Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cellulosa - Cellulosaacetat - Cellulosaestrar - Cellulosafabrikation - Cellulosafoder - Cellulosafolie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Cellulosaacetat—Cellulosafolie
578
vis vattenånga och kolsyra samt vidare ättiksyra
och aceton. Ligninhaltig c. ger dessutom
metylalkohol. Som återstod kvarstår ett
antracitlik-nande kol. Utspädda mineralsyror inverka i kallt
tillstånd föga på ren c. Däremot sker ganska
hårt angrepp på mindre ren sådan. Hållfastheten
nedgår avsevärt, och materialet erhåller starkt
ökad alkalilöslighet samt tydlig
reduktionsför-måga. Dessa förändringar, som bero på
bildningen av s. k. hydrocellulosor, kunna
bl. a. iakttagas, om syror spillas på t. ex.
bomullstyg, då materialet snart brister å de delar,
som varit i beröring med syran. Särsk. märkligt
är, att hydrocellulosa bildas skiktvis, varvid det
underliggande materialet ofta skonas från
inverkan av syran. Alkalier lösa emellertid det
bildade skiktet. Gammalt halvylle och halvsiden
kunna regenereras genom att ingående
komulls-fibrer förstöras medelst syror (k a r b o n i
se-ring). Koncentrerade mineralsyror, ss.
saltsyra, svavelsyra och salpetersyra, framkalla hos
c. en viss svällning under bildning av c e 11
u-losadext rin. Vidare inträffar hydrolys, som
slutl. kan leda till c:s fullständiga nedklyvning
i druvsocker. Pergamentpapper
er-hålles genom behandling av vissa papperssorter
med stark svavelsyra. Härvid bildas bl. a. s. k.
a m y 1 o i d, som i likhet med stärkelse
blåfärgas av jod. Blåfärgning inträffar också, om
c. behandlas med zinkkloridlösning, försatt med
jod. Härpå grundar sig en metod att igenkänna
c. Vid täml. höga lutkoncentrationer erhållas
s. k. alkalicellulosor med
sammansättning beroende på lutens koncentration. —
Tekniskt c. (t. ex. sulfitmassa) innehåller vanl. en
i natronlut olöslig huvuddel, s. k. a-c e 11 u 1 o s a
(ger alkalicellulosa). Av det lösliga benämnes
den del, som kan utfällas med ättiksyra, ^-c e
1-1 u 1 o s a och resten y-c e 11 u 1 o s a. —
Alkalicellulosor kunna sönderdelas under återbildande
av c., dock i en något modifierad form, ofta
benämnd hydratcellulosa. Ett ex. härpå
är den silkeliknande merceriserade
bomullen, som erhålles, om bomull i spunnen form
behandlas med kalla, koncentrerade
alkalilösning-ar. —- Då c. utsättes för inverkan av
oxidations-medel, ss. oxiderande syror, blekmedel och även
i många fall luft, bildas mer el. mindre lätt s. k.
oxicellulosor, som ge sig till känna genom
stor hållfasthetsminskning hos materialet och
uppträdandet av stark reduktions förmåga. — Vid
tvättning av bomulls- och linnetyger bör man
söka undvika skadlig oxidation under och efter
tvättningen. Detta sker bl. a. genom lämpligt
val av tvättmedel. — Man anser numera, att
c.-komplexet har kristal 1-struktur. C. visar
tydlig k o 11 o i d-karaktär. Genom mekanisk
bearbetning kunna fibrerna sönderdelas till s. k.
cellulosaslem. Vissa ämnen kunna bringa
c. i lösning. Sålunda löses c. i koncentrerad
zinkkloridlösning. S. k. vulkanfiber
(användes som isolationsmaterial, vid tillverkning av
reseffekter m. m.) erhålles genom behandling
av speciellt papper med koncentrerad
zinkkloridlösning och efterföljande pressning. En
fram-NF IV — ig
ställningsmetod för konstsilke grundar sig på
c:s löslighet i ammoniakalisk kopparoxidlösning
(Schweizers reagens). C: s överförande i
lösning kan även ske under bildning av c e 11 u 1
o-s aes t rar. — Behandlas alkalicellulosa
(framställd t. ex. av sulfitcellulosa och natronlut) med
kolsvavla, erhålles en segflytande lösning, s. k.
viskos, vilken anses innehålla natriumsaltet
av cellulosaxantogensyran (sulfotiokolsyrans sura
cellulosaester), ett cellulosaxantogenat
O(C6H9O4)
med formeln C—SNa. Lösningen i fråga
an
vändes vid tillverkning av rayonull och rayonsilke
enl. den s. k. viskosmetoden samt vid
framställning av cellulosafolier. — Behandlas c. med en
blandning av koncentrerad salpetersyra och
koncentrerad svavelsyra, bildas cellulosanitrat
(nitrocellulosa). — Cellulosaacetat
(acetylcellulosa) erhålles genom
behandling av c. med ättiksyraanhydrid och har stor
användning vid framställning av obrännbara,
celluloidliknande ämnen för filmtillverkning etc.,
vid tillverkning av acetatrayon,
cellulosalac-ker (acetatlacker) m. m. — Av
cellulosa-et rar na ha framför allt metyl- och
etylcel-lulosa betydelse. Metylcellulosa tillverkas
genom omsättning av alkalicellulosa med
dimetyl-sulfat el. metylklorid. Metylcellulosa användes
som klister och som emulgeringsmedel. E t
ylcell u 1 o s a tillverkas genom upphettning av
alkalicellulosa och etylklorid i autoklav samt
användes för folier och ledarisolation. Även
cellulosagly-kolaten äro goda klisterämnen. I Sverige
tillverkas klisterämnen på basis av
cellulosaeterglykol-syra. — Litt.: K. Hess, ”Die Chemie der
Zel-lulose und ihrer Begleiter” (1928); E. Hägglund,
”Holzchemie” (2:a uppl. 1939); E. Heuser, ”The
chemistry of cellulose” (1944); J. T. Marsh &
F. C. Wood, ”An introduction to the chemistry
of cellulose” (3æ uppl. 1945).
Cellulösaacetät, se Acetylcellulosa.
Cellulösaestrar, se Cellulosa.
Cellulösafabrikation, tillverkning av s. k. k
e-misk massa (cellulosa, kemisk
trämassa) till skillnad från mekanisk massa
(slipmassa). I förra fallet kokas
råmaterialet (huvudsaki. trä) under tryck tills, m. sura el.
alkaliska lösningar. Den erhållna produkten
(sulfit-, resp, n a t r o n- och
sulfatcellulosa) består av ganska rena cellulosafibrer. I
senare fallet sönderdelas råmaterialet (trä)
hu-vudsakl. rent mekaniskt till en massa, bestående
av alltjämt förvedade fibrer och fibersplittror.
För avbarkning av trästockarna användes
barkmaskin, som är försedd med utskjutande knivar,
el. barktrumma, som roterar, varvid stockarna
nötas mot varandra. Jfr Papper samt Rayon.
Cellulösafoder, se Fodercellulosa.
Cellulösafolie, benämning på olika slag av
tunn, pappersliknande, genomskinlig folie, som
tillverkas av cellulosa. Den äldsta och mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
