillåtna styrkorna torde under
sovjetrysk ledning ha avsevärt överskridits.
Författning och förvaltning. Enl. 1947 års
författning är B. en demokratisk republik. Makten
utgår från och tillhör folket, som utövar den dels
genom folkomröstning, dels genom representativa
organ, utsedda genom allmänna, lika, direkta och
hemliga val. Såväl valrätts- som valbarhetsålder
är 18 år för både män och kvinnor. Demokratien
är emellertid illusorisk, då endast ett parti tillåtes,
den kommunistbehärskade fosterländska fronten.
Folkrepresentationen, sobranjen, utses för 4
år med en representant för 25,000 invånare. Den
stiftar lagar, utser för 4 år republikens president
liksom även presidenten för ministerkonseljen,
beslutar referendum, fastställer skatter, avgör
frå
gor rörande krig och fred, uttalar sig om
ministrarnas politiska och straffrättsliga ansvar,
utser president i kassationsdomstolen m. m.
Presidenten kan omväljas en gång. Regeringen består
utom av nämnda två presidenter av en rad
ministrar i spetsen för var sitt ministerium och
presidenten för högsta ekonomiska rådet. — Med
hänsyn till förvaltningen är B. uppdelat i 14
provinser, dessa i arrondissement och dessa åter i
kommuner, styrda av sina resp, folkråd. I de
grunder, som i författningen fastslagits för
statens ekonomiska och sociala organisation, är den
socialistiska ideologien oförtydbar.
Rättsväsen. Rättskipningen handhaves av
fredsdomare för smärre mål. Första instans för
viktigare mål äro distriktsdomstolarna, där man
också kan klaga över fredsdomarnas beslut. De
tidigare 3 appellationsdomstolarna ha avskaffats.
Högsta domstolen är en kassationsdomstol med
säte i Sofia. Enl. 1947 års förf, utses domarna
genom val.
Vapen och flagga. Vapnet är i krönt sköld
ett gyllene
grönbe-väpnat lejon i
purpurfält. Sköldhål-lare äro två krönta
gyllene lejon. Det
hela omgives av
vapenmantel. —
Flaggan är
delad i tre lika höga
horisontala fält,
uppifrån räknat
vitt, grönt och rött,
med republikanskt
emblem i översta
fältet.
Tidningar.
Stör
re delen av de nu utkommande tidn. i B. ha
grundats efter sept. 1944. I Sofia utkomma
8 dagl. tidn. Den största är Rabotnicesko delo,
organ för bulgariska arbetarpartiet, med en
dagsupplaga av 270,000 ex. Regeringsorgan är
Otecestven front.
Historia. 1) De bulgariska rikena
under medeltiden. Det nuvarande B. var
i äldsta kända tider bebott av trakiska stammar,
underkuvades av romarna och tillhörde sedan
provinserna Moesia och Thracia. Det
översvämmades och befolkades under folkvandringarna,
särskilt från början av 500-talet, av slaver.
Med dem följde, bland andra folk av mongolisk
stam, skaror av bulgarer, som under I
s-p e r i c h (Asparuch) grundade det första
bulgariska riket (679—1018). Medan
bulgarerna gåvo sitt namn åt det erövrade landet och
dess slaviska invånare, antogo de däremot dessas
språk och seder. B. utvidgade under ständiga
strider sina gränser, och i dess kaner funno de
östromerska kejsarna farliga motståndare. B
o-r i s (reg. 852—893) lät 865 döpa sig, ställde sig
under den grekisk-katolska kyrkan och mottog
därifrån en ärkebiskop. Under Boris’ son S
i-meon (893—927), som kallade sig tsar, inföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
