Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castro, Juan José - Castro Feijó - Castrogiovanni - Castrop-Rauxel (Kastrop-Rauxel) - Castro-Urdiales - Castro y Bellvis, Guillén de - Castrum - Casuarina - Casuarius - Casula - Casus - Casus reservati - Catacaos - Catalani, Angelica - Catalpa - Cataluña - Catamarca - Catania - Catanzaro - Cataracta - Catarrhini - Catasetum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Castro Fei jo—Catasetum
512
och Asociaciön del profesorado orquestal samt
hade utomordentliga framgångar, ^om ledare för
Colönteaterns orkester framförde han många
moderna baletter. C:s egen produktion omfattar
framför allt orkesterverk i en frisk, modern stil.
Ca’stro Feijö [ka’Jtro faTgå’], se Feijö.
> Castrogiovanni [-åd^åva^i], stad och provins
på Sicilien, se Enna.
Ca’strop-Rauxel [-rau’ksal]
(Kastrop-Rauxel), stad i Westfalen, 10 km n. v. om
Dortmund; 58,000 inv. Betydande
stenkolsgruvor, brännerier, cement-, tegel- och kemisk
industri. C. bildades 1926 genom
sammanslagning av Castrop (stad 1902) och angränsande
landskommuner.
Ca’stro-Urdia’les [-å-or-], stad i n. Spanien,
prov. Santander; 6,000 inv. Exporthamn för
j ärnmalm.
Castro y Bellvis [ka’strå i æäljcofs],
Guil-lén de, spansk dramatiker (1569—1631). C.
var god vän till Lope de Vega och tog
honom fullständigt till förebild. Hans mästerverk,
”Las mocedades del Cid”, som skildrar
nationalhjältens ungdomsbedrifter, är väsentligen byggt
på folkromanserna och bevarar mycket av deras
friska ton. Dess första del ligger till grund för
Pierre Corneilles ”Cid”. Även i C:s andra dramer
framträder den nationella prägeln kraftigt.
Ca’strum, lat., slott, borg, läger. — C.
do-löris, ”sorgeläger”, sorgdekorerat rum, där en
framstående persons lik är utställt till beskådande.
Casuarina, växtsläkte, som ensamt bildar fam.
Casuarinaceae med omkr. 25 arter (träd och
buskar). De avvika helt från övriga dikotyledona
växter och påminna om fräkenväxterna: liksom
dessa ha de en bladlös stam, med kranssittande,
smala och ledade grenar samt i stället för blad
korta, hinnaktiga slidor, som vid lederna omsluta
stammen. Honblommorna sitta i huvud, som
utväxa till kottelika bildningar. — Släktet tillhör
främst Australien men finnes även på de
malajiska och polynesiska öarna. C.-arterna bilda ofta
stora skogar. Veden är hård och tung (”järnträ”).
Casuärius, se Kasuarsläktet.
Ca’sula, lat., se Mäss-skrud.
Cäsus (lat., av ca’dere, falla), fall, tilldragelse;
tillstånd; rättsfall. — C. be’lli, krigsorsak;
anledning till krigsförklaring. — C. fCVderis,
”för-bundsfall”, händelse som föranleder
verkställande av i förbundsfördrag gjord överenskommelse.
— C. obliquus, beroende (oblik) kasus. — C.
re’ctus, oberoende, styrande kasus (nom. och
vo-kativ).
Cäsus reserväti, lat, ”reserverade fall”. Den
rom. kyrkorätten förstår därmed svårare synder
och förbrytelser, vilka äro belagda med
exkom-munikation, interdikt o. dyl. För dessa äger
nämligen det lägre prästerskapet icke befogenhet
att meddela absolution, utan denna rättighet är
reserverad åt påven, biskoparna och
ordens-generalerna.
Catacaos [-ka’ås], stad i nordvästligaste
Peru, 40 km från kusten; c:a 25,000 inv.
Tillverkning av stråhattar och bomullsvaror;
järnväg till Paita på kusten. Flygstation.
Catala’ni, A n g e 1 i c a, italiensk
koloratursångerska (1780—1849). Hon debuterade 1795
med oerhörd framgång i Venedig och firade
sedan lysande triumfer runt om i Europa, även i
Skandinavien. Med en sällsport omfångsrik,
klangfull och böjlig sopran förenade C. ett
fulländat föredrag, en underbar virtuositet och
bravur, ett livfullt dramatiskt temperament samt en
bedårande skönhet.
Cata’lpa, se Bignoniacéer.
Cataluna [-lo’nja], spanskt namn på
Kata-lonien.
Catama’rca, provins i n. v. Argentina,
Sydamerika, på östsluttningen av Anderna; 106,039
km2, 165,000 inv. Landet är bergigt och
genom-flytes av smärre floder, som sina ut på de torra
slätterna. Även saltsjöar finnas. På grund av
ringa nederbörd är åkerbruket av mindre vikt
än boskapsskötseln. C. är rik på mineral
(koppar, vol fram, glimmer, antimon). Huvudstad:
C. vid Rio del Valle, anlagd 1683; 22,000 inv.,
ligger vid järnväg söderut samt har kvarnar och
garverier.
Cata’nia. 1) Ital. prov, på ö. Sicilien, vid
Joniska havet och Etna; 3,568 km2, 713,000 inv.
Tätt bebyggd (181 inv. per kvkm) och bördig.
— 2) Huvudstad i nämnda prov., vid foten av
Etna, på södra sidan samt vid havet; 275,000
inv. C. är Siciliens näst största stad, vackert
belägen och präktigt byggd med breda gator
och ståtliga palats. Biskopssäte, universitet (från
1444), bibliotek, muséer, högre och lägre
läroanstalter. Bland offentliga byggnader märkas
katedralen (grundad 1075) samt det kolossala
forna benediktinklostret San Nicolö. De romerska,
ruinerna äro till stor del täckta av lava. Indu’
strien omfattar textilvaror (linne, siden) och koi.
server. Handeln med den rika omgivning?’
produkter, vete, vin, apelsiner, mandlar m?
ävensom svavel, är livlig; från C. utgår f
liens största export. — C., det antika Ca
grundades 729 f. Kr. av greker från Ché
blev en av romarnas första och rikaste bes.
ningar på Sicilien men led mycket genom jord
bävningar, som särsk. 1170 nästan förstörde
staden. 1669 nådde en lavaström från Etna förbi
staden ned i hamnen, som delvis uppgrundades
och jordbävningen 1693 åstadkom så stora
skador, att man kan datera den nuvarande staden
från denna tid. Under 2:a världskriget led sta-*
den svåra skador.
Catanzaro [-tsa’rå]. 1) Provins i s. Italien,
landskapet Kalabrien, vid Tyrrhenska och Joniska
haven; 5,244 km2, 606,000 inv. Till stor del
bergig och skogrik men fruktbar med åkerbruk
(kastanjer, vete, oliver, vin m. m.) och
boskapsskötsel. — 2) Huvudstad i ovannämnda prov.,
nära Joniska havet, 343 m ö. h.; 28,000 inv.
Sammets- och sidenväverier. Katedralen skadades
svårt i 2:a världskriget. C. var urspr. en grek,
koloni, Catasarion.
Catara’cta, lat., grå starr, se Starr.
Catarrhini, se Smalnäsiga apor.
Catasetum, se Orkidéer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
