Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chianti, Monti del - Chiapas - Chiappe, Jean - Chiaroscuro - Chiasm - Chiasso - Chiavenna - Chibcha - Chibina, Umptekmassivet - Chic (chick) - Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Chiapas—Chicago
728
trakt i mell. Italien, Toscana, s. ö. om Florens.
Oliv- och mullbärsträdsplanteringar; stor
produktion av det berömda chiantivinet.
Chiapas [tj"ia’pas], delstat i s. ö. Mexico, vid
gränsen till Guatemala, till vilken stat C. hörde
före 1854; 74,415 km2, 660,000 inv. Huvudstad:
Tuxtla Gutiérrez (16,000 inv.).
Chiappe [kia’p], Jean, fransk ämbetsman
och politiker (1878—1940). C. gjorde sin
ämbets-mannakarriär i franska inrikesministeriet, där
han var generalsekr. och chef för hemliga
stats-polisen, när han 1927 utnämndes till polisprefekt
i Paris. Hans bryska metoder gjorde honom
illa sedd på vänsterhåll och misstänkt för att gå
politiska ärenden i sin ämbetsutövning. Då han
under Staviskykrisen plötsligt avskedades av
koalitionskabinettet Daladier 3 febr. 1934, gav
detta indirekt stöten till det svårartade upploppet
framför deputeradekammaren 6 febr. s. å. C.,
som demonstrativt vägrat mottaga det samtidigt
erbjudna generalguvemörskapet i Marocko,
fra-terniserade nu öppet med de antiparlamentariska
unghögerorganisationerna. 1940 utnämndes han
av vichyregeringen till överkommissarie i Syrien
och Libanon men omkom i nov. s. å. på väg till
Beirut, då hans flygplan blev nedskjutet över
Medelhavet.
Chiaroscuro [kiaråsko’rå], it., ljusdunkel. —
Chiaroscurotryck, grafiskt tryck på tonat
papper (från graverade el. etsade plåtar el. från
träsnittsstockar), utfört i två färger, varvid den
ena tryckfärgen är ljusare, den andra mörkare
än papperets färg. Jfr fr. clair-obscur.
Chia’sm [ki-] (av grek, bokstaven x, chi),
korsställning, namn på en ordföljd, där
motsvarande satsdelar stå korsvis, t. ex. dig älskar han,
men han hatar mig.
Chiasso [kia’så], stad i s. Schweiz, kantonen
Ticino, 5 km v. Comosjöns sydspets; 7,000 inv.
Gränsstation till Italien vid S:t Gotthardsbanan.
Chiave’nna [kia-], stad i n. Italien, nära
gränsen mot Schweiz; 4,000 inv. Textilindustri och
stort kraftverk; viktig vägknut och utgångspunkt
för järnväg söderut.
Chibcha [tji’btja], ett kulturellt högtstående
indianfolk, som bebodde Bogotås högland i nuv.
republ. Colombia. — C. idkade intensivt åkerbruk.
En för dem ytterst viktig handelsvara var salt.
Guld vaskades i floderna, och smaragder vunnos
ur ännu bearbetade gruvor. Hus, palats och
tempel, byggdes av bambu och gräs. Innerväggarna
smyckades med mattor; klingande guldplattor
hängde i dörröppningarna. Klädedräkten
utgjordes av höftkläden och mantlar av bomull med
påmålade mönster. Smycken i öron, näsa och
läppar voro privilegier för präster och
krigar-adel. Som vapen brukades kastträn, klubbor,
lansar, spjut och slungor. Goda vägar anlades i
bergen, över floderna förde hängbroar. — De
arkeologiska fynden utgöras mest av lerkärl samt
föremål av sten el. guld. Gravarna bestå
antingen av lodräta schakt med en kammare
nedtill el. av klipphålor med mumifierade lik.
Keramiken utmärkes av stora kärl i människogestalt
och smärre, ofta vackert målade krukor. C. för-
stodo att gjuta guld å cire perdue och även att
löda sirater av guldtråd på uthamrade tunna
guldblecksfigurer, en för dem säregen teknik.
C :s kultur och språk äro för längesedan utdöda,
men indianerna bilda alltjämt ett lägre skikt i
befolkningen på Bogotås högslätt.
Chibina, Umptekmassivet, bergmassiv
på Kolahalvön, Sovjetunionen; känt för sina
rika apatit- och nefelintillgångar.
Chic [Jik] (chick), fr., stilfullt korrekt.
Chicago [Jikä’gåu el. -kå’-], Illinois, näst
största staden i U.S.A.; 547 km2, 3,631,835 inv.
(1950). Ytterligare c:a en mill. människor bo i en
relativt tätt bebyggd förstadsräjong. Metropolitan
District of C. (Stor-Chicago) omfattar 2,898 km2
och sträcker sig 90 km längs Michigansjöns
strand. C. ligger på omkr. 410 50’ n. br. kring
floden med samma namn vid Michigansjöns s. v.
strand på jämn slättmark, som endast några få
m höjer sig över Michigansjön. — C. har
kontinentalt inlandsklimat, mildrat genom den stora
sjöns inverkan. Januaritemp. är —4,6°, julitemp.
+ 22,4. — Chicagofloden, som är blott 1,5 km lång,
uppstår genom förening av en nordlig och en
sydlig gren. Den senare rinner fram i en bred dal,
som över en låg vattendelare ger lätt tillträde
till Mississippis vattensystem. Här gick
pälsjägarnas väg från Stora sjöarna ned till
Mississippi. Senare byggdes Illinois- och
Michigankana-len samt Chicago Drainagekanalen i dess dalgång.
Vid flodens utlopp i Michigan låg en indianby.
Där uppfördes 1804 Fort Dearborn till
pälshandelns skydd, och där växte C. till stad (1837).
1840 hade C. 4,853 inv., 1850 30,000, 1870 299,000,
1880 503,000, 1900 1,699,000, 1910 2,185,000, 1920
2,702,000 och 1930 3,376,000. Dess oerhörda
tillväxt har berott på den fortgående uppodlingen
av den nordamerikanska centralslätten, vars
medelpunkt C. varit. Betydande eldsolyckor —
främst branden 1871, som förstörde 17,450
byggnader och gjorde 100,000 människor hemlösa —
ha ej inverkat på tillväxten. Stenkol finnes i
Illinois’ mark, järnmalm kan lätt transporteras
från Övre sj ön-områdets malmfält. Så har C.
växt upp till ett centrum för världens största
sammanhängande jordbruksområde, jordens
största järnvägsknut och kontinentens näst efter New
York viktigaste industristad.
Stadsplanen är regelbundet rektangulär, men
genom anläggandet av ett stort antal boulevarder
i stadens yttre delar, genom utvidgning av
parksystemet, slum- och trafiksaneringar o. s. v. ha
flera diagonalt gående trafikstråk skapats. Enl.
en generalplan 1942 skall staden delas upp i mindre
samhällsbildningar om c :a 25,000 inv. med
neigh-borhood unit som grundläggande enhet och med
en folkskola för 600—800 elever som centrum. —
C. har en längd av 42 km och en bredd av 24 km
och delas av Chicago River och dess två
tillflöden i 3 delar: North (Side) n. om Chicago
River och ö. om North Branch, South (Side) s.
om Chicago River och ö. om South Branch samt
West (Side) v. om de båda flodgrenarna. Med
Madison Street (ö. — v. riktning) och den c:a
30 km långa State Street (n. — s. riktning) som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
