Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón / 257-258 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bäck, Knut - Bäckaby - Bäckahästen - Bäckaskog - Bäcke - Bäckebo - Bäckedalen - Bäckefors - Bäckegruvan - Bäcken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skattad pianopedagogisk och musikkritisk verksamhet.
B. har komponerat pianoverket ”Tema med
variationer”, balladen ”Tomten” för baryton och
orkester (till V. Rydbergs dikt), smärre
pianostycken och sånger.

Bäckaby, socken i mell. Småland, s. v. om
Vetlanda; Västra härad, Jönköpings län; 58,87
km², 624 inv. (1950). Trakten är skogrik och
höglänt. Socknens gamla, medeltida träkyrka är
flyttad till Jönköpings stadspark. Den nuv.
kyrkan av granit byggdes 1899. 584 har åker.
Ingår i Fröderyds, Ramkvilla och B. pastorat
av Växjö stift, Västra härads kontrakt; bildar
tills. m. socknarna Skepperstad, Fröderyd och
Ramkvilla storkommunen B., 280,86 km², 2,918
inv. (1950).

Bäckahästen, enligt folktron i bäckar o. dyl.
förekommande väsen med hästgestalt. Poetiskt
behandlat av A. Österling i sagospelet ”B.”
(1909), tonsatt som opera av K. Atterberg och
uppf. i Stockholm f. ggn 1924.

Bäckaskog, kungsgård i n. ö. Skåne, på en
landtunga mellan Ivö- och Oppmannasjöarna;
Kiaby socken, Kristianstads län; 228 har, därav
135 har åker. Tax.-värde 199,900 kr. B. är
känt för sin naturskönhet och hade sin glanstid
som en kär vistelseort för Karl XV, vilken hade
det på arrende 1845—72 och påkostade det
mycket. B. var sedan början av 1200-talet
premonstratenskloster men sekulariserades 1537. Var
därefter förläning inom ätterna Ulfstand och
Brahe samt ägdes slutligen av ätten Ramel men
reducerades till kronan och blev översteboställe.

Bäckaskog, en del av klostergården med kyrka, nu ekonomibyggnad. SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.

Bäcke, socken i mell. Dalsland; Vedbo härad,
Älvsborgs län; 41,09 km², 973 inv. (1950). Till
större delen skogsbygd. 388 har åker. Egendom:
Vättungen. Vid Dalslands järnväg och
statsbanelinjen Uddevalla—Bengtsfors ligger industri- och
stationssamhället Bäckefors med Dalslands
sjukhus, omfattande även centralepidemisjukhus;
av industrier är den största ab. Kjells
armaturfabrik. Vidare finnas här torvströ-, spik- och
broddfabriker m. m. Bäckefors bruk, anlagt som
stångjärnsbruk 1767, tillhör numera ab. O.
Mustad & son. B. kyrka av trä byggdes 1653.
B. bildar med Steneby, Tisselskog och Ödskölt
ett pastorat i Karlstads stift, N. Dals kontrakt;
tillhör storkommunen Bäckefors.

Bäckebo, socken i ö. Småland, s. om mell.
Alsterån; Norra Möre härad, Kalmar län; 221,56
km², 1,783 inv. (1950). B. är en skogssocken
med 1,531 har åker. Av Alsterbro samhälle
ligger en mindre del inom B. Egendomar:
Geltorp och Näver sjö (båda tillhörande staten).
Kyrkan av gråsten är från 1847. B. utgör ett
pastorat i Växjö stift, N. Möre kontrakt; tillhör
storkommunen Alsterbro.

Bäckedalen (med Klara och Kärrdalen),
villasamhälle i Tuve socken i Västergötland n. om
Göteborg.

Bäckefors. 1) Samhälle i Bäcke socken i
Dalsland. — 2) Storkommun i Dalsland, bestående
av socknarna Bäcke och ödskölt; 125,84 km²,
1,647 inv. (1950).

Bäckegruvan, järnmalmsgruva med
anrikningsverk i Skinnskatteberg, Västmanlands län,
tillhörig Riddarhytte ab.

Bäcken (ty. Becken). 1) Stort runt fat,
vanligen av metall, stickbäcken.

Kvinnligt bäcken, h höftben, b blygdben, s sittben, sv svansben, sy symfysen.

2) Nedersta delen av bålen, hos människan
särsk. dennas benstomme (lat. pelvis). Denna
bildar en gördel kring bäckenhålan, som utgör en
fortsättning av bukhålan. B. är uppbyggt av de
båda höftbenen (os coxae), vilka framtill
sammanhänga med varandra genom blygdbensfogen
(symphysis pubis) och baktill leda mot
korsbenet el. sakralbenet (os sacrum), vid vars undre
ända det lilla svansbenet (os coccyx) sitter rörligt
fäst. På korsbenets övre yta vilar ryggraden.
På höftbenets nedre bakre del märkes
sittbensknölen (tuber ischii). På utsidan finnes en stor,
rund grop (acetabulum), som utgör ledhåla för
höftleden, i det att lårbenshuvudet ledar häri.
På b:s insida förefinnes en runt om gående
skarp avsats, den s. k. bågböjda linjen,
markerande gränsen för en övre, mer skål formad del,
stora bäckenet, och en undre, mer
ringformig del, lilla bäckenet. Medan stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>