- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
9-10

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbus, Christofer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

Columbus

10

han förut uppställt i Portugal. C. var
emellertid härutinnan orubblig, och 17 april 1492
avslöts med honom ett av de spanska majestäterna
undertecknat stats fördrag, varigenom C.
utnämndes till amiral och till vicekonung med ärftlig
värdighet på alla de öar och fastland han kunde
upptäcka; vidare skulle han erhålla tiondedelen av
deras avkastning samt rätt att med vinstandel
deltaga i alla handelsföretag till de nya länderna.

Utrustningen av eskadern skedde i den lilla
hamnen Palos och försiggick med stor
skyndsamhet men under stora svårigheter. — Först
genom bröderna Pinzons ingripande blev
eskadern färdig i början av aug. Ej mindre än tre
bröder av denna ansedda sjömansfamilj medföljde
på resan: Martin Alonso som kapten på skeppet
”Pinta”, där även Francisco Martin var anställd,
och Vincente Yanez på ”Nina”. På flaggskeppet,
”Santa Maria”, fördes befälet av C. själv.
Flaggskeppet var ett bredbyggt lastskepp med högt
bord och seglade relativt långsamt, de båda
mindre fartygen voro snabbseglande kraveller.
Besättningen utgjorde 120 man. Då man levde i
den fasta övertygelsen, att C. skulle uppnå den
mongoliske ”storkanens” land, lämnade
monarkerna honom officiella rekommendationsskrivelser
till alla länder och folk i östern samt brev till
storkanens hov.

Redan vid avresan, som försiggick 3 aug. 1492
från Palos’ hamn, började C. föra en dagbok
över denna märkvärdiga oceanfärd, hans första
resa. Dagboken, som finnes bevarad i utdrag
hos Las Casas, ger en tydlig bild av färden.
Efter ett längre uppehåll på Kanarieöarna styrde
man 6 sept. mot v. Amiralen förde en dubbel
skeppsjournal, en för sig ensam, med angivande
av de verkligen tillryggalagda avstånden, och
en för manskapet, där avstånden voro
reducerade, för att manskapet ej skulle förtvivla
om sin hemkomst. 13 sept. upptäckte C. för
första gången magnetnålens västliga missvisning.
7 okt. ändrades kursen mot s. v., tydligen på
grund av M. A. Pinzons ingripande, sedan
manskapet knotat över den långa färden. Enl.
Vig-naud skulle C. nu ha uppgivit sin plan att finna
Antilia samt godtagit Pinzons plan att styra
direkt mot ”Zipangu” (Japan).

C. förstod att lugna det missnöjda manskapet,
och spåren av lands närhet blevo allt tydligare.
12 okt. kl. 2 på morgonen såg en matros på
”Pinta” en låg, gräsklädd strand, ön, som av
C. kallades San Salvador (”Frälsaren”), av
infödingarna Guanahani, var en av Bahamaöarna,
sannolikt nuv. Watling Island, och togs
högtidligt i besittning för Kastiliens räkning. Efter
tre dagar styrde C. mot s. v., försiktigt lotsande
sig fram bland de många öar han stötte på.
28 okt. uppnåddes lyckligt Cubas nordkust. 12
nov. beslöt C. att segla österut. Därunder
avlägsnade sig ”Pinta” i hemlighet från honom
för att på egen hand göra upptäckter, möjl.
för att återvända hem och skörda frukterna av
de nya upptäckterna. 5 dec. nådde C. östspetsen
av Cuba, Punta de Maisi, som han i tron, att
det var Asiens yttersta utsprång, kallade Alfa

Rekonstruktion av Columbus’ flaggskepp ”Santa
Maria”, 1929.

och Omega. Snart uppsteg ett nytt högt land
ur vågorna: det var infödingarnas Bohio (Haiti).
C. tog landet i besittning samt gav det namnet
La Espanola (”den spanska ön”).

Julaftonen 1492 stötte fartyget ”Santa
Maria” på grund och måste övergivas. Efter
”Pin-tas” försvinnande var amiralen ivrig att snart
komma hem till Spanien och gick därför 4 jan.
1493 under segel längs nordkusten av Haiti.
Efter två dagar mötte han ”Pinta”. M. A.
Pin-zon kom ombord och urskuldade sig, och C.
låtsade, som om han trodde honom.

Gemensamt styrde nu C. och Pinzon österut.
4 mars styrde C. in i Tejos mynningsvik,
mottogs i audiens av Portugals konung, Johan II,
och avsände till Spanien en reseberättelse, som
han skrivit på höjden av Azorerna. 13 mars
gick han åter till sjöss, och två dagar senare
seglade han in i Palos’ hamn, där han mottogs
med jubel. Samma afton kom också ”Pinta”
in i hamnen.

C. fick ett storartat mottagande vid de
spanska monarkernas hov i Barcelona, och hans
resa dit tvärs igenom Spanien liknade ett
triumftåg. Det av honom upptäckta landet ansågs vara
Indien. På C:s förslag vidtogos genast åtgärder
för kolonisation där. Genom en påvlig bulla,
utfärdad 3 maj 1493 av Alexander VI,
tillerkändes de nya länderna Spaniens krona som
evärd-lig besittning med villkor, att den kristna tron

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free