Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bösarp - Bössa - Böste - Böter - Böteslängd el. saköreslängd - Bötesmedel - Böttger, Johann Friedrich - Böttger, Rudolf Christian - Bötticher, Hans - Bötticher (Boetticher), Karl Heinrich von - Böttiger, 1. Carl Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Bösarp—Bottiger
304
Bösarp, socken i s. v. Skåne, n. ö. om
Trelleborg; Skytts härad, Malmöhus län; 14,28 km2,
457 inv. (1950). Jämn och bördig mark. 1,361
har åker. Egendomar: Lilla Markie (statens)
och Virestadgård. Den gamla romanska kyrkan
ersattes 1871 av den nuv. Ingår i Dalköpinge,
Gislövs, B:s och Simlinge pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt; tillhör storkommunen Gislöv.
Bössa, se Handeldvapen och Jaktgevär.
Böste, fiskläge i Lilla Isie socken i Skåne.
Böter, en form av straff, som enl. tidigare
svensk rätt ådömdes direkt i penningar inom
den för resp, brott gällande straffskalan (enl.
Strafflagen i allm. lägst 5 och högst 500 kr),
men som efter dagsbotsreformens genomförande
ih 1932 i fråga om strafflagsbrotten — utom
fylleri, förargelseväckande beteende och vissa
åverkansbrott — ådömes i form av dagsböter.
Antalet dagsböter bestämmes efter
brottets beskaffenhet och kan vara lägst 1 och
högst 120 (vid brottskonkurrens högst 180).
Dagsbotens belopp, lägst 1 och högst
300 kr, fastställes av domstolen efter
skälig-hetsprövning med hänsyn till den dömdes
inkomst, förmögenhet, försörj ningsskyldighet och
ekonomiska förhållanden i övrigt. Om brottet är
ringa, kan dagsbotsbeloppet jämkas. Minsta
bötesstraff är 5 kr (t. ex. 5 dagsböter å 1 kr, 2
dagsböter å 2,50 kr el. 1 dagsbot å 5 kr). —
Även utanför Strafflagens område tillämpas
dagsbotssystemet enl. en särskild böteslag.
För förseelser, som ej äro belagda med
svårare straff än 300 kr b. el. som straffas med
s. k. normerade b., utdömes emellertid
straffet direkt i penningar. Normerade b. förekomma
t. ex. vid oriktig självdeklaration, olovlig
varu-införsel och smuggling (där bötesbeloppet är
beroende av värdet av viss egendom) och kunna
ibland uppgå till mycket höga belopp. — B.
tillfalla i regel Kronan, enl. vissa
specialstraff-rättsliga författningar viss kommun el. (till viss
del) beslagare, angivare etc. — Den myndighet,
som utdömt b., upprättar förteckning över dem,
s. k. saköreslängd. Denna överlämnas till
länsstyrelsen, som föranstaltar om b:s uttagande
genom utmätningsman. Om b. ej frivilligt
erläggas, skola de uttagas genom utmätning el.
införsel. Om den bötfällde ej kan betala b.
genast, kan emellertid anstånd el. avbetalning i
särskilda poster medgivas. B., som ej blivit till
fullo guldna, skola utom i vissa undantagsfall
förvandlas till fängelse, lägst 10 och högst
90 dagar, alltefter antalet dagsböter, resp,
bötesbeloppet. Genom villkorlig dom kan anstånd
beviljas med förvandlingsstraffs verkställande;
förutsättning härför är bl. a., att den bötfälldes
underlåtenhet att betala b. icke beror på tredska
el. uppenbar vårdslöshet. — I konkurrens med
andra fordringar hos den bötfällde ha b. sämsta
rätt.
Böteslängd el. saköreslängd,
förteckning på ålagda böter. Från häradsrätt och
rådhusrätt överlämnas längden i två exemplar till
länsstyrelsen inom det län, i vilket vederbörande
domstol är belägen; från andra domstolar och
myndigheter sändas två avskrifter av
bötesbeslu-tet till länsstyrelsen inom det län, i vilket den
bötfällde har sitt hemvist.
Bötesmedel, penningbelopp, som influtit i följd
av bötesbeslut.
Böttger [-kar], Johann Friedrich, tysk
tekniker, den europeiska porslinsindustriens
grund-läggare (1682—1719). Han var som yngling så
beryktad som alkemist, att han 1701 fann
råd-ligt att rymma från Berlin till Sachsen, där
August II lät till hans död kvarhålla honom
som fånge för att draga nytta av hans föregivna
insikter i guldmakeriet. Under sina kemiska
försök lyckades B. utfinna den av kineserna
sedan länge kända konsten att tillverka porslin.
Hans första s. k. röda porslin (1708) är
egentligen blott stengods; det följande år framställda
vita porslinet är jämngott med det bästa
kinesiska. I slottet Albrechtsburg i Meissen
inrättades 1710 en porslinsfabrik under B:s ledning
och med tillverkningssättet omgärdat som en
statshemlighet. — Litt: E. Hannover, ”Keramisk
handbok” (1919—24).
Böttger [-kar], Rudolf Christian, tysk
kemist (1806—81). B. gjorde värdefulla
uppfinningar inom den kemiska teknologien, bl. a. inom
galvanoplastiken, metallurgien och
garveritekni-ken. 1846 uppfann han, oberoende av C. F.
Schönbein, bomullskrutet och 1848, fyra år efter
svensken G. E. Pasch, antagligen oberoende av
denne, säkerhetständstickan.
Bö’tticher [-Vad, Hans, tysk författare
(1883—1934). B. deltog i 1 :a världskriget som
matros, gjorde sig under 1920-talet ett namn som
målare, diktare och uppläsare. Under pseud.
Joachim Ringelnatz skrev B. satiriska
och humoristiska dikter (samlad uppl. 1933, ”103
Gedichte”), självbiogr. skrifter (”Gustav Hester.
Als Mariner im Krieg”, 1928, ”Mein Leben bis
zum Kriege”, 1931) och skådespelet ”Die Flasche”
(1932).
BöTticher [-kar] (Boetticher), Karl
Heinrich von, tysk politiker (1833—1907).
Han inträdde i Preussens förvaltning 1860, blev
1876 regeringspresident i Schleswig och invaldes
1878 i tyska riksdagen, där han blev ivrig
anhängare av Bismarcks tullpolitik. 1879 blev B.
överpresident i Schleswig-Holstein, var 1880—97
statssekreterare för inrikes ärenden och
preussisk statsminister samt därjämte 1881—90
rikskanslerns ställföreträdare. 1888 blev han
vicepresident i preussiska statsministeriet. I juni
1897 erhöll han på begäran avsked som minister
och var nov. 1897—1906 överpresident i prov.
Sachsen. — B. var Bismarcks medhjälpare i det
socialpolitiska reformarbetet, särsk. i fråga om
invaliditets- och ålderdomsförsäkring, men
beskylldes för att vid kanslerskrisen 1890 ha
arbetat på Bismarcks fall. Genom G. v. Eppsteins
publikation av vissa B:s efterlämnade papper i
arbetet ”Fürst Bismarcks Entlassung” (1920)
har denna beskyllning visat sig ogrundad.
Bö’ttiger. 1) Lars Fredrik Carl Wilhelm
B., skald, litteraturhistoriker (1807—78). Efter
skolstudier i födelsestaden Västerås tog B. 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
