Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colorado (flod) - Colorado (stat) - Coloradoplatån - Coloradoskalbagge - Colorado Springs - Colosseum - Colostrum - Colpitis - Colson, Lyon Clément
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Colorado—Colson
4
Eroderade och vittrade berg inom Rio Grande National
Forest, en naturpark i s. v. Colorado.
över ökenland och deltaland det innersta av
Kali-forniaviken. Vid högvatten rinner en del av
flodens vatten till Coloradoöknen, där det bildar
Saltonsjön (c:a 74 m u. h.). Längden är 2,900
km, flodområdet 630,000 km2. C. är segelbar i
nedre loppet omkr. 985 km. Väldiga utbyggnader
för reglering av floden ha företagits, ss.
Boul-der-, Hamilton-, Imperial-, Parker- och
Davis-dammarna, den sistn. ännu ej färdig.
Colorado [kålarä’däu], förk. Co lo, stat i
U.S.A. mellan 410 och 370 n. br.; 269,896 km2,
1,315,000 inv. (1950), därav c:a 12,000 negrer,
3,300 asiater och 1,300 indianer; av de vita c:a
70,000 utlandsfödda (5,800 svenskfödda, 1940). C.
tillhör med sin ö. tredjedel de stora slätterna (the
great plains); v. därom resa sig brant Klippiga
bergens frontkedjor (Front Range, Sangre de
Cristo Range), och innanför följa
”parklandskap”, nya kedjor och längst i v. delar av inre
platålandet. Slätterna stiga från 1,100 till 1,900
m ö. h.; parklandskapen ligga mellan 2,200 och
2,800 m ö. h., ett hundratal bergstoppar på över
4,000 m; högst äro M:t Elbert (4,398 m) och
Blanca Peak (4,386 m). Naturscenerierna äro
storslagna, floder genombryta bergen i djupa
kanjondalar. Ät ö. flyta South Platte och
Ar-kansas, åt s. Rio Grande, åt v. källfloder och
bifloder till floden C. Klimatet är solrikt och
torrt; årsnederbörden på slätterna närmast
bergen överstiger icke 380 mm, är än mindre i
parklandskapen och når endast på de högsta
delarna av bergen upp till 760 mm. Naturliga
vegetationen präglas av torrhet, i ö. stäpp
(kort-gräsprärie), parklandskapen delvis ökenartade;
skogar (fur, gran), huvudsaki. på de högre
bergssluttningarna. Jordbruket är i starkt
fram-åtgående i samband med ökad konstbevattning.
Den odlade jorden utgjorde 1945 24,095 km2,
därav voro 15,575 km2 konstbevattnade.
Produkterna äro främst vete (5,755 km2) och majs
(3,051 km2). På slätten odlas sockerbetor.
Bo-skapsstocken på de öppna gräsmarkerna är
betydande. Bergsbruket är huvudnäring och
ursprung till statens kolonisation. Kolet är C:s
värdefullaste mineral. Utvinningen började 1864
och nådde sitt maximum 1918 med 12,68 mill ton;
1948 bröts 5,67 mill. I fråga om guld-,
silver-samt zink- och blyproduktionen var C. 1938 den
5:e, resp. 3:e och 7:e av staterna. Den största
guldgruvan ligger vid Cripple Creek s. v. om
Pikes Peak. En av världens största
molybden-gruvor, belägen i Climax, gav 1944 10,709 ton.
C:a 2,700 mill. 1 petroleum producerades 1948,
och stora områden med oljeförande skiffrar
finnas. — Industrien är huvudsaki. uppbyggd på
mineralförekomsterna, sockerbetsodlingen och den
stora boskapsstocken. 1944 hade C. 7,620 km
järnvägar och ett 70-tal flygstationer. Huvudstad
är Denver (413,000 inv. 1950); därefter följa
Pueblo (64,000 inv.) och Colorado Springs
(45,000 inv.). Universitet i Boulder och Denver.
— Legislaturen {general assembly)
sammanträder vartannat år. C. sänder 2 senatorer och 4
representanter till nationalkongressen. C:s ö. del
tillföll U.S.A. från Spanien genom
Louisiana-köpet 1803, återstoden från Mexico 1848. Guld
upptäcktes 1858, silver 1864, då talrika
stads-anläggningar uppstodo. 1876 upptogs C. som
stat i unionen.
Coloradoplatån [kålarä’dåu-], platålandet v.
om Klippiga bergens s. kedjor, U.S.A.,
medelhöjd 2,000 m, awattnas genom floden Colorado.
Är genom tvära brott terrassformigt delat i
smärre platåer och bildar i n. v. Arizona en
mot s. v. avskuren, vidsträckt platåslätt
(Egentliga C.), över vilken höja sig de vulkaniska San
Francisco Mountains (3,901 m), San Mateo
Mountains (3,471 m) m. fl.
Colorädoskalbagge. se Koloradoskalbagge.
Colorado Springs [kålarä’dåu sprRjz], stad
i staten Colorado, U.S.A., vid östra foten av
Klippiga bergen, no km s. om Denver; 45,000
inv. Kurort i naturskönt, skyddat läge (1,822
m ö. h.). V. om C. hälsokällorna vid Manitou,
i n. v. naturparken Garden of the Gods med
groteska sandstensklippor.
Colosséum, it. il Colise’o, sedan 700-talet namn
på Flaviska amfiteatern, Amphitheätrum Flävium,
i Rom, den största i sitt slag, invigd år 80 e. Kr.,
avsedd för gladiatorsspel och djurhetsningar.
Utåt höjer den sig 48,5 m i fyra våningar; de tre
nedre te sig som hallar med 80 valvbågar i varje
med doriska, resp, joniska och korintiska
halvkolonner; den fjärde har fönster samt vid
krönet anordningar för maststänger, som vid behov
uppburo solsegel. De nedersta 80 valvbågarna
bilda ingångarna, som leda vidare till ett
beundransvärt korridor- och trappsystem. — Vid
olika tillfällen skadat av blixten och av
jordbävning, under 1400—1600-talet lämnande
byggnadsmaterial för kyrkor och palats, står trots
allt C. ännu som en imponerande minnesvård över
det världsbehärskande Rom.
Colo’strum, se Mjölk.
Colpitis, inflammation i slidan.
Colson [kålså’], Lyon Clément, fransk
ingenjör och nationalekonom (1853—1939). Han
införde modern ekonomisk teori i Frankrike, där
denna eljest varit föga beaktad. Med matematisk
metod, skickligt använd utan överskattning, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
