25 Common sense—Compagni 26 (1924), en social teoretisk och rättshistorisk framställning av äganderättens och bytesvärdets utge-staltning, samt ”Institutional economics” (1934). Common sense [kå'man se'ns], eng., sunt förnuft; ofta även beteckning för den ”skotska skolans” filosofi under 1700-talet. Commonwealth [kå'manæelt>], eng. (eg. = ”gemensam rikedom”), stat, samfund, statsförbund. Denna engelska statsvetenskapliga term har särsk. brukats om engelska staten under den ”konungslösa” tiden mellan Karl I:s avrättning 1649 och restaurationen 1660. Numera betecknar c. en av gemensamma mål sammanbunden gemenskap och användes särsk. om brittiska imperiet, ”samväldet”, som med denna term kallas British C. of Nations. Även det australiska statsförbundet antog 1900 detta namn (C. of Australia). I U.S.A., vars författningsliv skildrats av J. Bryce just under titeln The American C., benämnas staterna Massachusetts, Virginia, Pennsylvania och Kentucky c. Commonwealth Bank of Australia [kå'man-coelt) bä'uk av åstréTlja], Sydney, Australiska statsförbundets centralbank, gr. 1911, trädde i verksamhet 1913 och kontrollerar nu all sedelutgivning i Australien. C. driver därjämte vanlig bankrörelse. Sparbanksrörelsen utbröts 1931 från C:s verksamhet och anförtroddes ett nybildat institut, Commonwealth Savings Bank of Australia, som genom fusioner därefter betydligt ökat sitt verksamhetsområde. Commötio ce'rebri, hjärnskakning. Commüne bo'num, lat., eg. gemensamt gott; gemensam tillhörighet, allmängods. Commünio sanctörum, se Helga manna samfund. Communiqué [kåmynike'], fr., se Kommuniké. Commynes, Comines el. Commines [kåmi'n], Philip pe de, fransk statsman och historieskrivare (d. 1509). Född i Flandern, kom C. 1464 i tjänst hos Karl den djärve av Burgund, men övergick 1472 till dennes motståndare, Ludvig XI av Frankrike. Stor beundrare av Ludvig, var C. hans förtrogne politiske rådgivare och anlitades i diplomatiska uppdrag. Efter Ludvigs död 1483 invecklad i hertigens av Orléans stämplingar, blev C. jan. 1487 fängslad. Senare vann han dock Karl VIH:s förtroende och användes även av denne i diplomatiska värv. C. är nyare tidens förste pragmatiske historieskrivare genom sina ryktbara ”Mémoires” (2 dir, skrivna 1489—98, tr. 1524—28; om tiden 1464 —83 och italienska fälttåget 1494—95). C:s stil är torr och tung men exakt. Själv praktisk statsman och skarp psykolog, analyserar C. orsakssammanhanget, tecknar åskådligt de uppträdande och drar lärdom ur det skedda. Till en viss grad själsfrände med Machiavelli och liksom denne en representant för tidens reflekterande klokhet, uppskattar han duglighet och handlingskraft oberoende av motivens moraliska halt men varnar för övermod och ser skeptiskt på krigisk ära. Memoarerna omtrycktes ofta och översattes i flera länder som handbok för stats- Katedralen i Como. män (sv. övers. 1624). De äro senast utg. av J. Calmette och G. Durville (2 bd, 1924—25). Como [kå'må], stad i Norditalien, vid syd-ändan av Comosjöns s. v. arm; 43,000 inv., huvudstad i prov. C. (2,067 km2, 502,000 inv.). Stor silkesindustri. Romarnas Comum. Märklig marmorkatedral (1390; ombyggd i renässansstil). I C. greps och sköts Mussolini april 1945. Comodame'nte [kåmå-], co'modo, it., med bekvämt, makligt föredrag. Comodoro Rivada'via [kåmådå'rå-], hamnstad i argent. territoriet Chubut (Patagonien), vid Atlanten; 22,000 inv. Omges av Argentinas viktigaste oljefält. Flygförbindelse med Buenos Aires; järnväg till Sarmiento; export av ull och hudar. Comorin [eng. kå'marin], Kap, sydspetsen av Främre Indiens fastland. Comoroöarna [kåmå'rå-], se Komorerna. Comosjön [kå'må-], it. Lago di Como, norditaliensk alpsjö mellan Lugano- och Berga-maskalperna; 50 km lång, 198 m ö. h., 146 km2. Största djup 410 m. C. mottager i n. Adda, som åter avflyter över Lago di Lecco, den ö. av sjöns två sydliga grenar, till Po; vid sydändan av den längre s. v. grenen staden Como. Till följd av sin stora naturskönhet har C. blivit en av Europas mest besökta turistleder. Bild se sp. 27. Comp. el. c o., förk. för eng. company och fr. compagnie, kompani. Compagni [kåmpa'nji], D i n o, italiensk krönikeförfattare (d. 1324). Han var två gånger