Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chevalier, Michel - Chevallier, Gabriel - Chevaux-légers - Chevelyr - Chevéska metoden - Chevillard, Pierre Alexandre François - Cheviot - Cheviotfår - Cheviot Hills - Chevreau - Chevreul, Michel Eugène - Chevreuse, Marie de Rohan - Chevrillon, André - Chevrolet - Chevron el. Chevrong - Chevrotera - Chevrå - Chevy Chase - Cheyenne - Cheyenner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Chevallier—Cheyenner
724
bimetallismen. Han gjorde även flera
uppmärksammade inlägg mot protektionismen.
Chevallier [Javalje’], Gabriel, fransk
författare. debuterade 1929 med romanen ”Durand,
voyageur de commerce” med motiv ur franskt
småborgerligt liv, visade sig i ”La peur” (1930),
”Clarisse Vernon” (s. å.) och ”Propre å rien”
(i936), en forts, av ”La peur”, som en lärjunge
till Stendhal, inriktad på subtila psykologiska
analyser, och har gjort sig internationellt
känd och populär genom romanen ”Clochemerle”
(1934; sv. övers. ”Förargelsens hus”, 1945), en
frodig och frispråkig skildring ur livet i en
fransk vinby på 1920-talet. Andra romaner av
hans hand äro ”Sainte Colline” (1937), ”Ma
petite amie Pomme” (1940) och ”Les héritiers
Euffe” (1945).
Chevaux-légers [Jvå’-le%e’], ett slags lätt
kavalleri i Frankrike på 1600-talet; tillhörde
urspr. drottningens hustrupper. Några
regementen funnos kvar i Napoleons armé. Namnet
upptogs även i Österrike och Tyskland.
Chevelyr (fr. cheveluré), huvudhår; peruk.
Chevéska metoden [Javè’-], en
sångundervisningsmetod med siffror i stället för noter;
efter tidigare uppslag av J. J. Rousseau;
uppkallad efter uppfinnaren, fransmannen É m
i-le Chevé (1804—64). Metoden infördes
jämväl i England och Danmark (J. Mailing);
även i Sverige gjordes små försök (Chevéska
sångföreningen i Stockholm 1855).
Chevillard [Javijä’r], Pierre
Alexan-dre Fr an q o is, fransk violoncellist (1811—
77), prof, vid konservatoriet i Paris; utgav en
violoncellskola samt flera kompositioner för sitt
instrument. — Hans son Camille C. (1859
—1923) blev 1897 dirigent för
Lamoureuxkonser-terna och 1913 musikchef vid Stora operan;
gjorde sig även känd som kompositör av
orkester-och kammarmusik.
Cheviot [sv. uttal vanl. Jé’viåt, eng. [-tje’-viat],-] {+tje’-
viat],+} namn på ett stort antal diagonalvävda,
medelgrova ylletyger, vanl. framställda av
kamgarn i kypertbindning.
Cheviotfår [tje’viat- el. tji’viat-], ras av
fårsläktet (se d. o.).
Cheviot Hills [tje’viat el. tJTviat hi’lz],
bergstrakt på gränsen mellan England och
Skottland med längdriktning i n. ö.—s. v.; högsta
punkt 816 m ö. h. C. äro uppbyggda av
översilu-riska skiffrar, som genomträngas av devoniska
eruptiv (andesit, granit). Rundade, ofta fristående
höjder. I dalarna saftiga ängsmarker; berömd
fåravel (cheviotrasen).
Chevreau [Javrå’], fr., eg. killing, vitgarvat
läder av getskinn, färgat och berett till
ovanläder för finare skodon.
Chevreul [Javrö’1], Michel Eugène,
fransk kemist (1786—1889), prof, i kemi vid
Col-lège de France 1830—79. C. är framför allt känd
för sina banbrytande undersökningar på
fettkemi-ens område. C. visade, att man vid behandling av
ett fett med saltsyra erhöll organiska syror, och
så småningom kom han till den fullt riktiga
uppfattningen, att fetterna voro salter mellan
glycerin och de s. k.
fettsyrorna. Sina
hithörande undersökningar sammanfattade han
i ”Recherches sur les
corps gras d’origine
animale’ ’ (1823). C.
har även upptäckt och
isolerat ett flertal
fettsyror. Även på det
tekniska området har
C. varit mycket
verksam. En tid verkade
han som direktör för
färgeriet i Paris’
go
belängfabrik. Tills, m. Gay-Lussac uttog han 1825
det första patentet för tillverkning av stearinljus.
Chevreuse [Javrö’z], Marie de Rohan,
hertiginna av C. (1600—79), i sitt andra
äktenskap 1622 gift med en medlem av ätten Guise,
hertig Claude av C. Hennes skönhet och lätta
lynne förledde henne till talrika kärleksaffärer,
och hennes oroliga begåvning förde henne in i
en mängd politiska intriger, riktade först mot
Richelieu, sedan mot Mazarin. Biogr. av L.
Batiffol (1913; sv. övers. 1914).
Chevrillon [Jevrijå’], André Louis, fransk
författare (f. 1864). Systerson till Taine, är C.
en om denne påminnande analytiker, som gett
skildringar från Indien, Marocko m. fl. länder
och särsk. behandlat engelsk kultur.
Chevrolet [Je’vralet, sv. utt. vanl. -rålè’],
amerikanskt person- och lastbilsmärke, tillverkat
av Chevrolet Motor Co., Detroit, med
huvudfabriker i Flint, Mich. Bolaget grundades 1911
av den amerikanske konstruktören och
racerbi-listen Louis Chevrolet (1878—1941) tills,
m. motor fabrikanten W. C. Durant. Företaget
övertogs 1918 av General Motors Corp. C. är
sedan många år världens mest sålda bilmärke.
Chevron [Javrå’], fr., el. C h e v r o’n g, sparre
i vapensköldar, vinkel (av band, tyg el. dyl.),
anbragt å militära uniformer för att angiva grad
(el. genomgången utbildning).
Chevrotéra [Je-] (av fr. chèvre, get), slå
bockdrill; sjunga med darrande röst. Jfr
Tre-mulera och Vibrato.
Chevrå, försvenskning av chevreau (se d. o.).
Chevy Chase [tje’vi tjéi’s], berömd
medeltida ballad om en strid i Cheviot Hills mellan
den engelske lord Percy av Northumberland och
den skotske lord James Douglas; övers, av J.
L. Runeberg.
Cheyenne [Jije’n], huvudstad i Wyoming,
U. S. A., på ö. sluttningen av Laramie
Moun-tains; 1,850 m ö. h.; 32,000 inv. Järnvägsknut.
Cheyenner [Jije’n-], indianstam av
algonkiner-nas familj. C. bodde länge som åkerbrukare
vid övre Mississippi. Under trycket av
invandrande siouxstammar drogo de på 1700-talet mot
v. och s. v. och övergingo helt till präriekulturen.
C. bo numera i två skilda områden, de norra c.
(1,414 pers., 1924) i en liten reservation i s.
Montana och de södra c. (1,846 pers., 1924) i
Oklahoma. — C. ha stått i stark beröring med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
