Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Craig, Gordon - Craigavon, James Craig - Craigie, Sir William - Craiova - Cramær, Maurits (Palmlund) - Crambe - Cramer, Gabriel - Cramer, Johann Baptist - Cramér, 1. Johan Niclas - Cramér, 2. Carl-Rudolf - Cramér, 3. Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Craigavon—Cramér
128
(1921), ”Scene” (1923) och ”Books and theatres”
(1925). C:s strävan har gällt att göra
teaterkonsten självständig och skapande i st. f. tjänande
och tolkande. Han vill suggerera genom det
samlade intrycket av röster, rörelser, linjer,
färger och rytm och frånkänner ordet dess
suveränitet. Skönhet för sinnena, ej
naturreproduktion, är hans lösen. C. har haft mindre
betydelse som praktisk utövare än som teoretisk
föregångare, och den moderna dekorationskonsten
har särskilt i Tyskland och Österrike byggt på
hans principer.
Craigavon [kréigä’van], James Craig,
1927 Viscount C. of Stormont, nordirländsk
politiker (1871—1940). Han deltog i boerkriget
och i 1 :a världskriget, där han nådde
överstelöjtnants grad. 1906—21 representerade C. en
Ulstervalkrets, tillhörde det unionistiska partiet
och blev snart Carsons närmaste man. Efter
irländska självstyrelselagens ikraftträdande valdes
han 1921 till led. av Nordirlands parlament och
blev 7 juni s. å. den nya statens förste
premiärminister. Som sådan sökte han dämpa
gränsstrider med Irländska fristaten men motsatte sig
Dublinregeringens anspråk på att företräda hela
Irland.
Craigie [kréi’gi], Sir William, engelsk
språkforskare och universitetslärare (f. 1867),
prof, i engelska i Chicago 1925. C. har särsk.
framträtt som lexikograf. Han har bl. a. utgivit
”A dictionary of the older Scottish tongue”
(1931 ff.; hittills 3 dir) och ”A dictionary of
American English on historical principles” (4 bd,
1936—44) och ”The growth of American
English” (1940). Hans talrika övriga arbeten falla
dels inom nordisk filologi, ss. ”Religion of ancient
Scandinavia” (1906) och ”Icelandic sagas” (1913),
dels inom engelsk filologi, ss. ”The
pro-nunciation of English” (1917), ”English reading
made easy” (1922), ”English spelling” (1927)
och åtskilliga texteditioner.
Craiova [-jå’-], huvudstad i dep. Doljiu i v.
Valakiet, Rumänien, ö. om Donaus’ biflod Jiu
och vid järnvägen Turnu—Severin—Bukarest;
75,000 inv. Garnisonsort. Livlig industri och
handel med den omgivande bördiga slättens
jord-bruksalster.
Cramær [-mè’r], Maurits (eg. Maurits
Palmlund), författare (1818—48). Han
medarbetade i olika tidningar i Stockholm. Populära
voro på sin tid C:s lustspel ”Femhundra
riksdaler banko” (1846) och ”Symamsellerna” (1848).
Birger Schöldström utgav 1885 ”En
återupp-stånden skämtare”, valda skrifter av C. med
biogr.
Cra’mbe, se Strandkål.
Cramer [-mä’r], Gabriel, schweizisk
matematiker (1704—52); undervisade i Genève i
såväl matematik som filosofi. Mest bekant genom
sin ”Introduction å 1’analyse des lignes courbes
algébriques” (1750). I ett bihang till detta
arbete framlade han, oberoende av Leibniz,
grunderna till determinantteorien.
Crämer, Johänn B a p t i s t,’ tysk pianist
(1771—1858); elev i London av Clementi. Han
företog från 1788 konsertresor på kontinenten.
C. bodde 1832—45 i Paris, eljest i London; var
en av sin tids främsta pianolärare. Hans etyder
(inemot ett hundratal) skattas ännu högt.
Cramér. 1) Johan N i c 1 a s C., skolman
författare (1812—93). Född i Visby och
tillhörande en gammal gotländsk släkt, blev C. fil
mag. i Uppsala 1836,
verkade sedan som
skolman i Visby, blev
1842 rektor vid
stadens högre
lärdoms-skola samt prästvigdes
s. å. Han fick 1858
begärt avsked och
entledigades s. å. på
ansökan även från
prästämbetet. — C. var en
skicklig lärare och
kraftfull som rektor.
Under sin första
lä-rartid utgav han ett
par läroböcker i
svenska (syntax och rättstavningslära). Bland
hans övriga skrifter märkas ”Afskedet från
skolan eller 91 theser i läroverksfrågan” (1858),
”Afskedet från kyrkan eller en fritänkares strödda
anteckningar och betraktelser under läsning af
bibeln” (1859), ”En trosbekännelse” (1862),
”Samvetsfrågor behandlade i bref” (7 h., 1864
—69) och ”Mitt sista ord i läroverksfrågan”
(1887). C. ivrade för skolans fullständiga
frigörelse från kyrkan, uteslutande från
elementarläroverken av all konfessionell
religionsundervisning och uppskov med klassiska språkstudier till
universiteten för att i skolan bereda ökat
utrymme åt meddelandet av allmänt medborgerlig
bildning.
2) C a r 1-R u d o 1 f C., den föreg:s kusins
sonson, bankman (f. 1887 25/e), verkst. dir. sedan
1929 och styrelseled. sedan 1931 i Svenska
bo-stadskreditkassan. C. var led. av Statens
bygg-nadslånebyrå 1933—48 (verkst. led. 1933—42),
ordf, i Samrådet mellan nordiska
realkreditinsti-tutioner 1939—48, är led. av direktionen över
Allmänna änke- och pupillkassan i Sverige
sedan 1943 m. m. Han har ofta anlitats som
sakkunnig inom Finans-,
Handels- och
Social-dep. C. har bl. a. utg.
”Svensk
fastighets-kredit” (1942, tills, m.
K. Å. Fredricsson).
3) Carl Harald
C., den föreg:s bror,
matematiker (f. 1893
25/»), fil. dr och doc.
i matematik 1917,
prof, i
försäkringsma-tematik och
matematisk statistik 1929, allt
vid Stockholms högsk.,
dess rektor från 1950.
Harald Cramér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
