Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlander, 1. Christofer (läkare) - Carlander, 2. Carl Magnus - Carlander, 3. Christopher (industriidkare) - Carlander, 4. Axel - Carlanderska sjukhemmet - Carlbeck, Emanuella - Carlberg, Berndt - Carlberg, Carl Gustaf - Carlberg, Frigga - Carlberg, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Carlanderska sjukhemmet—Carlberg
436
(1759—1848). Han blev 1786 med. lic. i Uppsala,
var därefter en tid fattigläkare i Stockholm och
skeppsläkare på en västindiefarare, blev 1788
fältmedikus i Göteborg, s. å. med. dr och adjunkt
i obstetrik vid Allmänna barnbördshuset i
Stockholm. 1789 sändes han som fältmedikus till
Sveaborg, återkom 1791 till sin befattning i
huvudstaden, blev 1793
stadsfysikus i
Göteborg. Där hade han
en mycket omfattande
praktik och
förvärvade stort anseende. 1814
flyttade han till
Stockholm samt blev där
1816 hedersledamot
och 1817 ”assessor på
stat” i
sundhetskollegium. 1821 fick han
överinseendet över
vaccinationsväsendet i
riket. I Stockholm
tillkallades C. ofta vid
mycket svåra el. hopplösa sjukdomsfall och fick
av allmänheten namnet ”döddoktorn”. Han införde
i Sverige Laènnecs metod att lyssna med
steto-skop vid bröstsjukdomar, hade särsk. som
barn-och kvinnoläkare stort anseende och ivrade
mycket för utbredning av vaccinationen.
2) Carl Magnus C., den föreg:s sysslings
son, bibliofil (1837—1911). Han utgav en större
svensk bibliotekshistoria, ”Svenska bibliotek och
ex-libris” (1889—94; ny uppl. i 6 bd 1904).
3) Johan Christopher C., brorsons son
till C.i), industriidkare (1838—1926). Han deltog
1865 i grundandet av numera Gamlestadens
fabrikers ab. (Göteborg) och kvarstod som
biträdande dir. där t. o. m. 1921. Han var jämväl en
av stiftarna (1907) av ab. Svenska kullager
fabriken. C. bidrog med huvudparten av
donationsmedlen (c:a 4 mill. kr) till det efter honom och
hans son Axel C. uppkallade ”Carlanderska
sjukhemmet”, invigt 1927.
4) Axel Christofer C., den föreg:s son,
industriidkare och kommunalman (1869—1939). Han
ingick 1891 i Gamlestadens fabrikers ab.
(Göteborg), där han från 1922 var dir. C. invaldes i
stadsfullmäktige 1900 (ordf, där 1910—19 och
1923) och tog en framträdande del i stiftandet och
ledningen av flera betydelsefulla industrier,
kommunikationsföretag och
finansinstitut, bl. a.
Svenska
kullagerfabriken, Skandinaviska
kreditaktiebolaget och
Svenska
Amerika-lini-en. C. innehade
dessutom flera offentliga
uppdrag, bl. a. som
led. av Järnvägsrådet
1908—13, av styrelsen
för Svenska
stadsförbundet (från 1908),
delegerad vid
växel-rättskonferenser i
Haag 1910 och 1912, led. av Handelsrådet 1919
—20, ordf, i Göteborgs handelskammare 1924—
34. Han var initiativtagare till och ordf, i
styrelsen för jubileumsutställningen i Göteborg
1923. C. har liksom fadern varit en frikostig
donator, bl. a. till Carlanderska sjukhemmet.
Carlanderska sjukhemmet, enskilt sjukhem i
Göteborg, öppet för patienter, lidande av icke
smittosamma sjukdomar; 72 platser. C., som
öppnades 1927, uppkallades efter donatorerna, J.
C. och A. C. Carlander.
Carlbeck, Emanuel la, filantrop (1829—
1901). Urspr. lärarinna, upprättade hon 1866
å Nya varvet vid Göteborg en mindre vårdanstalt
för sinnesslöa och blev genom detta föredöme
banbrytande i Sverige för vården av sinnesslöa
barn.
Carlberg, Berndt Per Ivan, tidningsman
(f. 1892 12/i). Han utexaminerades från
Handelshögskolan 1912, var banktjänsteman i Stockholm
1911—13 och ägnade sig senare åt journalistiken.
C. var medarb. i Stockholms-Tidningen 1914—17,
i Aftonbladet 1917—20, i Göteborgs Morgonpost
1920—21 och red. för Gnistan 1922—26. Han
var anställd i Stockholms Dagblad 1926—34
(från 1931 Stockholms-Tidningen Stockholms
Dagblad); Aftonbladet 1934—39, i Nya
Dagligt Allehanda 1940—41. 1941—42 utg. han
veckotidn. Klatsch. Under signaturen B e r c o
har C. gjort sig känd som kåsör och aktuell
satiriker. Han har även skrivit reseskildringar samt
revyer och kupletter. Bland hans böcker märkes
”Världens största skojare” (1945), som handlar
om Cagliostro.
Carlberg, Carl Gustaf, donator (1856—
1933), ägare av örbyhus ångsåg och hyvelverk
1890—1914. C. gjorde ett flertal betydande
donationer. Särsk. bekanta äro hans gåvor av
1,965,000 kr. till Svenska Röda korset och
350,000 kr. till Uppsala univ. vid Gustav
Adolfs-minnets firande 1932 för upprättandet av en
professur i idé- och lärdomshistoria.
Carlberg, Anna Fredrika (Frigga), f.
Lundgren, pionjär inom den sociala hjälpverksamheten,
författarinna (1851—1925). C. var ivrigt
verksam inom Sällskapet Myrorna i Göteborg, bl. a.
som överinspektris för dess, främst genom
hennes försorg, skapade barnhem och
sommarkolonier. Hon var vidare led. av Svenska
fattig-vårdsförbundets styrelse samt v. ordf, och
byråföreståndarinna i Sociala centralförbundet för v.
Sverige. C. var även en förgrundsgestalt inom
svensk kvinnorörelse liksom i frisinnad politik.
Genom sin litterära verksamhet sökte hon
åskådliggöra behovet av de reformer hon kämpade för.
Carlberg, Gösta, författare (f. 1909 23/»).
C. debuterade 1937 med en roman i tre väldiga
volymer, ”Bären varandras bördor”, som vann
1 :a pris i Bonniers jubileumspristävlan. Den
byggde i stor utsträckning på egna upplevelser. C.
orienterade sig snart i religiös riktning och har
arbetat med egna personliga problem i en rad vanl.
breda, med filosofiska och religiösa resonemang
fyllda romaner, vilkas handling än utspelats i
förgången tid, än i modern: ”Vi vilja se Jesus”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
