Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chelmsford, 2. Frederick Thesiger (politiker) - Chełmża - Chelonia - Chelsea (London) - Chelsea (Boston) - Cheltenham - Chelydidae, Chelys - Chelydra - Chemin des dames - Cheminée - Chemis - Chemisett - Chemnitz - Chemnitz, 1. Martin (teolog) - Chemnitz, 2. Martin (diplomat) - Chemnitz, 3. Bogislaus Philipp von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Chelmza—Chemnitz
710
jan.—nov. 1924 marinminister i
arbetarpartiministären Mac Donald.
Chelmza [käJm^a], ty. Kubmsee, stad i n. v.
Polen, voj evodskapet Pomorze, 20 km n. om
Torün.; c:a 11,000 inv. Sockerindustri.
Chelönia [k-]. 1) Namn för hela ordningen
sköldpaddor (se d. o.). — 2) Släkte av
havssköld-paddor, även kallat Chelone.
Chelsea [t/e’lsi], stadsdel i v. London, s. om
Kensington, på n. stranden av Thames.
Chelsea [tje’lsi], förstad i n. ö. till Boston
i Massachussetts, U.S.A.; 39,000 inv. Livlig
industri med gummi- och skofabriker m. m.
Cheltenham [tje’ltnam], stad i v. England,
grevsk. Gloucester, vid foten av Coteswold Hills;
58,000 inv. Besökes mycket av kurgäster på
grund av sitt milda klimat och sina
hälsobrunnar (upptäckta 1716).
Chely’didae, Che’lys [k-], se Sköldpaddor.
Che’lydra, se Alligatorsköldpadda.
Chemin des dames [fmä’ de da’m],
”damernas väg” (byggd för Ludvig XV :s döttrars
resor), landsväg i fr. dep. Aisne, vilket givit
namnet åt häftiga strider under 1 :a världskriget.
Vägen ligger mellan floderna Aisne och Ailette
och framgår från Craonne i ö. till Malmaison i
v. längs höj dryggen av Craonneplatån.
Cheminée [Jamine’], fr., kamin, öppen spis.
Chemis (fr. chemise), linne, linntyg.
Chemise’tt (fr. chemisette), besparingslinning,
isättning, förr namnet på löst skjortbröst (”veck”).
Chemnitz [kä’mnits], stad i ”landet” Sachsen,
vid den lilla floden C. och vid foten av
Erzge-birge, i en bördig och oerhört tättbebyggd trakt;
250,000 inv. C. blev stad 1143 och kom till
huset Wettin 1308. Folkmängden var ännu 1801
endast 10,835 men steg sedan mycket snabbt och
var 1890 138,954. Bland de många inkorporerade
förorterna märkas Furth och Borna i n.,
Hil-bersdorf (med järnvägsverkstäder) och
Ebers-dorf i n. ö., Bernsdorf och Gablenz i ö.
samt Rottluff i v. Genom intensiva allierade
flygbombningar i 2:a världskrigets slutskede
undergick staden en oerhörd förödelse, framför allt
vid två jätteräder i febr. 1945. Den
ålderdomligt byggda centrala delen av staden härstammade
till stor del från medeltiden och 1600-talet;
rådhuset var från 1490-talet. C. är knutpunkt
för ett flertal järnvägar; dess flygstation ligger
i s. v. utkanten. Högre fackskolor finnas för
teknik, jordbruk, textilindustri m. m.; opera och
museum med rika paleontologiska saml. C. var
fram till 2:a världskriget huvudorten i det
sachsiska stenkols- och industriområdet samt en av
Tysklands främsta industristäder. Särsk.
omfattande voro maskin- och bomullsindustrierna. För
turisttrafiken till de natursköna omgivningarna
har C. länge varit centrum. — Vid C. vann Johan
Banér en lysande seger över de kejserliga
trupperna 1639.
Chemnitz [kä’mnits]. 1) Martin C., en
av 1500-talets mest betydande tyska luterska
teologer (1522—86). Han studerade bl. a. i
Witten-berg, där han genom matematiska studier fördes in
på astrologiska spekulationer. Först senare vän-
Rådhuset i Chemnitz före a:a världskriget.
de han sig till teologiens studium, men då så
grundligt, att han blev en av sin samtids lärdaste
och mångsidigaste teologer. C. blev 1554
predikant och föreläsare i Braunschweig och 1567
superintendent. Framför allt är C:s namn fäst
vid det ”endräktsverk”, som utmynnade i
kon-kordief ormelns uppställande (1577) och
konkordiebokens antagande som
bekän-nelse-”korpus” (1580) av de flesta tyska
landskyrkorna. Han var föregångsman i polemiken
mot katolicismen. Bl. a. försvarade han
luter-domen i ett stort verk om Tridentinska konsiliet.
I positiv form nedlade C. sin dogmatiska
åskådning i sina ”Loci theologici”, framvuxna ur
föreläsningar över Melanchthons ”loci” men av
självständig betydelse.
2) Martin C., den föreg:s sonson,
diplomatisk agent. Han började 1630 sin diplomatiska
bana som Gustav Adolfs agent vid
kurfurstedagen i Regensburg. C. verkade vid hovet i
Dresden och vid Leipzigkonventet ivrigt för de
evangeliska kurfurstarnas anslutning till Gustav
Adolf, sändes hösten 1631 av honom till
Nürnberg och verkade därpå som svensk kommissarie
i Franken, tills han efter Regensburgs erövring
förordnades till svensk resident i nämnda stad.
Några år senare trädde han i fransk tjänst men
blev tillfångatagen i Westfalen av de kejserlige.
Först 1641 frigavs han och verkade sedan till
sin död för svenska intressen i Holstein,
Westfalen och Schlesien.
3) Bogislaus Philipp von C., den
föreg :s bror, politisk och historisk författare
(1605—78). Han studerade i Rostock och Jena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
