Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ceylon - Befolkning - Näringar - Historia - Litt. - Ceylonmossa - Ceza - Cézanne, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629 Ceylonmossa—Cézanne 630
grupper äro européer (5,000), burgers,
avkom-lingar av holländare och infödingar (jämte övriga
av blandad europeisk-asiatisk ras 36,000), malajer
m. fl. Folkmängden är ojämnt fördelad, störst
i v. på singalesiska delen av ön. I städerna bo
15,8% av befolkningen. Störst av dem är
huvudstaden Colombo (med förstäder c:a 361,000
inv.) på västkusten, Jaffna (63,000) vid öns
nordspets, Kandy (52,000) i det inre och Galle
(49,000) på sydkusten. Till religionen äro 62%
buddister, 22 °/o hinduister, 10 °/o kristna och
6% muhammedaner.
Näringar. Den inhemska befolkningen är
övervägande jordbrukare. Singalesernas risfält stiga i
v. och s. väl bevattnade upp efter dalsidorna,
byarna omgivas av kokos- och arekapalmer,
brödfruktträd, pisang, mango m. m. Ett annat väl
uppodlat jordbruksområde är Jaffnalandet längst
i n., där tamulerna odla ris och tobak. I övrigt
äro de torra n. och ö. delarna av ön mest skog
och buskmarker. Jordbruket som exportnäring
vilar helt och hållet på den europeiska
plantage-odlingen. Främst kommer teet, som upptar
låglandet i s. v. och bergssidorna upp till 1,800 m.
Därefter komma kokosplanteringar,
kautschukodlingar av den 1876 införda Hevea brasiliensis
och, i mindre skala, odling av kanel (tidigare
huvudexportartikeln), kakao, kinaträd, peppar,
kardemumma m.m. 1941 producerade C. 108,000
ton te el. 20% av världsproduktionen. Skogarna
i C:s torra regioner giva värdefulla virkesträd
(ebenholts, atlasträ, indisk mahogny). Industrien
består huvudsakligen i plantageprodukternas
beredning till export; den har under senare år
ökats. Av mineral brytes och utföres grafit, och
C. är ett av världsmarknadens huvudländer för
denna vara. C. är även sedan gammalt rik
fyndort för ädelstenar och halvädelstenar. Pärlfisket
i Manarbukten giver utmärkta pärlor; det är
numera monopoliserat. I C :s export har teet
ledningen med ett värde 1945 av 18,57 mill. £,
varav hälften går till Storbritannien; därnäst
komma kautschuk (14,56 mill. £), kopra (2,5»
mill. £), kokosolja (1,42 mill. £), kanel (0,31
mill. £), och grafit (0,24 mill.£). Bomullsvaror
(5,71 mill. £), ris (4,17 mill. £), socker (2,88
mill. £) samt kol och koks (0,97 mill. £) äro
de främsta importartiklarna. På ön finnas 1,470
km järnvägar.
Den kända delen av C:s historia börjar med
en invasion av hinduer 543 f. Kr., och krönikan
”Mahavamsa” berättar om talrika senare infall
av främmande stammar, särskilt tamuler. I
början av 200-talet f. Kr. inkom buddismen. Redan
på 290-talet f. Kr. omtalas ön av greken
Megas-thenes under namnet Taprobane. 1505 grundade
portugiserna kolonier på C. men undanträngdes
i mitten av 1600-talet av holländarna, som i sin tur
1795—96 fingo vika för engelsmännen. 1798
ställdes kolonien under brittiska kronan. 1815 togs
den siste infödde härskaren till fånga, och
därmed var öns erövring fullbordad. Under 1 :a
världskriget uppstod en viss oro i samband med
nationellt separatistisk propaganda, och 1920
stiftades en ceylonesisk ”nationalkongress” för att
företräda denna rörelse. 1929 infördes en
författning, som bredvid den brittiske guvernören
ställde ett råd (state council) med till största delen
valda medl. — Under 2 :a världskriget tilltog
den nationella agitationen, och efter dess slut
1945 begärde ceyloneserna självstyrelse. I maj
1946 offentliggjordes en ny konstitution, enl.
vilken C. fick fritt parlament och egen regering
men bibehöll sambandet med brittiska imperiet
V9 1946 ägde val till parlamentet rum, vilka
gåvo det förenade nationella partiet 42 av de 95
mandaten, varefter C :s första regering bildades
av S. Senanyake. 1948 erhöll C.
dominionställ-ning. Folkrepresentationen är uppdelad på två
kamrar. Storbritannien, som skall sörja för C:s
försvar, får disponera militära baser på ön.
Litt.: A. Gibson, ”C.” (1929); E. C. Cook,
”A geography of C.” (1939); G. C. Mendis,
”C. under the British” (2:a uppl. 1946).
Ceylonmossa, ett slags agar-agar, som fås av
i Indiska oceanen växande rödalger av släktet
Gracilaria, särskilt G. lichenoides från Ceylons
och Javas kuster. På Ceylon nyttjas den bl. a.
till beredning av geléer och puddingar.
Ceza, missionsstation i Sululand, Sydafrika,
70 km ö. om Dundee. Upptagen av svenska
kyrkan 1903. Här bedrives bl. a. skol- och
sjukhusverksamhet.
Cézanne [seza’n], Paul, fransk målare
(1839—1906). Född i Aix i Provence, var C.
son till en förmögen bankir, kom tidigt till
Paris, sökte utan resultat bli elev vid École des
beaux-arts, studerade i privata kurser, lärde
känna É. Manet och dennes krets av revolutionära
unga modernister, deltog i ett par av deras
grupputställningar, senast i ”impressionisternas”
utställning 1877, men väckte ej större uppmärksamhet.
Från denna tid äro C:s självporträtt, stilleben,
figurer i friluft, badande kvinnor. De målningar
han en tid framåt sände till salongen blevo —
med ett enda undantag — avvisade. 1879 drog
han sig ifrån kamraterna och var sedan till sin
död bosatt i sin födelsestad, där han levde
indraget, som en småborgare, även sedan han ärvt
sin faders förmögenhet. Han målade efter eget
huvud, ihärdigt sökande en form, som fullt
uttryckte hans inre syn på de måleriska uppgifter
han brottades med. C :s strävan skilde sig från
impressionisternas luftmåleri, från deras sökande
efter att fastslå ett ögonblicksintryck till en fast
syntetisk helhet och till en genomförd harmoni
av utspekulerat sammanställda färger.
Naturföreteelserna återförde han till det, som för honom
syntes det huvudsakliga. Han pålade färgerna i
breda fläckar, i en mosaikstil, som han renodlade
med konsekvens, hårdnackat fasthållande kravet
på bildens jämvikt och rytm. — C. arbetade
ganska okänd och obeaktat, tills han efter en
utställning i Paris 1895 upphöjdes till en av de
mest betydande och en av de ledande bland
samtida konstnärer. Sedan dess har han i högsta
grad påverkat yngre släkten även långt utom
Frankrike. Muséer i mängd ha förvärvat arbeten
av C. — Monogr. av J. Meier-Graefe (1911 och
senare), L. Venturi och G. Mack (1935), J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
