Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Candolle, 1. Augustin Pyramus de - Candolle, 2. Alphonse de - Candy - Canea - Canellaceae - Canelones - Canes venatici - Canfield, Dorothy - Canicattì - Canicula - Canidae - Canigou - Canis - Canisius, Petrus - Canis major - Cankov, 1. Dragan - Cankov, 2. Alexander - Canna, blomsterrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Candy—Canna
400
beroende av
varandra; förändras ett
av dem, så
påverkas de övriga. Ett
naturligt system bör
taga hänsyn till detta.
Han har i
systematiken infört motsatserna
kärl- och cellväxter,
bålväxter och
bladväxter. Hans
uppfattning om ett naturligt
system liksom hans
artbegrepp närma sig
Linnés.
2) Hans son och efterträdare, A1 p h o n s e
de C. (1806—93), har skapat sig ett namn
genom sin ”Géographie botanique raisonnée”, ett
grundläggande verk på växtgeografiens och
-topografiens område, vidare genom ”Origine des
plantes cultivées”, vari han undersökt
kulturväxternas odlingshistoria, och slutligen genom ett
verk över växtnomenklaturen, som varit
utgångspunkten för internationella överenskommelser på
området. — C:s son Casimir de C.,
botanist (1836—1918), blev fil. hedersdr vid
Linné-jubileet i Uppsala 1907.
Candy [kä’ndi], eng., handelsvikt i Ostindien
= 20 maunds å 40 seers.
Cane’a, stad på Kreta, se Khaniå.
Canelläceae, tropisk växtfamilj, besläktad med
Violaceae, omfattar 6 el. 7 arter (buskar och
träd). Mest bekant är Canella alba från s.
Florida och Bahamaöarna (där även odlad), vars
bark i handeln kallas vit kanel; den luktar som
kanel, dess smak är besk och skarp.
Canelones [-å’-], departement i Uruguay,
närmast n. och ö. om Montevideo; 4,750 km2,
200,000 inv., landets tätast befolkade dep. med
42 inv. pr km2. C. är Uruguays främsta
vetedistrikt. Huvudstaden Canelones (c:a 15,600
inv.) har kvarnindustri m. m.
Ca’nes venätici, stjärnbild, se Jakthundarna.
Canfield [kä’nfild], Dorothy, amerikansk
författarinna (f. 1879), g. m. J. R. Fisher
1907. Hon växte upp och studerade dels i U.S.A.,
dels i Frankrike, där hon 1916—19 deltog i
krigshj älpsverksamheten. Fil. dr i romanska
språk, skrev hon först ett par böcker i detta
ämne samt gjorde Montessorimetoden bekant i
Amerika. Romanen ”The squirrel-cage” (1912)
behandlade liksom ”The bent twig” (1915)
förhållandena i en småstad med ömhet, ehuru med
öppet öga för det trångsinta och puritanskt
förkrympta. Från Vermont, hennes hembygd, och
från Frankrike äro hämtade motiv till flera av
hennes böcker. ”The brimming cup” (1921; sv.
övers. 1922) är djupare anlagd och jämte ”Her
son’s wife” (1926) hennes mest betydande större
verk. Bland hennes senare arbeten märkas
”Fables for parents” (1937), ”Seasoned timber”
(1939) och ”Our young folks” (1943).
Canicatti, stad på s. v. Sicilien, 25 km ö. n. ö.
om Girgenti; 32,000 inv.; centrum i
jordbruks-distr.; vin- och fruktodling. Svavelbrytning.
Canicula (av lat. ca’nis, hund), Lilla hunden,
hundstjärnan, Sirius (se d. o.).
Ca’nidae, se Hundsläktet.
Canigou [kanigo’], bergmassiv i ö.
Pyrenéerna.
Ca’nis, se Hundsläktet.
Canisius, Petrus, katolsk teolog (1521—
97). Född i Nijmegen, var C. den förste i
Tyskland, som ingick i jesuitorden (1543). Han
verkade som prof, i Ingolstadt, kejserlig
hovpredikant, teologisk rådgivare vid Tridentinska mötet
och riksdagen i Augsburg 1566, påvligt
sändebud till de tyska biskoparna m. m. C. var ivrigt
verksam för sin ordens utbredning i Bayern
och Österrike. Han var själv den förste tyske
provinsialen (1556—69). Sin största betydelse
äger han som en av motreformationens ivrigaste
förkämpar. Främst bland C:s skrifter står hans
katekes, som utgått i flera hundra upplagor. Han
beatificerades 1864 och kanoniserades 1925,
varvid han tillika upphöjdes till kyrkolärare (doctor
ecclesiaé). — Litt.: O. Braunsberger, ”P. C.”
(3æ uppl. 1921).
Ca’nis major och C a’n is m i’no r, två
stjärnbilder, C. major på s., C. minor, på n.
stjärnhimlen. Se Hunden.
Cankov [tsa’nkåf], 1) Dragan C.,
bulgarisk politiker (1827—1911), var medl. av flera
regeringar samt konseljpresident 1880 och 1883
—84. C. blev ledare för det ryssvänliga liberala
partiet, bekämpade häftigt furst Alexander och
hölls 1882—83 internerad. Han var en av de
drivande krafterna i kuppen mot Alexander 21/s
1886 och bildade då en provisorisk regering, som
dock störtades redan efter fyra dagar. Sedan
kontrarevoltens ledare Stambolov hade fått
makten, måste C. gå i landsflykt. Efter furst
Ferdi-nands försoning med Ryssland kunde han 1895,
s. å. som Stambolov mördades, återvända till
Bulgarien, men hans politiska roll var utspelad.
2) Alexander C., politiker (f. 1879), från
1910 prof, i nationalekonomi vid Sofias univ. och
1919—20 dess rektor. C. var en av de främsta
deltagarna i kuppen mot Stambolijski 1923 och
bildade då den nya regeringen, som stödde sig
på en koalition av borgerliga partier. Då han 1926
av kretsar, som önskade en avspänning,
förmåddes att avgå, blev han president i sobranjen.
1930—31 var han undervisningsminister. 1932
blev C. ledare för en grupp, som efter hand fick
nazistisk anstrykning. C. intog under 2:a
världskriget en utpräglad protysk hållning, motsatte
sig Bulgariens avfall från Hitler och bildade i
sept. 1944 under tyskt hägn en exilregering, som
bl. a. försökte uppsätta en bulgarisk frivilligkår.
Efter Tysklands sammanbrott 1945 vistades C. i
den amerikanska ockupationszonen i Österrike.
En bulgarisk folkdomstol dömde honom s. å. in
contumaciam till döden.
Ca’nna, blomsterrör, växtsläkte, som
ensamt bildar fam. Cannaceae bland
monokotyle-donerna. C:s ståndare (vanl. 5) äro
kronblads-lika och sakna knapp, med undantag av en, som
på ena kanten bär en halv sådan. Även stiftet
är bladlikt. Omkr. 50 arter finnas, alla stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
