Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calpurnius - Calsonit (carlsonit) - Caltagirone - Caltanissetta - Caltha - Calvados (äppelbrännvin) - Calvados (departement) - Calwagen, Ernst Gottfrid - Calvé, Emma - Calwer, Richard - Calvert, George och Cecil - Calverton, Victor Francis - Calvin, Johannes (Jean Cauvin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Calsonit—Calvin
352
men lät senare muta sig till fred. Ställd under
åtal, gick C. 91 i frivillig landsflykt.
Calsonit (c a r 1 s o n i t), ett sprängämne, som
under 1 :a världskriget började tillverkas av
Stockholms superfosfatfabriks-ab. vid Månsbo,
grundat av uppfinnaren Oscar Carlson. C. var
ett blandningssprängämne, bestående av a m m
o-niumperklorat, trämjöl m. m., användbart
som ersättningssprängämne i st. f. trotyl i
handgranater, flygbomber o. a. projektiler, som ej
utsättas för stark stöt vid skottlossning, samt
i allm. i st. f. dynamit. Liknande
perklorat-sprängämnen tillverkas vid Gyttorp.
Caltagirone [kaltad^irå’ne], stad på Sicilien,
55 km s. v. om staden Catania, 609 m ö. h.;
31,000 inv. Tillv. av ter rako ttavaror och maj olika.
Caltanisse’tta, huvudstad i prov. Caltanissetta
(2,106 km2, 257,000 inv.) på mellersta Sicilien,
nära 600 m ö. h.; 60,000 inv. Staden är
regelbundet byggd, har katedral i barockstil,
bergsskola och är medelpunkt för Siciliens
svavelhandel. C. erhöll åtskilliga skador i 2:a
världskriget.
Ca’ltha, se Kabbeleka.
Calvados [kalvadå’s], franskt äpplebrännvin.
Calvados [kalvadå’s], dep. i n. Frankrike
(Normandie), med kust vid Engelska kanalen;
5,693 km2, 400,000 inv. Genomflytes av Orne.
Huvustad Caen. C. har rik sädes- och
foderväxtproduktion, mejerier (osttillverkning:
Liva-rot, Pont-l’Evéque m. fl.), järngruvor och
järnindustri. I C. ligga städerna Bayeux, Honfleur. Vid
kusten många badorter: Deauville, Trouville m. fl.
Ca’lwagen, Ernst Gottfrid,
läroboksförfattare, skolman (1829—1906), fil. mag. 1854,
adjunkt, senare lektor vid Nya elementarskolan i
Stockholm från 1859. C. utarbetade flera mycket
använda läroböcker i tyska och engelska, bl. a.
”Tysk språklära” (1874; 17 :e uppl. utg. av C.
O. Nordgren 1925) och ”Tysk elementar- och
läsebok för skolans tre lägsta klasser” (1888;
18 :e uppl. utg. av C. O. Nordgren 1934).
Calvé, Emma, fransk operasångerska
(sopran; 1866—1942), elev av madame Marchesi.
Hon debuterade 1882 i Bryssel som Margareta
i Gounods ”Faust”; uppträdde sedan i Paris,
Italien, London (ännu så sent som 1920) och
Amerika. Hennes mest berömda roller voro
Carmen och Santuzza i ”Cavalleria rusticana”.
Calwer, Richard, tysk nationalekonom
(1868—1927). Han var 1898—1903 led. av tyska
riksdagen och tillhörde den revisionistiska
riktningen av socialdemokratien men med alltmer
utpräglad kritisk hållning, tills han 1908 också
formellt utträdde ur partiet. C. var 1898—1903
led. av tyska riksdagen. Han utg. flera
socialekonomiska tidskrifter. Bland hans skrifter
märkas ”Einführung in den Sozialismus” (sv. övers.
1907), ”Einführung in die Weltwirtschaft” (1906)
och ”Wirtschaftslehre und Wirtschaftspolitik”
(1913)-
Calvert [kädvät], George och Cecil,
engelska statsmän, se Baltimore.
Calverton [kä’lvatan], Victor Francis,
amerikansk författare (1900—1940). C. tog
av
görande intryck av den materialistiska
historieuppfattningen, som han utnyttjade för sin
verksamhet som litterär kritiker och socialhistoriker.
Bland hans arbeten märkas ”The newer spirit”
(1925), där han försökte lägga grunden till en
sociologisk litteraturkritik, ”Sex expression in
literature” (1926), ”The new ground of criticism”
(z93o), ”American literature at the crossroads”
(1931), ”The liberation of American literature”
(1932), ”For revolution” (s. å.), ”The passing of
the gods” (1934), ”The awakening of America”
(1939 och ”Where ängels dared to tread” (1941),
en historik över utopiska kolonier i Amerika.
C. grundade 1923 och redigerade den radikala
kulturtidskr. Modern quarterly.
Calvin, Johannes (Jean Cauvin),
fransk-schweizisk reformator (1509—64). C.
föddes i Noyon i Picardie. 1523 kom han till
Paris, studerade där först humaniora såsom
förberedelse för prästbanan men slog sig sedan,
på faderns önskan, på juridiska studier i Orléans
och Bourges. I Orléans synes han ha blivit
påverkad av evangelisk åskådning; detta
inflytande stärktes av den evangeliske tyske prof.
Volmar i Bourges (1529). Närmast sökte han gå
fram på humanisternas reformistiska mellanlinje.
Efter faderns död, 1531, återvände han till Paris;
där utgav han 1532 en kommentar till Senecas
”De clementia” och ämnade helt ägna sig åt
humanistiska studier. Sannolikt under påverkan
av Roussels predikningar i Paris 1533 kom det
fullständiga genombrottet till evangelisk tro.
Så överväldigande tvang sig sanningen på C.,
att han bokstavligen kände sig fattad av Guds
hand och nödgad att böja sig under Guds
alls-mäktiga vilja; Guds allmakt blev sedan också
mer än Guds barmhärtighet medelpunkten i hans
och calvinismens fromhet. För C. kom nu en
sjuårig flyktingtid, under vilken han mognade
för sin livsuppgift. Inför hotande förföljelse
begav han sig 1535 till Basel och knöt där
en för framtiden viktig förbindelse med
Bul-linger. Där utkom 1536 1 :a uppl. av hans
”Institutio religionis christianæ”, den skrift,
som, åter och åter omarbetad och fördjupad,
småningom växte ut till den reformerta kyrkans
mest klassiska dogmatiska arbete. Den åsyftade
urspr. närmast att uppvisa grundlösheten i Frans
I:s anklagelser mot de franska protestanterna;
tillika var den redan nu avsedd att ge en
framställning av den protestantiska åskådningen till
vägledning för de religiöst sökande i samtiden.
— S. å. kom C. på genomresa till Genève. Där
hade nyss under inflytande från Bern det
kyrkliga reformationsarbetet påbörjats och leddes
av den stormande predikanten Farel, som dock
saknade organisationsförmåga. Denne förmådde
C. att stanna som predikant.
Från första stund blev nu C. den ledande
anden i ett arbete, som åsyftade intet mindre än
att uppbygga hela samhällslivet på en alldeles
ny grundval. Redan 1537 genomdrevs, att ej
blott tillträdet till nattvarden utan ock rätten att
vistas och förvärva borgarrättigheter i Genève
gjordes beroende av beedigande ay en av C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
