Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corregidor (fästning) - Correns, Carl - Correr, Museo - Corrèze - Corrib, Lough - Corrientes - Corriere della sera - Corrigens - Corrodentia - Corsaren - Corsari, Willy (Willy Schmidt) - Corsica - Corsini, släkt - Corso - Corssen, Wilhelm - Cort, Cornelius - Cortaderia - Cortège - Cortereal, 1. João Vaz - Cortereal, 2. Gaspari - Cortes - Cortex - Cortez (Cortés), Hernando (Fernando)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Correns—Cortez
94
pet, avvärjde under 2:a världskriget länge
japanernas anfall. Motståndet på halvön Bataån hade
måst uppgivas 1942. Japanerna insatte därefter
bl. a. mycket starkt artilleri och flyg mot C.,
varigenom det ganska gamla och gammalmodigt
uppställda försvarsartilleriet sattes ur strid i
stor omfattning. Sedan japanerna därjämte
kunnat börja landstiga på ön Corregidor och
vattenförråden börjat tryta, måste fästningen kapitulera
6/ä. Det långvariga motståndet på Bataånhalvön
och sedan av C. skänkte amerikanarna viss
välbehövlig tidsfrist för upprustning i
stillahavs-området. Amerikanarna återtogo C. i febr. 1945.
Correns [kå’-], Carl, tysk botanist (1864—
I933), prof, i Münster 1909, förste direktor för
Kaiser-Wilhelm-institutet för biologi i
Berlin-Dahlem 1914, prof, i biologi vid Berlins univ.
1920. C. återupptäckte 1900 (samtidigt med H. de
Vries och E. v. Tschermark) de mendelska
ärft-lighetslagarna. Särsk. är han banbrytande för vår
nuv. uppfattning av könets nedärvning. Han har
vidare först påvisat s. k. komplementära
arvfaktorer samt löst frågan hur xenier uppstå. C:s avh.
ha utgivits under titeln ”Gesammelte
Abhand-lungen zur Vererbungswissenschaft” (1924).
Correr, Mus e’o, en av venetianen Teodoro
Correr (d. 1830) bildad samling konst- och
konstslöjdsföremål, skänkt till staden Venedig;
kärnan i dess Museo civico (”Museo C.”).
Corrèze [kårä’z], dep. i s. v. Frankrike;
5,888 km2, 255,000 inv. Uppfylles till stor del
av Auvergnes högland men är i v. en bördig
slätt. Genomflytes av floden C., från
Mille-vachesplatån till Dordognes biflod Vézère.
Får-och hästavel. Odling av säd, tobak, lin, vin och
frukt. Stora kaolin-, skiffer- och granitbrott
finnas. Huvudort Tulle.
Corrib, Lough [lå’k kå’rib], Irlands näst
största insjö, i v. Connaught; 9 m ö. h., 190 km2,
44 m djup. Avflyter till Galwayviken.
Corrie’ntes, provins i republ. Argentina
mellan floderna Paranå och Uruguay; 88,901 km2,
570,000 inv. Huvudstaden, C., vid Paranå, har
96,000 inv., står i förbindelse med Buenos Aires
genom järnvägar, flodtrafik samt flyglinje.
Corriere della se’ra [kåriä’-], Il
(Aftonkuri-ren), italiensk daglig politisk tidn., grundad i
Milano 1876. Urspr. organ för 1870-talets liberala
parti, företrädde den därefter en moderat liberal
åskådning. Tidn., som under den fascistiska tiden
behöll sin ställning som Italiens mest lästa,
utkommer numera under titeln II nuovo C. och
redigeras i liberal anda.
Co’rrigens, lat. (plur. corrige’ntia), ett ämne,
som tillsättes illa smakande el. luktande
läkemedel för att minska deras oaptitlighet.
Corrode’ntia, se Stövsländor.
Corsären, danskt satiriskt veckoblad, 1840—
46 utg. av M. A. Goldschmidt. Upphörde 1854.
Corsä’ri, W i 11 y, pseud. för W i 11 y Angela
Schmidt, holländsk författarinna (f. 1897).
Hon skrev först en flickbok, sedan en
detektivroman och några underhållningsromaner men slog
igenom först med ”De zonden van Laurian Ostar”
(1931; sv. övers. ”Laura Ostars offer”, 1947).
Hon har utg. en lång rad romaner, vanl. med
erotiska motiv, psykologiskt behandlade.
Co’rsica, se Korsika.
Corsi’ni, florentinsk adelssläkt, känd från
omkr. 1170. En gren fick furstlig värdighet
1731. Mest berömd av ättens medlemmar är
Lorenzo C., som påve 1730—40 C lemens
XII. I det vid Via Lungara i Rom belägna
P a 1 a z z o C. (på 1600-talet Palazzo Riario),
med dyrbara samlingar, bodde Kristina av
Sverige 1659—89.
Corso [kå’rså] (av lat. cu’rsus, lopp), it.,
kapplöpning; rännarbana; promenad i vagn genom en
stads huvudgator, särsk. under karnevalstiden; en
stads promenadgata. Den mest berömda c. är den
i Rom, som i rät linje sträcker sig från Porta
del Popolo nästan till foten av Kapitolium.
Corssen [kå’-], Wilhelm Paul, tysk
språk-och fornforskare (1820—75). C:s arbeten voro
grundläggande för studiet av de fornitaliska
språken, på vilka han tillämpade den jämförande
språkvetenskapens metod och resultat. Hans
förnämsta verk är ”Ueber Aussprache,
Vokalismus und Betonung der lateinischen Sprache”
(1858—59; 2:a uppl. 1868—70).
Cort [kårt], Cornelis, holländsk
koppar-stickare (1533—78), verksam i Italien. Han
utförde gravyrer efter Tizian och andra mästare,
förde kopparstickets teknik framåt och grundade
en högt ansedd skola.
Cortadéria, se Pampasgräs.
Cortège [kårtä’?], fr., följe, kortege.
Cortereal [kortaria’!]. 1) Joäo Vaz C.,
portugisisk upptäcktsresande, d. 1496 som
viceko-nung på ön Terceira, Azorerna. Deltog omkr.
1472 i en dansk expedition, som utsändes av
Kristian I till farvattnen v. om Island och varunder
Grönland samt New Foundland (”terra do
bacal-hao”) besöktes. C. avgav härom till portugisiske
konungen en berättelse, som troligen blivit mer
allmänt känd. — 2) Gaspari, den föreg:s
son, fick 1500 i uppdrag av konung Emanuel
att söka en nordvästlig väg till Indien och
undersökte under denna resa Amerikas östkust mellan
500 och 6o° n. br. Han hemförde härifrån ett
antal invånare från Labrador. En ny expedition
1501 gick olyckligt. C. omkom, men två av hans
skepp återkommo. Under denna resa besökte han
bl. a. Grönland. Hans broder, Miguel, som följ,
år företog en undsättningsexpedition, försvann
likaledes.
Cortes [sp. kå’rtäs, port. kå’rti/], benämning
på folkrepresentationerna i Spanien, Portugal
och några sydamerikanska stater.
Co’rtex, lat., bark.
Cortez [kårtä’b] (Cortés), Hernando
(Fernando), Mexicos erövrare (1485—1547).
F. i Estremadura av ansedda men fattiga
föräldrar, studerade C. juridik vid univ. i
Sala-manca men förmåddes av äventyrslusta att 1504
avsegla till Nya världen. Där deltog han 1511
i Velasquez’ erövringståg till Cuba. 1518 ställdes
han i spetsen för den expedition, som Velasquez
utsände till de nyupptäckta kusterna av
Yuca-tan, och avseglade 18 febr. 1519 med 11 fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
