- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
131-132

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crane, Walter - Crangon - Crania - Craniakalk - Craniota - Cranium - Cranmer, Thomas - Crannog - Cranston - Cranzius, Albertus - Craquelé - Crassula - Crassulaceae el. Succulentae - Crassus, familj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131 Crangon—Crassus 132 av de engelska prerafaeliterna och av gamla italienska mästare samt behandlade i oljemålning el. akvarell mytologiska och romantiska motiv. Världsrykte vann han genom sina fantasifulla och linjesköna teckningar för barn, bl. a. illustrationer till sina egna dikter, ”Floras fest”, ”Drottning Sommar”, ”Eko av Hellas”, och genom sina tapeter. Som bokutstyrselns reformator fick han stor betydelse. Han utgav 1907 en självbiografi. — Monogr. av O. v. Schleinitz (1902). Cra'ngon, se Räkor. Cränia, ett släkte armfotingar (se d. o.). Cräniakalk, kalkstensbildning, förekommande i Danmark och (i lösa block) i s. v. Skåne, uppkallad efter fossilet Crania tuberculata. Den innehåller massor med skal av musslor och brakio-poder (bl. a. Crania). C. utgör översta delen av Danmarks danien. Craniöta, sammanfattande beteckning för de ryggradsdjur, som ha ett kranium, d. v. s. alla utom manteldjur och lansettfiskar. Cränium, lat., se Huvudskål. Cranmer [krä'nma], Thomas, engelsk kyrkoreformator (1489—1556). Han kallades 1524 till teol. prof, i Cambridge. Erasmus’ Nya testamente väckte hans håg för bibelstudium, och han påverkades av luterska teologer i Tyskland. Han vann Henrik VHI:s gunst genom att anvisa en lösning av dennes skilsmässoaf-fär. 1533 utnämndes C. till ärkebiskop av Canterbury. Henriks brytning med Rom, vilken bortsopade på-vedöme och munkväsen ur Englands kyr ka och gjorde konungen till dess ”supreme head”, förenade C. ännu starkare än förut med den despo-tiske motiarken, och han framstår vid vissa tillfällen som dennes tämligen viljelösa redskap. Med Henriks död (1547) erhöll han större rörelsefrihet. Som den omyndige Edvard VI :s uppfostrare fick C. stort inflytande på utvecklingen av det engelska kyrkoväsendet. Det starkare luterska och zwinglianska inflytandet visar sig i C:s förnämsta verk, den under hans ledning utarbetade ”Book of Common Prayer” (1549), liksom i bekännelseskriften ”42 artides” (i553). Redan under Henrik VTIT:s livstid hade han varit med om att skänka kyrkan en engelsk bibelöversättning (2:a uppl., 1540, kallades ”C:s bibel”). Med Maria Tudors tronbestigning 1553 var C:s roll utspelad. Han fängslades och anklagades för mened, äktenskapsbrott och hädelse samt till sist jämväl för kätteri. För att rädda livet ingav han en återkallelse i sex punkter, vari han förkastade Luthers och Zwinglis kät-terier. Då denna beräkning slog fel, bekräftade han frimodigt sin verkliga tro och gick under förklaring, att bålets lågor först skulle förtära den hand, som syndat genom feg återkallelse, tappert i döden 21 mars 1556. — Litt.: Hj. Holmquist, ”Den lutherska reformationens historia” (2:a uppl. 1919). Crannog [krä'nagj, arkeol., en av trädstammar, grenar och ris samt sten och jord uppförd konstgjord ö med en el. flera hyddor av skiftande form. Med land förbands den i regel genom en damm. C. anlades uteslutande i insjöar. Flertalet äro kända från Irland, men även i Skottland och England äro många upptäckta. C. nå ned i tidig medeltid. Deras början förlägges dels till yngre stenåldern, dels till La Tène-tiden. Cranston [krä'nstan], industristad i Rhode Island, U.S.A., förstad till Providence; 55,000 inv. Cra'nzius [-tsiosj, A Ib er tus, se Krantz, Albert. Craquelé [krakle'], se Krakelerad. Cra'ssula, växtsläkte av fam. Crassulaceae, med fria kronblad och vanl. fem ståndare. Omkr. 300 arter, de flesta i Sydafrika, vissa ha stor skyddande likhet med stenar. Några odlas i växthus el. boningsrum, t. ex. C. falcata, som har skärformiga blad och gula el. röda blommor. Crassulaceae el. S u c c u 1 e'n t a e, växtfam. av serien Rosales och nära besläktad med fam. Saxifragaceae, från vilken den skiljes genom starkt köttiga blad och genom att fruktämnena äro lika många som kronbladen. C. innefattar bortåt 500 arter, mest på klippor växande fleråriga örter el. halvbuskar, de flesta hemma i tempererade delar av Gamla världen, särsk. Sydafrika, samt i Nord- och Mellanamerika. I Sverige finnas 10 el. 11 vilda arter, tillhörande släktena Sedum (fetknopp), Rhodiola och Tillaea, varjämte flera arter sedan gammalt odlats som prydnadsväxter och förvildats, t. ex. Bryophyllum, Cotyledon, Sempervwum (taklök) och Rochea. Cra'ssus, lat., ”tjock”, romerskt familjenamn inom släkten Licinius. 1) Lucius Licinius C., statsman och berömd talare (140—91 f. Kr.), en av huvudpersonerna i Ciceros ”De oratore”. — 2) Marcus Licinius C. Dives (115—53 f. Kr.) utmärkte sig som fältherre under Sulla, kuvade slavupproret och besegrade Spartacus 71. År 70 var han konsul med Pom-peius. De flesta av Sullas anordningar blevo nu upphävda; adelns makt bröts genom att Pompeius och C. närmade sig folkpartiet. Genom sina ofantliga rikedomar kunde C. lätt vinna anhängare. Censor 65, drevs han av växande avund mot Pompeius att närma sig folkpartiets ledare, Caesar. Denne lyckades försona de båda rivalerna och med dem bilda det s. k. 1 :a triumviratet (60, förnyat 56). År 55 var C. åter konsul och fick Syrien till provins för fem år. Han ville genom ett krigståg mot parterna stärka sin ställning i förhållande till Caesar och Pompeius, gick 54 med en betydande här över Eufrat men blev vid Carrhae i Mesopotamien angripen av parternas rytteri och fullständigt slagen (juni 53). Ett par dagar efteråt blev C. vid en underhandling med fienden förrädiskt nedhuggen. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 14 16:49:38 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free