Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bure, 1. Johan - Bure, 2. Anders (Andreas Bureus) - Bure, 3. Jonas - Bure, 4. Olof - Bure ab. - Bureau des longitudes - Bureau d’études internationale - Bureau international contre l’alcoolisme - Bureau international d’éducation - Bureau international des poids et mesures - Bureau international de statistique commerciale - Bureau international du travail - Bureau international permanent de la paix - Bureau interparlementaire - Bureau of Standards
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bure ab.—Bureau of Standards
157
hade även konstnärlig och teknisk begåvning,
målade porträtt, var en skicklig tecknare,
koppar-stickare och xylograf, reparerade ur o. s. v.
Som skald försökte B. sig också (t. ex.
”Ny-märe wijsor”, 1637), men hans egentliga
nitälskan ägnades mystiska religionsgrubblerier och
språklig-arkeologisk forskning. Framför allt
gällde hans verksamhet runorna, som han redan
1599 behandlade i ”Runokenslones lerespon”,
efterföljd av flera arbeten om runor. Han
avbildade el. lät avteckna omkr. 200 runstenar och
var likaledes ivrig att uppspåra gamla
handskrifter. Bl. a. upptäckte och utgav han
”Ko-nungastyrelsen” (1634). B. var även den förste,
som sysslade med svensk språkforskning, och
ehuru större delen av hans samlingar till en svensk
ordbok m. m. gått förlorad, visa hans bevarade
handskrifter, att han var en skarpsinnig
iakttagare och en flitig upptecknare. Hans mystik
trängde stundom in i hans vetenskapliga verk;
i runorna, som han önskade återinföra i
praktiskt bruk, fann han en hemlig kunskap, och
han sysslade med drömmar, profetior o. s. v. Han
påverkade starkt bl. a. Gustav II Adolf,
Stiern-hielm och Rudbeck. Utdrag ur hans
anteckningar, ”Sumlen”, finnas i ”Sv. landsmålen”,
I. Se H. Hildebrand, ”Minne av J. Bureus” (i
Sv-. akad:s handl., XXIII, 1908), och Hj.
Lindroth, ”J. T. B.” (1911—12).
2) Anders B. (Andreas Bureus), den
föreg:s kusin, den svenska kartografiens fader
(1571—1646). Han omtalas 1602 som
tjänsteman i kansliet och var från 1616 sekreterare
där men sysselsattes även med genealogiska,
astronomiska och kartografiska arbeten. Efter
kunglig befallning 1603 utarbetade B. en 1611
graverad karta över Nordsverige (”Lapponiæ,
Bothniæ Cajaniæque, Regni Sveciæ provinciarum
septentrionalium nova delineatio”, vår första
egentliga karta. Den finnes i behåll i blott 2 ex.
(ett i Kungl. bibi., ett å Trolleholm). B.
tjänstgjorde 1612—13 vid fredsunderhandlingarna vid
Ulvsbäck-Knäred. 1616 fick han i uppdrag att
jämte två andra personer övervaka tryckningen
av bibeln, i vilken B:s landkarta var ritad. Han
deltog 1617—21 vid den viktiga uppgång av
gränsen mot Ryssland, som blev en följd av
Stol-bovafreden. 1624 adlades han jämte brodern
Jonas. — B. utgav 1626 sin stora karta över
Sverige, Norge, Finland och angränsande delar av
Danmark, Tyskland, östersjöprovinserna och
Ryssland med titeln ”Orbis arctoi nova et
accu-rata delineatio” (utg. av H. Richter och W.
Norlind, 1936). Kartan innehåller 6 blad och är
omkr. 160 cm bred och 150 cm hög. Den är
B:s största verk, betecknar ett utomordentligt
framsteg och är den första någorlunda pålitliga
kartan över Skandinavien. Kartan tjänade till
original för nästan alla utländska löoo-talskartor
över Sverige. 1628 uppdrog Gustav II Adolf åt
B. att organisera det svenska lantmäteriet, som
skulle ombesörja landets geometriska och
geografiska kartläggning. B. blev aldrig nominellt
företagets chef, men det var han, som angav
huvudriktlinjerna för verksamheten under nära
158
200 år framåt (hans befattning med lantmäterièt
upphörde antagl. 1633). 1634 deltog B. i en
utomordentlig beskickning till Moskva. Han blev
1635 assessor i Krigskollegium och 1640
krigsråd. B. nedlade 1635—40 mycken möda på att
införa enhet i mål och vikt över hela riket och
anses vara upphovsman till ett förslag att införa
decimalräkning i mått och vikt. — Jfr V.
Ekstrand, ”Svenska landtmätare 1628—1900” (1904).
3) Jonas B., den föreg:s bror, diplomat,
arkivman, jurist (1575—1655). Han tjänstgjorde
åtminstone från 1612 i kansliet. Sänd i tillfällig
mission till Danmark 1623, var han diplomatisk
agent där 1625—29. Han blev sekr. i Riksarkivet
1629 och 1630 dess chef. Han är känd som
lagutgivare och utgav enligt 1613 erhållet
uppdrag stadslagen (tr. 1617—18); 1621 utgav han
ny uppl. av landslagen.
4) 01 o f B., den föreg:s bror, läkare,
ämbetsman (1578—1655). Han blev med. dr i
Basel 1611 och 1612 livmedikus hos hertig Johan
av Östergötland samt efter dennes död 1618 hos
Gustav II Adolf. 1620 fick han avge förslag
till planer för de städer, som skulle anläggas i
Norrland och Finland. B. var borgmästare i
Stockholm 1621—33. 1633 blev B. vice
president i Åbo hovrätt men tog 1640 på grund av
sjuklighet avsked.
Bure ab., se Bureå 2).
Bureau des longitudes [byrå’ dä lå^ityM],
vetenskapligt samfund i Paris för åtskilliga
grenar av den astronomiska vetenskapen och dess
tillämpning i navigation och geodesi, stiftat 1795.
Det publicerar Connaissances des temps och
An-nales du Bureau des longitudes.
Bureau d’études internationales [byrå’ dety’dz
åtärnasiåna’1], se Internationella byråer.
Bureau international contre 1’alcoolisme
[byrå’ åtärnasiåna’1 dä pcoa’z e mozy’r], se
Internationella byrån mot alkoholism.
Bureau international d’éducation [byrå’
åtärnasiåna’1 dedykasjå’], se Internationella byråer.
Bureau international des poids et mesures
[byrå’ ätärnasiåna’1 dä pct»a’z e mozy’r], se
Internationella byråer.
Bureau international de statistique
commer-ciale [byrå’ ätärnasiåna’1 da statistfk [-kåmär-sia’l],-] {+kåmär-
sia’l],+} se Internationella byråer.
Bureau international du travail [byrå’
ätärnasiåna’1 dy travä’j], se Internationella
arbetsorganisationen.
Bureau international permanent de la paix
[byrå’ ätärnasiona’1 pärmanä’ do la pä’], se
Internationella fredsbyrån.
Bureau interparlementaire [byrå’ [-åtärparlo-mätä’r],-] {+åtärparlo-
mätä’r],+} se Interparlamentariska unionen.
Bureau of Standards [bjooråu’ ov stä’ndodz],
i Washington; grundad 1901, Förenta staternas
ämbetsverk för tillverkning, kontroll och
användning av likare för inom handel, industri och
vetenskap förekommande fysikaliska storheter.
Den sysslar dessutom med vetenskapliga
undersökningar även utan samband med dessa likare
och har utom en fullständig kemisk och fysisk
materialprovningsanstalt även speciallaboratorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
