Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chorzów (Królewska Huta) - Chose - Chosen - Choshu el. Nagato - Chosroës - Chotan - Chota Nagpur - Chotek, Sophie von - Chotin - Chotscho, Kara-khodja - Chott - Chou - Chouaner - Chou-chou, cho-cho, chayote, kayote - Chow-chow - Chrapovitskij, Aleksander Vasiljevitj - Chrestien (Chrétien) de Troyes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Chose—Chrestien de Troyes
778
Königshütte, som framkallade
industrier i alla angränsande
orter, vilka 1869 förenades
till staden C. Här finnas
tillika stora stenkolsgruvor,
cementfabriker, glas- och
tegelbruk.
Chose [Jåz], fr., sak, ting.
— ”Ha choser för sig”, ha
konster, undanflykter för sig.
Chosen [tjåsen], japanska
namnet på Korea.
Choshu [tjåju] el. N
a-g a t o, under Japans
feodaltid ett av de viktigaste
läns-herredömena, beläget i
Hondos s. v. del.
Cho’sroes [k-],
österländska härskare. Se Kosru.
Chotan [^å’-], stad i Kina,
se Khotan.
Chota Nagpur [eng.
tjåu’tä nägpö’a], bergstrakt
i Indien, utgörande
nordvästligaste delen av Främre
Indiens högland, mellan
Ganges’ och Mahanadis dalgångar, rik på
mineral-fyndigheter (järn, mangan, kol).
Chotek [Jå’tek], Sophie von, hertiginna
av Hohenberg (1868—1914), se Frans, Österrike
4)-
Chotin [^atji’n], stad i Bessarabien, se Hotin.
Chotscho [k-], Kara-khodja, ruinstad 35
km ö. s. ö. om Turfan i östturkestan, innesluter
resterna av en mängd buddistiska tempel. Även
storslagna skulpturer ha påträffats. Synnerligen
märkliga äro väggmålningarna i tempel och
palats; av dem ha flera förts till Museum für
Völkerkunde, Berlin.
Chott [Jåt], benämning på flacka sänkor i
n. Afrika (huvudsaki. i Algeriet, Tunisien och
n. Sahara). De äro vanl. avloppslösa och utgöra
mynningsområden för periodiska vattendrag, som
endast under regntiden äro vattenförande. Större
delen av året är c. däremot en brun sand- el.
leryta, här och där täckt av en vit saltskorpa.
— C. äro grupperade i två rader, av vilka den
n. är belägen på den algeriska mesetan (Atlas)
i dennas v.-ö. huvudriktning. De viktigaste äro
här C. ech Chergui (980 m ö. h.) och C.
el H o dn a (400 m). Den andra raden ligger
nedanför s. foten av ö. Atlas i en sänka, som
t. o. m. når under havets nivå. De viktigaste
äro här C. M e 1 g h i r (24 m u. h.) och C. e 1
Djerid (17 m).
Chou [tjåo], en av Kinas främsta dynastier,
1122—256 f. Kr.
Chouaner [Joä’-] (fr. chouans), rojalistiska
bönder och smugglare i Bretagne och
angränsande landskap n. om Loire, som under franska
revolutionen grepo till vapen mot republiken. De
fingo troligen sin benämning efter smugglaren
Jean Cottereau, kallad Chouan (av det
bretonska ordet för nattuggla, chathuant), som i
slutet av år 1792 i skogarna i dep. Ille-et-Villaine
Väggmålning från Chotscho.
började ett gerillakrig mot republikens trupper,
kallat ”la chouannerie”. Upproret spred sig snart
till angränsande provinser, markis Puisaye blev
rörelsens ledare. 1795, då c. främst leddes av
G. Cadoudal, kulminerade rörelsen. En
emigranthär under Puisaye landsteg med hjälp av en
engelsk flotta vid Quiberon i juni 1795.
Oenigheten mellan ro jalisternas ledare gjorde det ganska
lätt för general Hoche att få bukt med c., och
i aug. 1796 var rörelsen kuvad. Den flammade
åter upp 1799 men nedslogs av general Brune.
Chou-chou [J0J0’], cho-cho, chayote,
k a y o t e, den till gurkväxternas fam. hörande,
i Västindien inhemska Sechium edule, numera
flerstädes i stor skala odlad i tropikerna och i
subtropiska områden. Frukten, som är köttig,
har storleken av en melon och innehåller endast
ett frö, som gror redan i frukten. Den användes
till beredning av marmelad och till svinfoder.
Rotknölarna innehålla rikligt stärkelse, som
begagnas som födoämne. Ur stammen framställes
på Réunion ett slags bast, vilket har användning
vid förfärdigande av sommarhattar.
Chow-chow [tjåu’-tjau’], se Hundraser.
Chrapovitskij [krapavjZtskaj], Al ek
sänder V a s i 1 j e v i tj, rysk författare (1749—
1801). Han var 1783—93 sekreterare hos
Katarina II. Hans mest betydelsefulla verk är den
dagbok han förde under den tid han var kejsarinnans
sekreterare och vari han noggrant upptecknade
kejsarinnans yttranden och åsikter i dagens
frågor. Den är utg. (på ryska) flera gånger. Ett
utdrag, omfattande tiden 1787—92 och
berörande svensk-ryska förhållanden, utgavs på sv. av
C. Silfverstolpe (1880).
Chrestien (Chrétien) de Troyes [kretja’ da
trcoa’], fransk medeltidsskald från senare
hälften av n oo-talet. Han levde som hovpoet hos
grevinnan Marie av Champagne och Filip av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
