Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cambridgeshire - Cambronne, Pierre Jacques Étienne - Camden (stad) - Camden, William - Camden Society - Camden Town - Camelina - Camellia - Camelopardalus - Camelot - Camelus - Camembert - Camenae - Camera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Cambronne—Camera
362
Cambridge. Suckarnas bro vid S:t John’s College (t. v.) och Trinity College.
veteproduktion, mejerier. Huvudstad Cambridge.
— Till C. räknades tidigare även Isle of Ely.
Cambronne [käbrå’n], Pierre Jacques
Étienne, greve, fransk general (1770—1842).
Han deltog i Napoleons fälttåg 1806—14, blev
brigadgeneral 1813 och följde kejsaren till Elba
1814. Vid Waterloo 1815 anförde C. en
avdelning av gamla gardet, blev svårt sårad och togs
till fånga. Efter restaurationen ställdes han
inför rätta men frikändes. — Med orätt har man
tillagt honom ett ”historiskt ord” vid Waterloo:
”Gardet dör men ger sig icke”.
Camden [kä’mdan], stad i New Jersey, n.
ö. U.S.A., på vänstra stranden av floden
Dela-ware, mitt emot Filadelfia; 125,000 inv. Är
betydande handels- och industristad (stålvaror,
bl. a. stålpennor, tvål, kemikalier, grammofoner
och radioapparater; skeppsbyggeri) och genom
färjor och en 2,477 m lång hängbro förbunden
med Filadelfia.
Camden [kä’mdon], William, engelsk
fornforskare och historiker (1551—1623). Han
blev 1575 lärare och 1592 rektor vid
West-minster skolan i London, utnämndes 1597 till
rikshärold. Efter ingående studier skrev C. på
latin om Storbritanniens orter och fornminnen
”Britannia” (1586). Av C :s hand föreligga
jämväl bl. a. ett arbete i samtida historia,
”Annales rerum anglicarum regnante Elisabetha”
(2 dir, 1615—27), och en mycket spridd grekisk
grammatik. — C. stiftade ett legat för en
lärostol i historia i Oxford.
Camden Society [kä’mdan sasäTati], ett
efter W. Camden (se ovan) uppkallat, 1838 stiftat
samfund i England för utgivande av historiska
skrifter m. m.
Camden Town [kä’mdan tau’n], del av
London (S :t Pancras), närmast n. ö. om Regent’s Park.
Camelina, växtsläkte av fam. k o r s b 1 o m-
[-Camelina sativa.-]
{+Came-
lina sa-
tiva.+}
m i g a, med uppblåsta klotrunda el.
päronfor-miga skidor. Två arter växa vilda i Sverige; den
ena lindådra (C. alyssum), är ett besvärligt
ogräs i linåkrar. Ur fröna av den odlade, ofta
självsådda C. sativa (s. Europa)
pressas olja för såpberedning.
Came’llia, se Kamelia.
Camelopa’rdalus, stjärnbild på
norra stjärnhimlen, se Giraffen.
Camelot [kamlå’], fr., parisisk
gatuförsäljare. — Camelots du
roi [-dy ræa’], sammanslutning av
unga franska rojalister och en
hjälptrupp till Ligue d’action franqaise.
De ha ofta företagit bullersamma
gatudemonstrationer.
Camélus, se Kameldjuren.
Camembert [kamäbä’r], by i dep.
Orne, Frankrike, första
tillverkningsorten för den berömda c a m e
m-b e r t o s t e n.
Caménae, lat., sånggudinnor;
urspr. källnymfer, dyrkade i en grotta
i Egerias lund (vid nuv. Villa
Mattei i Rom), tidigt identifierade med
de grekiska sånggudinnorna.
Ca’mera, lat., kammare. 1) C
a-m e r a apostolica, ”apostoliska
kammaren”, se Kuria. — 2)
Camera clara el. lucida (ljus
kammare), föråldrad benämning på
teckningsapparater. — 3) Camera
o b s c u r a (mörk kammare) är ett
slutet rum, i vars vägg en lins är anbragt.
Denna ger då en bild av framför liggande
föremål, som antingen kan observeras i genomsikt
på en mattskiva — ss. i fotografiska kameror —
el. ock uppfångas på en skärm och betraktas
av i det mörka rummet varande personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
