Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cloison - Cloisonné - Çloka - Clontarf - Cloos, Hans - Cloots el. Clootz, Jean Baptiste - Cloqué - Clos - Close up - Clostridium - Closure - Clôture - Clou - Clouet, 1. Jean - Clouet, 2. François - Clovis - Clown - Club - Clugny - Cluj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«89
Cloison—Cluj
890
Clodion: Backantinnor. Terrakotta. Paris.
Cloison [klæazå’], fr., tunn mellanvägg i en
byggnad.
Cloisonné [klcoazåne’] (av fr. cloison,
skiljevägg); ”försedd med skiljevägg”, emaljarbete,
infattat i metalltrådar.
Qloka [-J-1. se Sloka.
Clontarf [klå’ntäf], nordöstlig förstad till
Dublin, Irland. Där besegrade långfredagen 23
april 1014 den iriske konungen Brian Borumha
en nordisk vikingahär. Slaget (Brianslaget) var
synnerligen blodigt. Under striden stupade den
ålderstigne Brian.
Cloos [klås], Hans, tysk geolog (f. 1885).
Han blev 1919 prof, i Breslau och 1926 i Bonn.
C. har studerat magmabergarternas tektonik och
häri bildat skola. De olika enheterna av
magma-bergarterna (plutoner, som C. benämner
dem) undersöker han närmare med avseende på
bergarternas bankning, deras förklyftning och den
mekaniska åverkan de varit utsatta för; särsk.
förklyftningen åskådliggöres medelst
diagramrosor. I ”Gespräch mit der Erde” (1947) har C.
sammanfattat kontentan av en rad
problemställningar inom geologien.
Cloots el. Clootz [kläts], Jean
Baptist e, baron von C., deltagare i franska
revolutionen (1755—94). Född i Tyskland, kom C.
som ung till Frankrike. Han blev en svärmisk
anhängare av revolutionen, lade bort sin
barontitel och kallade sig från 1790 Anacharsis
C. C. framförde 1790 inför
nationalförsamlingens skrank en hop medlemmar av olika
nationaliteter — delvis av tvivelaktig äkthet —, som
skulle tillkännage all världens anslutning till
revolutionen. Han fick 1792 fransk
medborgarrätt och invaldes i konventet, där han röstade
för konungens avrättning. S. å. förklarade han
sig som en personlig fiende till Jesus Kristus,
slöt sig 1793 till hébertisterna och fördes med
dem till giljotinen. Litt.: S. Stern, ”Anacharsis
C.” (1914).
Cloqué [klåke’], ett slags sidentyg med ytan
oregelbundet rynkad, så att den liknar grov
crépe. Förekommer även med utsparade mönster,
som stå som bucklor mot den crèpeliknande
bottnen. Kan imiteras genom pressning. Användes
till klänningar.
Clos [klå], fr. (av lat. cläu’sum, instängt),
med stängsel omgivet område för vinodling,
särsk. för ädlare sorter; vingård.
Close up [klåu’s a’p] (eng., ”tätt intill”),
filmteknisk term för ”närbild”, d. v. s. en
bild, tagen på mycket kort avstånd från ett
föremål.
Clostridium, se Smörsyrejäsning.
Closure [klåu^a], eng. (fr. clöture),
parlamentarisk term för en debatts avslutande, även
om alla anmälda talare ej erhållit ordet. I eng.
underhuset nödvändiggjordes c. genom de
irländska nationalisternas våldsamma obstruktion
på 1880-talet.
Clöture [klåty’r], fr., se Closure.
Clou [klo], fr., spik; glansnummer,
glansstycke; höjdpunkt.
Clouet [kloä’]. 1) Jehannet (Jean) C.,
fransk målare (1485—1540), invandrade från
Nederländerna, blev 1516 hovmålare hos Frans I
i Tours och bodde efter 1529 i Paris.
Chantilly-muséet bevarar av C. 130 porträtt-teckningar av
konungen och hans omgivning. En del porträtt
i olja (bl. a. i Louvren) kunna tillskrivas honom.
2) Franqois C., den föreg:s son, målare
(före 1522—72), från 1540 hovmålare hos
Frans I och följande konungar av Frankrike
t. o. m. Karl IX. Man tillskriver honom med
visshet ett stort antal porträtteckningar, som i
tekniken påminna om faderns, samt målningar.
De sistnämnda röja påverkan från olika håll,
bl. a. av H. Holbein d. y., G. B. Moroni och
Primaticcio. Som tecknare visar C. en
utomordentlig precision i linj ef öringen och stark
karak-teriseringsförmåga. — Monogr. av H. Bouchot
(1892) och É. Moreau-Nélaton (1908).
Clovis [klåvi’s], fr., Klodvig (se d. o.).
Clown [klaun], eng. lånord: gyckelmakare på
cirkus, ofta med tölpigt uppträdande: eg.
bond-lurk.
Club [klab], eng., se Klubb.
Clugny, se Cluny.
Cluj [klo^], ty. Klausenburg, ung. Kolozswår,
Rumäniens näst största stad och huvudort
iTrans-sylvanien, vid floden Some?ul Mic, 350 m ö. h.;
111,000 inv. Staden leder sitt ursprung från en
sachsisk koloni, grundad 1178. C. har två univ.,
av vilka det ungerska, urspr. grundat 1872,
liksom staden blev rumänskt 1919 och efter
Wien-skilj edomen 1940 flyttades till Sibiii i den
rumänska återstoden av Transsylvanien. Samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
