127 Craigavon—Cramér 128 (1921), ”Scene” (1923) och ”Books and theatres” (1925). C:s strävan har gällt att göra teaterkonsten självständig och skapande i st. f. tjänande och tolkande. Han vill suggerera genom det samlade intrycket av röster, rörelser, linjer, färger och rytm och frånkänner ordet dess suveränitet. Skönhet för sinnena, ej naturreproduktion, är hans lösen. C. har haft mindre betydelse som praktisk utövare än som teoretisk föregångare, och den moderna dekorationskonsten har särskilt i Tyskland och Österrike byggt på hans principer. Craigavon [kréigä'van], James Craig, 1927 Viscount C. of Stormont, nordirländsk politiker (1871—1940). Han deltog i boerkriget och i 1 :a världskriget, där han nådde överstelöjtnants grad. 1906—21 representerade C. en Ulstervalkrets, tillhörde det unionistiska partiet och blev snart Carsons närmaste man. Efter irländska självstyrelselagens ikraftträdande valdes han 1921 till led. av Nordirlands parlament och blev 7 juni s. å. den nya statens förste premiärminister. Som sådan sökte han dämpa gränsstrider med Irländska fristaten men motsatte sig Dublinregeringens anspråk på att företräda hela Irland. Craigie [kréi'gi], Sir William, engelsk språkforskare och universitetslärare (f. 1867), prof, i engelska i Chicago 1925. C. har särsk. framträtt som lexikograf. Han har bl. a. utgivit ”A dictionary of the older Scottish tongue” (1931 ff.; hittills 3 dir) och ”A dictionary of American English on historical principles” (4 bd, 1936—44) och ”The growth of American English” (1940). Hans talrika övriga arbeten falla dels inom nordisk filologi, ss. ”Religion of ancient Scandinavia” (1906) och ”Icelandic sagas” (1913), dels inom engelsk filologi, ss. ”The pro-nunciation of English” (1917), ”English reading made easy” (1922), ”English spelling” (1927) och åtskilliga texteditioner. Craiova [-jå'-], huvudstad i dep. Doljiu i v. Valakiet, Rumänien, ö. om Donaus’ biflod Jiu och vid järnvägen Turnu—Severin—Bukarest; 75,000 inv. Garnisonsort. Livlig industri och handel med den omgivande bördiga slättens jord-bruksalster. Cramær [-mè'r], Maurits (eg. Maurits Palmlund), författare (1818—48). Han medarbetade i olika tidningar i Stockholm. Populära voro på sin tid C:s lustspel ”Femhundra riksdaler banko” (1846) och ”Symamsellerna” (1848). Birger Schöldström utgav 1885 ”En återupp-stånden skämtare”, valda skrifter av C. med biogr. Cra'mbe, se Strandkål. Cramer [-mä'r], Gabriel, schweizisk matematiker (1704—52); undervisade i Genève i såväl matematik som filosofi. Mest bekant genom sin ”Introduction å 1’analyse des lignes courbes algébriques” (1750). I ett bihang till detta arbete framlade han, oberoende av Leibniz, grunderna till determinantteorien. Crämer, Johänn B a p t i s t,' tysk pianist (1771—1858); elev i London av Clementi. Han företog från 1788 konsertresor på kontinenten. C. bodde 1832—45 i Paris, eljest i London; var en av sin tids främsta pianolärare. Hans etyder (inemot ett hundratal) skattas ännu högt. Cramér. 1) Johan N i c 1 a s C., skolman författare (1812—93). Född i Visby och tillhörande en gammal gotländsk släkt, blev C. fil mag. i Uppsala 1836, verkade sedan som skolman i Visby, blev 1842 rektor vid stadens högre lärdoms-skola samt prästvigdes s. å. Han fick 1858 begärt avsked och entledigades s. å. på ansökan även från prästämbetet. — C. var en skicklig lärare och kraftfull som rektor. Under sin första lä-rartid utgav han ett par läroböcker i svenska (syntax och rättstavningslära). Bland hans övriga skrifter märkas ”Afskedet från skolan eller 91 theser i läroverksfrågan” (1858), ”Afskedet från kyrkan eller en fritänkares strödda anteckningar och betraktelser under läsning af bibeln” (1859), ”En trosbekännelse” (1862), ”Samvetsfrågor behandlade i bref” (7 h., 1864 —69) och ”Mitt sista ord i läroverksfrågan” (1887). C. ivrade för skolans fullständiga frigörelse från kyrkan, uteslutande från elementarläroverken av all konfessionell religionsundervisning och uppskov med klassiska språkstudier till universiteten för att i skolan bereda ökat utrymme åt meddelandet av allmänt medborgerlig bildning. 2) C a r 1-R u d o 1 f C., den föreg:s kusins sonson, bankman (f. 1887 25/e), verkst. dir. sedan 1929 och styrelseled. sedan 1931 i Svenska bo-stadskreditkassan. C. var led. av Statens bygg-nadslånebyrå 1933—48 (verkst. led. 1933—42), ordf, i Samrådet mellan nordiska realkreditinsti-tutioner 1939—48, är led. av direktionen över Allmänna änke- och pupillkassan i Sverige sedan 1943 m. m. Han har ofta anlitats som sakkunnig inom Finans-, Handels- och Social-dep. C. har bl. a. utg. ”Svensk fastighets-kredit” (1942, tills, m. K. Å. Fredricsson). 3) Carl Harald C., den föreg:s bror, matematiker (f. 1893 25/»), fil. dr och doc. i matematik 1917, prof, i försäkringsma-tematik och matematisk statistik 1929, allt vid Stockholms högsk., dess rektor från 1950. Harald Cramér.