183 Cubanit—Cul 184 efter dennes våldsamma avsättning 1933 av arméns överbefälhavare Batista, som först 1940 själv övertog presidentposten. I flera avseenden förde han en mot de amerikanska finansintressena riktad politik. Utrikespolitiskt har C. dock alltsedan sin tillkomst gått i U.S.A:s ledband. Det förklarade 1917 Tyskland krig, deltog i freds-konferensen 1919 och ingick som signatärmakt i N. F. Efter U.S.A:s inträde i 2:a världskriget i dec. 1941 förklarade det omedelbart Japan, Tyskland och Italien krig samt slöt 1942 en intim försvarspakt med Washington, vari det bl. a. upplät områden till flygplatser. Batista avgick som president 1944 och efterträddes av R. Grau San Martin, denne i sin tur 1948 av C. Prio Socarras. Litt.: H. H. Bennett & R. V. Allison, ”The soils of C.” (1928); F. A. Carlson, ”Geography of Latin America” (1943); E. Fergusson, ”C.” (1946). Cubanit, mineral, se Kubanit. Cucüjo, se Eldflugor. Cucülidae, se Gökfåglar. Cucülus, se Göksläktet. Cu'cumis, se Gurka. Cucu'rbita, se Pumpa. Cucurbitäceae, kukurbitacéer, gurkväxter, omfattar c:a 800 arter, de flesta växande i tropiska länder, i såväl Nya som Gamla världen. De äro med få undantag nedliggande el. medelst klängen klättrande örter med handnerviga, ofta flikade och strävhåriga blad. En art, den som klängväxt odlade hundrovan, finns förvildad i s. och mellersta Sverige. För sin snabba växt och sitt vackra bladverk el. för sina egendomliga frukter odlas även flera andra — arter av släktena Cucurbita, Cyclanthera, Thladiantha, Trichosanthes m. fl. — som prydnadsväxter på kalljord el. i växthus. Frukterna av många kukurbitacéer spela en betydande roll som födoämne, t.ex. gurka, pumpa, melon och vattenmelon. Medicinska egenskaper har k o 1 o k v i n t. Den hårda fruktväggen av flaskkurbitsen (Lagenaria') nyttjas i varma länder till dryckeskärl o. dyl., och av Tu/Ja-frukter beredas genom maceration badsvampar, ”luff asvamp”. Cücuta [ko'kota], huvudstad i dep. Santander del Norte, Colombia, nära gränsen mot Venezuela; 37,000 inv. Järnväg till flodhamnen Villa-mizär. Handel med kaffe, som exporteras över Maracaibo i Venezuela. Cuddalore [kadalå'a el. -lö'a], stad i Indiska unionen, 150 km s. om Madras; 61,000 inv. Livlig handel; export av socker, oljefrö och olje-kakor. Missionsverksamhet började 1737 utövas i C., som numera är en av danska missionssäll-skapets huvudstationer. Qudra [Jö'dra], indisk kast, se Sudra. Qudraka [Jö'draka], se Südraka. Cuenca [kæä^ka], 1) Provins i det inre Spanien, i Nya Kastilien; 17,062 km2, 333,000 inv. — 2) Huvudstad i C.i), vackert belägen vid övre Jücar; 25,000 inv. C. har helt medeltida prägel med stadsmurar och gotisk katedral från 1100—1200-talen. Cuenca [kæä't)ka], Santa Ana de C., huvudstad i prov. Azuay i s. v. Ecuador, c:a 2,500 m ö. h.; 50,000 inv., landets till storleken 3:e stad. Tillverkning av stråhattar samt handel med lantbruksprodukter. Universitet. Cuernavaca [kæärnaæa'ka], huvudstad i staten Morelos, s. Mexico, 60 km s. om Mexico City, c:a 1,600 m ö. h.; 14,000 inv. Rekreationsort. Cueva [k<oä'æa], Juan de la, spansk skald (omkr. 1550—omkr. 1609). Han har framför allt betydelse som dramatiker. C. uppträdde mot de ensidiga antikefterbildarna och försvarade teoretiskt det spanska dramat i sin versifierade poe-tik, ”Exemplar poético”. Hans bästa dramer bygga på gamla spanska romanser (”Los siete infantes de Lara”, ”Bernardo del Carpio” m. fl.) och äro skrivna på lyriska versmått, varför C. bildar en övergång mellan det äldre spanska dramat och Lope de Vega. Cuevas del Almanzora [kcoä'(oas Öäl -bå'ra], stad i sp. prov. Almeria, vid floden Almanzora; 10,000 inv. Betydande järn-, silver- och blygruvor. Cugnot [kynjå'], Nicolas Joseph, fransk ingenjörofficer (1725—1804). Han var den förste, som lyckades använda ångkraft för att framdriva fordon, och byggde 1769 en liten ång-vagn på tre hjul, avsedd för fyra personer. ”C:s ångvagn”, som ej vann omedelbar framgång på grund av regleringens ofullkomlighet, plägar nämnas som en föregångare till lokomotivet. Cui [kui'], Cesar Antonovitj, rysk tonsättare och musikskriftställare (1835—1918). Han var urspr. militär men ägnade sig tidigt med allvar åt musiken, slöt sig på 1870-talet till ungryska skolan och skrev även uppsatser om rysk musik. C:s rika alstring omfattar operor, orkesterstycken (med och utan program) och solosånger. Cuiabå, se Cuyabå. Cui' bo'no?, lat., eg. ”Till vad gott?” Till vadjiytta? Vad tjänar det till? Cui'us re'gio, ei'us reli'gio, lat., ”landets religion följer härskarens”, en under reformationstidevarvet härskande grundsats, fastslagen vid religionsfreden i Augsburg (1555) och westfaliska freden (1648). Cujas [ky$ä's], el. Cujaus, Jacques de (lat. namnform Cujacius), fransk rättslärd (1522—90), lärare i romersk rätt vid flera högskolor, slutligen i Bourges. C. räknas som grund-läggare av den historiska skolan inom rättsvetenskapen genom textkritiska undersökningar av ”Corpus juris civilis” och sina kommentarer därtill. Cukor [kjö'ka], George, amerikansk filmregissör (f. 1899). Han blev regissör i Hollywood 1931 och har gjort en rad uppmärksammade inspelningar, bl. a. ”Middag kl. 8”, ”Unga kvinnor”, ”David Copperfield”, ”Romeo och Julia”, ”Kameliadamen” och ”Tvillingarna” med Greta Garbo samt ”Gasljus” med Ingrid Bergman och Charles Boyer. Cul [ky], fr., stjärt. — C.-de-lampe [-[-da-lä'p],-] {+[-da- lä'p],+} ornamentalt slutstycke i bok. — C.-de-sac