Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederlunds, J., söner - Cederolja - Cederquist, Karl - Cederqvist, Karl - Cedersberg - Cederschiöld, ätt - Cederschiöld, 1. Pehr Gustaf - Cederschiöld, 2. Fredrik August - Cederschiöld, 3. Marie - Cederschiöld, 4. Gustaf - Cederschiöld, 5. Gustaf - Cederschiöld, 6. Maria - Cederschiöld, 7. Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Cederlunds, J., söner—Cederschiöld
548
Cederlunds, J., söner, Stockholm, vinfirma,
grundad 1882, känd framför allt genom sin
punsch, vars tillverkning i Sverige dock 1917
överläts till ab. Vin- och spritcentralen. C. äger
ännu fabriker i Köpenhamn och Lübeck.
Cederolja, se Cederträolja.
Cederquist, Karl Nicolaus, ingenjör,
uppfinnare (f. 1894 V12), civilingenjör 1917, anställd
vid ab. Skånska ättikfabriken Perstorp, 1920—
29 och (som överingenjör) 1936—43, avd.-chef
vid Ingenjörsvetenskapsakad:s
kolningslaborato-rium 1930—36, överingenjör och chef för
centrallaboratoriet vid Stora Kopparbergs bergslags
ab. sedan 1943. C. har gjort ett flertal
förbättringar inom kolningstekniken och utarbetade i
början av 1930-talet tills, m. civilingenjör H.
Bergström en industriellt värdefull metod för
förädling av flytande harts.
Cederqvist, Karl, svensk missionär i
Fosterlandsstiftelsens tjänst (1854—1919). Han verkade
först som sjömanspräst i olika utländska hamnar
men utgick 1893 som fnissionär till Östafrika.
Längst arbetade han här i Abessiniens
huvudstad Addis Abeba, där han avled. Här utförde
han en framgångsrik verksamhet som skolman
och läkare. — Litt.: N. Hylander, ”K. C., en
ban-brytare för Gallamissionen” (1920).
Cedersberg, glasbruk, anlagt på Bjärka-Säbys
ägor i Vists socken 1772. C. hade särskilt under
1800-talets första årtionden anseende för sitt
vackert formade och dekorerade glas; producerade
även glas för kemiska apparater m. m. Bruket
nedlades 1839.
Cederschiöld [-Jöld], adlig ätt,
härstammande från borgaren och rådmannen i Gävle Peder
Hansson (d. 1612), vars sonson Petrus
Eliae Gavelius (1625—97) 1663 blev jur.
prof, i Uppsala och adlades 1687 med namnet
C. Ättling i fjärde led till honom var filosofen
Fredrik Johan C. (1774—1846). Han var
1808—41 prof, i moralfilosofi i Lund; skrev bl. a.
”Menniskors aprioriska pligtlära” (1828—29).
1) Pehr Gustaf C., den föreg:s bror,
läkare (1782—1848). Han blev 1811 prosektor i
anatomi i Lund, 1817 e. o. prof, i
barnförlossningskonst vid Karolinska institutet samt var från
1822 till sin död ord. prof, där och direktör vid
Allmänna barnbördshuset. Han inlade stor
förtjänst om barnmorskeutbildningen och utarbetade
på detta område flera allmänt anlitade
handböcker. Av stor betydelse voro hans framsynta och
framgångsrika åtgärder för barnsängsfeberns
bekämpande. — C. var även politiskt verksam som
riksdagsman och författare.
2) Fredrik August C., den föreg:s son,
läkare (1813—83). Han blev med. dr 1840,
verkade som provinsialläkare från 1842 samt var
1855—80, med prof :s titel, lärare vid
undervisningsanstalten för barnmorskor i Stockholm. C.
ombesörjde nya uppl. av faderns läroböcker i
barnförlossningskonst och utgav två egna sådana.
3) Anna Maria (Marie) C., den föreg :s
kusin, diakonissa (1815—92), Diakonissanstaltens i
Stockho^ första föreståndarinna (1851—61). —
Litt.: G. Stenvall, ”M. C.” (1951).
4) Gustaf C., son till C.2),
sjukgymnast (1845—1923). Han förestod 1872—79 ett
sjukgymnastiskt institut i Hannover, flyttade
1879 till Stockholm och fick 1888 prof :s titel.
C. har bl. a. skrivit broschyrerna ӆber die
schwedische Heilgymnastik” (1876) och ”Uber
passive Bewegungen” (1878).
5) Johan Gustaf Christoffer C., sonson till
Fredrik Johan C. (se släktöversikten),
språkforskare (1849—1928). Han blev 1874 El. dr i Lund,
där han 1875—83 och
1889—94 var doc. i
nordiska språk. 1894
—1914 var han prof, i
samma ämne vid
Göteborgs högskola. C.
utvecklade en mycket
omfattande och
gag-nelig språkvetenskaplig författarverksamhet, som till stor del
gällt det moderna
språket, formläran,
syntaktiska och
stilistiska företeelser,
varjämte han tog livlig
del i strävandena för en förbättrad
modersmåls-undervisning. Av hans arbeten märkas flera
textupplagor av isländska sagor (”Bandamanna
saga”, 1874, ”Jömsvikingasaga”, 1875,
”Fornsö-gur suörlanda”, 1884, m. fl.),
”Medeltidsberättel-ser” (i ”Svenska landsmålen”, 1885—91), ”Om
svenskan som skriftspråk” (1897; 5 :e uppl. 1924),
ett arbete, som i hög grad främjat studiet av
den samtida svenskans grammatik, ”Om
Eriks-krönikan” (1899), med en i flera avseenden ny
uppfattning av krönikan, ”Konung Sverre” (1901),
”Rytmens trollmakt” (1905), ”Studier öfver
ver-balabstrakterna i nutida svenska” (1908), ”Våra
äldsta konungasagor” (1909), ”Framtidssvenska”
(1917), några samlingar av smärre populära
uppsatser samt många mindre arbeten,
tidskrifts-och tidningsartiklar. Sitt intresse för
moders-målsundervisningen lade han i dagen genom
utgivande av åtskilliga läse- och läroböcker, vanl.
i förening med Valborg Olander. Tills, m. H.
Gering och E. Mogk utgav C. serien
”Altnor-dische Sagabibliothek” (1891 ff.).
6) Hedvig Maria Reddita C., den föreg:s
syster, skriftställarinna (1856—1935). Hon var
lärarinna 1877—84, medarbetare i Aftonbladet på
utrikesavd. 1884—1921, var protokollförande sekr.
i Svenska kvinnornas nationalförbund 1900—08
och dess vice ordf. 1909—19. Hon deltog i och
höll föredrag vid flera internationella
kvinno-kongresser som representant för Svenska
kvinnornas nationalförbund. Skrifter: ”Lars Johan
Hierta och kvinnans rätt i samhället” (1901),
”Den svenska gifta kvinnans rättsliga ställning”
(I9°3), ”En banbryterska” (1913).
7) Hugo Montgomery C., den föreg:s
syss-lings son, militär (f. 1878 25/ö), underlöjtnant
vid Svea livgarde 1898, major där 1922. 1926
blev C. överstelöjtnant samt chef för
skjutskolan för inf. och kav. Överste i armén 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
