Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chalmers, Thomas - Chalmers, William - Chalmersit - Chalmersska ingenjörsföreningen - Chalmers tekniska högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Chalmers—Chalmers tekniska högskola
642
log, grundare av den
skotska frikyrkan (1780—
1847). Han blev 1802
biträdande lärare i matematik vid
S:t Andrewsuniversitetet och
därjämte 1803 predikant i en
närbelägen landsförsamling.
Han kom 1810 efter en svår
sjukdom och genom
apolo-getiska studier till en
djupare evangelisk
fromhetsupp-fattning. Som kyrkoherde i
en församling i Glasgow (fr.
1815) samlade han kring sig
stora åhörarskaror. C. blev
1823 prof, i moralfilosofi
och nationalekonomi vid S :t
Andrewsuniversitetet och
flyttade 1828 som teol. prof,
till Edinburgh. Som kyrko-
herde hade han inlagt stor förtjänst om den
kyrkliga fattigvårdens ombildning med anlitande av
frivilliga diakoner. På gr. av åtskilliga
missförhållanden vände sig C. mot patronatsrätten. Då
underhandlingarna med regeringen ej ledde till
något resultat, utträdde C. och hans anhängare ur
nationalkyrkan och bildade 1843 ”The Free
Church of Scotland”. Frikyrkosamfundet avstod
från alla kyrkor,
prästlöner m. m., men
under C:s ledning
fullbordades inom få år
dess nyorganisation. C.
var en produktiv förf.
Hans ”Original
works” utkommo 1849
i 25 bd, ”Posthumous
works” i 9 bd 1847—
49 och
”Corresponden-ce” 1853. — Litt.: W.
Hanna, ”Memoirs of
the life and writings
of T. C.” (4 bd, 1849
—52, ny uppl. 1878);
M. Oliphant, ”T. C.” (1893, flera senare uppl.);
A. Philip, ”T. C.” (1929).
Chalmers [sv. uttal ^a’lmers], William,
köpman, donator (1748—1811). Född i Göteborg
av engelska föräldrar, förvärvade C. en för den
tiden betydande förmögenhet som köpman i Kina
(1783—-93), återvände
till Göteborg, blev där
medlem av Ostindiska
kompaniets styrelse
och fick 1809 titeln
kansliråd. Han var en
av de ledande
krafterna i styrelsen för
Trollhätte kanal.
Större delen av sin
förmögenhet donerade C. till
upprättandet av en
teknisk läroanstalt, nuv.
Chalmers tekniska
högskola.
Fysik- och kemiinstitutionerna vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Chalmersit [^a-], se Kuban.
Chalmersska ingenjörsföreningen [ka l] är
en 1907 i Göteborg bildad sammanslutning av
från Chalmers tekniska inst:s högre avd., resp.
Chalmers tekniska högsk., utexaminerade
ingenjörer för främjande av gemensamma intressen.
C. har underavdelning i Stockholm (1917), i
Nässjö (1927) samt i Motala (1941).
Chalmers tekniska högskola [kaT], högre
teknisk läroanstalt i Göteborg. C. har
utvecklats ur en slöjdskola, Chalmersska slöjdskolan,
vilken upprättades 1829 på grundval av en
donation av kanslirådet W. Chalmers. Slöjdskolan
blev småningom en utbildningsanstalt för
verkmästare och ingenjörer. 1869 inrymdes skolan
i en byggnad vid Storgatan, uppförd efter
ritningar av C. F. V. v. Gegerfeldt, och kom efter
hand att omfatta ett helt kvarter. Från 1835
drevs skolan i alltmer växande omfattning med
statsunderstöd. 1881—1913 leddes anstalten av
prof. A. Wijkander, som inlade stora
förtjänster om dess utveckling. Den kallades från 1883
Chalmers tekniska läroanstalt. Till anstalten
överflyttades 1887 den förut vid Navigationsskolan
i Göteborg bedrivna undervisningen i
skeppsbyggen. De ordinarie lärartjänsterna, som urspr.
utgjordes av lektorat, omvandlades 1911 till
professurer. 1914 förändrades namnet på
läroanstalten till Chalmers tekniska institut.
Undervisningen var sedan 1890-talet uppdelad på en högre
och en lägre avd. I den lägre avd. meddelades
elementär teknisk undervisning under 2V2—3 år,
medan den högre avd. utgjordes av en 3—4-årig
tekniskt-vetenskaplig studiekurs. 1937 ombildades
institutet till statlig teknisk högsk. under namnet
C., fullt jämställd med Kungl. Tekniska högsk.
i Stockholm. Därvid överfördes den lägre
undervisningen till Tekniska läroverket i Göteborg.
C:s verksamhet regleras genom K. m:ts
stadgar av 1947. Undervisningen är fördelad på 6
fackavd., näml, för maskinteknik, skeppsbyggnad,
elektroteknik, väg- och vattenbyggnad
(byggnadsteknik), kemi samt arkitektur. Vid högsk. kunna
avläggas civilingenjörs- och arkitektexamen samt
teknisk licentiatexamen. Den, som avlagt teknisk
NF IV — 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
