Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile - Befolkning och bebyggelse - Religion och undervisningsväsen - Tidningspressen - Näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Chile
746
skandinaver m. fl. I s. C. utgöres ung. % av
befolkningen av utlandsfödda, huvudsaki. av
jugoslaver, spanjorer, engelsmän och skottar. I
n. C. bo en del negrer och kineser. Det mest
framträdande indianska folkelementet är
arauka-nerna i s. delen av mellersta C. Deras antal
uppgick 1930 till nära 100,000. I n. C. bo rester
av aymara- och quichuastammarna, i s. C.
tehuel-cher, i det inre av Eldslandet ona och längs
Magallanes’ sund de s. k. kanalindianerna.
Spanska är landets officiella språk. —
Spädbarnsdödligheten i C. är rekordmässigt hög (200 %o under
de senaste 20 åren). — Större delen av landets
inv. bo i mellersta C. En relativt sett mycket
C:s provinser, areal och folkmängd 1940.
Provinser Areal i km2 Folkmängd - 1 Inv. pr km*
Nordehile .... 258,233 333,556 1,1
Tarapacå 55,287 104,097 1,9
Antofagasta .... 123,063 145,147 1,2
Atacama 79,883 84,312 1,1
Mellersta Chile 259,132 4,624,156 17,>
Coquimbo 39,889 245,609 6,t
Aconcagua 10,204 118,049 n,.
Valparaiso 4,818 425,065 88,.
Santiago 16,988 1,261,717 138,036 74,s
Colchagua 8,865 I5,s
O’Higgins 7,112 200,297 28,2
Curicö 5,737 81,185 14,*
Talca 9,640 157,141 134,968 17,s
Linares 9,820 13,r
Maule 5,626 70,497 12,5
Concepciön 5,70i 308,241 54,1
Arauco 5,756 66,107 11,5
Nuble 14,211 243,185 17,1
Biobio 11,248 127,312 11,3
Malleco 14,277 154,174 10,8
Cautin 17,370 374,659 21,6
Valdivia 20,002 191,642 9,3
Osorno 10,015 107,341 10,8
Llanquihue 18,407 117,225 6,4
Chiloé 23,446 101,706 4,3
Sydchile 224,402 65,827
Aisen 88,984 17,014 0,2
Magallanes 135,418 48,813 0,4
Chile 741,767 5,023,539 6,8
stor del av C:s befolkning bor i städer (c:a
50%). Enbart i huvudstaden Santiago,
Sydamerikas till storleken 4:e stad, och dess,
förortssamhällen bodde 1940 19% (941,800) av hela
befolkningen. C:s viktigaste hamnstad, Valparaiso,
hade s. å. (med förstäder) 245,000 inv. Andra
viktigare städer äro: Concepciön (92,000), Temuco
(85,000), Chillån (62,000; förstördes vid en
jordbävning 1939), Talca (57,000), Antofagasta
(51,000) och Valdivia (49,000).
Religion och undervisningsväsen. Romerska
kyrkan omfattar den övervägande delen av
befolkningen. Fullständig religionsfrihet råder;
civiläktenskapet är det enda lagligt giltiga. En
ärkebiskop, 15 biskopar och 2 apostoliska vikarier
finnas.
Folkundervisningen är obligatorisk och
kostnadsfri. Av personer över 14 år voro 1920 omkr.
50% analfabeter, men antalet har sedan sjunkit
avsevärt. Högre skolundervisning meddelas i
statliga läroverk, liceos, med sexårig lärokurs,
pri
vatläroverk samt olika specialskolor. Statsuniv.
finnas i Santiago och Concepciön, katolska univ.
Santiago och Valparaiso, där även en teknisk
högsk. är belägen.
Tidningspressen intar en ganska hög
ståndpunkt. Bland huvudstadstidn. märkas La Naciön,
El Mercurio, El Diario ilustrado och La Hora
samt den officiella Diario oficial. De viktigaste
tidn. i Valparaiso äro El Mercurio, La Union och
La Estrella. Även en engelskspråkig tidn., The
South Pacific Mail, utgives.
Näringslivet. C. kan i näringsgeografiskt
avseende indelas i: 1) det ökenartade Nordchile
med övervägande bergsbruk, 2) mellersta C:s
jordbruksområde och 3) det på skogar och
betesmarker samt fiskevatten rika Sydchile.
Tyngdpunkten i C:s näringsliv har förskjutits söderut,
sedan salpeterindustrien i n. C. förlorat sin
dominerande ställning.
Jordbruket sysselsätter c:a 40% av
befolkningen. Det bedrives till större delen ganska
extensivt. Jordegendomarna omfattade 1936 en
sammanlagd areal på 251,000 km2, men endast
13,600 km2 voro besådda, medan 42,000 lågo i
träde; Vs av jordbruksarealen beräknas vara utsatt
för markförstörelse genom erosion. Genom
pågående irrigationsarbeten (t. ex. i prov. Biobio)
avser man att kunna bevattna och nyodla c:a
4,100 km2 land. Det viktigaste jordbruksområdet
sträcker sig från något n. om Valparaiso till
Valdivia i s. C. är självförsörjande i fråga om
spannmål, grönsaker och frukt, men betydande
mängder av socker och kött måste importeras. Den
odlade arealen och avkastningen uppgingo under
femårsperioden 1941/42—1945/46 i medeltal till:
Vete ...................... 7,687 km* 890,247 ton
Korn ........................ 564 „ 7S,ni „
Havre ....................... 977 „ 9°,237 „
Dessutom förekommer odling av majs och ris.
Särsk. risodlingen har gått betydligt framåt
(87,000 ton 1946/47, varav 36,000 ton
exporterades). Jämte vete intar potatis främsta platsen i
folknäringen. 1945/46 uppgick potatisskörden till
694,000 ton. Därjämte spela bönor, linser, ärter,
lök, kurbits, meloner m. m. en viktig roll i
folkförsörjningen. Rörsocker odlas försöksvis i prov.
Coquimbo, sockerbetor i provinserna Valdivia och
Chiloé. Frukt- och vinodlingen bedrives
huvudsaki. i ett område, som sträcker sig ung. 300 km
n. och s. om Valparaiso, och i trakten av
Valdivia. Karakteristiska produkter för mellersta C.
äro persikor, päron, plommon, aprikoser, meloner,
mandel, oliver, körsbär, apelsiner och citroner, för
s. C. äpplen. Torkad frukt av utmärkt kvalitet
levereras av provinserna Coquimbo och Santiago.
Vinodlingarna uppta över 1,000 km2, och
medelskörden uppgår till 550,000 ton. De bästa vinerna
komma från provinserna Santiago och
Aconca-gua, där vinsorter, som likna franska viner el.
rhenviner, produceras. 1944/45 utgjorde
vinproduktionen c :a 400 mill. 1. Samma år skördades
(också i mellersta C.) 4,746 ton tobak. På senaste
tiden har man börjat med bomullsodling i trakten
av Arica i nordligaste C.
Boskapsskötseln är dels nära
förknippad med jordbruket, dels fullständigt skild från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
