Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cicero, Marcus Tullius - Ciceron - Cichorium - Cicindela - Cicinnurus - Cicisbeo - Ciconia - Cicuta - Cid, Rodriguez (Ruy) Diaz de Vivar (Mio Cid, El Campeador) - Cider - C. I. É. - C:ie - Cienfuegos - Cierva, Juan de la - Cieszyn - Cif - Cigarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Ciceron—Cigarr
814
blev C. med renässansen ”återupptäckt”;
humanisterna icke endast sågo i honom det mönster
för klassiskt latin, som han alltsedan dess varit,
utan läste och förstodo honom på ett helt annat
sätt än en senare tid, vars i och för sig
värdefulla detalj forskning fördunklat helhetsintrycket.
Litt.: G. Boissier, ”C. och hans vänner” (2:a
uppl. 1928); Th. Zielinski, ”C. im Wandel der
Jahrhunderte” (1908; 3:e uppl. 1912); H. Frisch,
”C:s kampe for republiken” (1942); C. Höeg,
”Introduction til C.” (s. å.). Nyaste totalupplaga:
”M. T. Ciceronis scripta quae manserunt omnia”
(”Bibliotheca Teubneriana”, Leipzig, 1914 ff.).
Ciceron [siserö’n el. -å’n], it. cicerone
[tjitjerå’ne], vägvisare, yrkesmässig förevisare
för främlingar av en orts märkvärdigheter. Ordet
härledes från Cicero och anses innebära en
antydan om italienska ciceroners svada.
Cichörium [-k-], se Cikoria.
Cicindèla, se Sandjägare.
Cicinnürus, se Paradisfåglar.
Cicisbeo [tjitJizbä’å], it., förr även cavaliere
servente, kavaljer åt gift dam. Från 1500-talet
till 1800-talets början var det inom fina världen
i Italien ej god ton, att mannen visade sig i
hustruns sällskap utanför hemmet, utan en c., någon
vän till familjen, åtog sig följeskapet. Numera
är ordet c. tvetydigt och nedsättande.
Cicönia, se Stork.
Cicüta, se Sprängört.
Cid [t>iÖ] (av arab, sidi, herre), Rodriguez
(Ruy) Diaz de Vivar, det spanska folkets
nationalhjälte, i folkdikten vanl. kallad M i o Cid,
”min herre”, vilket namn han fick av morerna,
el. El C a m p e a d o r, hj älten, segraren (död
1099). Efter Ferdinand I:s av Kastilien död
hjälpte C. hans son Sancho mot dennes syskon,
med vilka han fått dela arvet efter fadern. Efter
Sanchos död övergick C. till dennes broder
Al-fons VI, som nu lade Kastilien till Leon. Trots
de stora tjänster C. gjorde Alfons, hyste denne
agg till honom och uppretades ytterligare av C:s
fiender; C. blev upprepade gånger driven i
landsflykt; även hans familj landsförvisades för
någon tid. C. tog nu tjänst hos den moriska
dynastien i Zaragoza och vann de mest lysande segrar
över moriska och kristna fiender. 1088 ingick
han med regenten i Zaragoza, Mostain, ett
fördrag i ändamål att erövra det rika och mäktiga
Valencia. Efter många intriger och svårigheter
och efter en grym och långvarig belägring föll
Valencia 1094 i C:s våld, och C. innehade det
till sin död. — Den historiska forskningen visar
oss C. som en djärv och hjältemodig härförare,
dyrkad av soldaterna, ofta en ädelmodig vän
men också en grym och hänsynslös hämnare och
föga nogräknad om medlen. Dikten har tagit
fasta på hans goda egenskaper. Den framställer
honom som de kristnas kämpe mot hedningarna,
ett under av hjältemod och dygder.
Den märkligaste dikten om C. är ”El poema
del Cid”, den spanska litteraturens äldsta
minnesmärke. Den är författad inemot 1140. Cidsången,
som bjuder på ställen av storslagen skönhet,
är ur filologisk och kulturhistorisk synpunkt av
utomordentligt värde. — Mindre betydande i alla
avseenden men dock av stor vikt är den
betydligt yngre, på blandad vers och prosa skrivna
”Cronica rimada del Cid” el. ”Cantar de Rodrigo”.
Det är måhända främst tack vare de åt honom
ägnade romanserna, som C:s namn blivit känt
över hela världen. En grupp av dessa romanser
gav Guillén de Castro (1569—1631) ämnet till
hans förnämsta drama, ”Las mocedades y las
hazanas de Cid”, i sin ordning källan till
Cor-neilles ”Le Cid.” Cidromanserna äro kanske
mest bekanta genom Herders cykel ”Der Cid
nach spanischen Romanzen” (sv. övers, av Oskar
II, 1859). — Litt.: E. Lidforss, ”Los cantares
de myo Cid” (1895—96; utmärkt uppl. av ”El
poema del C.”, med inledning och kommentar).
Den fullständigaste upplagan av Cidromanserna
är C. Michaelis ”Romancero del Cid” (1871), som
upptar 205 romanser.
Cider (fr. cidre), fruktvin, som i Frankrike
och England beredes av äpplen.
C. I. É., förk. för Confédération internationale
des étudiants.
C:ie, Cie, förk. för fr. compagnie, kompani,
bolag.
Cienfuegos [siänfoä’gås], stad på s. kusten
av Cuba, vid Bahia de Jagua; 53,000 inv.
Export av socker och tobak.
Cierva [J>iä’rcoa], Juan de la, se La
Cierva,
Cieszyn [tsjä’Jyn], polska namnet på staden
Teschen.
Cif, handelsterm, bildad av
begynnelsebokstäverna i eng. orden cost, Insurance, freight.
(Tecknas i England vanligen C. I. F., i Frankrike Caf
= coüt, assurance, fret, i Tyskland K. F. A. —
Kosten, Fracht, Assekuranz). När vara säljes
”cif” med angivande av bestämmelseort, skall
säljaren på egen bekostnad leverera varan till orten
samt försäkra den ”efter ty sedvanligt är mot
fara, för vilken den under vägen är utsatt”.
Underlåter säljaren fullgöra sin försäkringsplikt,
kan köparen häva köpet el. få ersättning för den
skada, som uppstått, el. ock kan han taga
försäkring och låta kostnaden avräknas å köpeskillingen.
Försäkringssumman skall omfatta fakturabeloppet
och, i den mån så är sedvanligt, även beräknad
handelsvinst. Utomlands växla cifreglerna i någon
mån i olika länder.
Ciga’rr (sp. ciga’rro), en av tobaksblad
bestående, vanl. spolformad rulle, som är sluten
till en spets i ena ändan. Då Columbus upptäckte
Västindien (1492), fann han infödingarna där
röka vad de kallade tobagos. Spanjorerna
införde benämningen cigarr och importerade
färdiggjorda sådana från Cuba. I slutet av
1700-talet började cigarrfabriker anläggas i
Europa, i Sverige först 1814. Den moderna c.
består av en vickel, omspunnen av ett särsk.
format blad, kallat täckblad. Vickeln är bildad
av en bunt mindre tobaksblad, inlagan, omslutna
av ett större blad, kallat omblad. Täckbladet
har till uppgift att giva c. ett tilltalande utseende
och önskad färg. Genomsnittsvikten på i Sverige
förekommande cigarrmärken är 5,6 kg för 1,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
