Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cushing, Harvey - Cusparia - Custine, Adam Philippe - Custodia - Custodia honesta - Custos (kustos) - Custozza - Cutch - Cuthbert - Cutis - Cuttack - Cutter, Charles - Cutting - Cuvier, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Cusparia—Cuvier
206
rykte, framför allt
genom sina lysande
resultat vid behandling
av hj ärntumörerna,
vilken sj ukdom före
C:s insatser så gott
som alltid ledde till
döden. Talrika
lärjungar, däribland även
europeiska, ha
utbildats vid C:s klinik.
Hans prisbelönta stora
monografi över Sir
William Osler (2 bd,
1925) ger en
ypper
lig inblick i de senare decenniernas anglosaxiska
medicinska förhållanden. — Litt.: J. F. Fulton,
”H. C.” (1946).
Cusparia, växtsläkte av fam. Rutaceae, med
omkr. 25 arter, buskar el. träd, i tropiska
Sydamerika. Från C. trifoliata (Galipea Cusparia),
ett omkr. 20 m högt träd i Venezuela, erhålles
angosturabark.
Custine [kysti’n], Adam P h i 1 i p p e, greve
de C., fransk militär (1740—93). Han deltog i
sjuåriga kriget och i nordamerikanska
frihetskriget. Som medlem av riksständerna 1789 förde
han frihetens talan och utnämndes 1792 till
befälhavare över Rhenarmén, som hösten s. å.
erövrade Speyer, Worms, Mainz och Frankfurt
a. M. Då C. som befälhavare för nordarmén
1793 förhöll sig ganska passiv, kallades han till
Paris, dömdes för högförräderi till döden och
avrättades i aug. s. å.
Custödia, lat., vakt, bevakning, förvar.
Custödia hone’sta, ett frihetsstraff, avsett att,
då strafflagen uttryckligen det medger, i st. f.
vanliga frihetsstraff ådömas för brott, som icke
framgått ur ohederligt sinnelag utan äro etiskt
färglösa el. rent av härflutit ur ideella motiv.
De viktigaste dylika brottstyperna äro politiska
förbrytelser. — C. benämnes olika i olika
länder samt har mer el. mindre klart utformats i
ett stort antal europeiska strafflagar. C.
föreslogs i svenska straff lagsutkastet 1923 under
namnet a r r e s t, men uppslaget har hittills icke
fullföljts.
Cüstos (ku’stos), lat, väktare,
ordningsman, uppsyningsman; i det forna Rom namn på
dels kontrollanter vid rösträkningarna i
folkförsamlingen, dels soldaterna i den av germaner
bestående kejserliga livvakten (custodes corporis).
Custozza [kostå’tsa], by i n. Italien, 18 km s.
v. om staden Verona. C. är bekant genom det slag,
som under 1866 års krig mellan Österrike och
Italien utkämpades där 24 juni. — När Italien
20 juni 1866 förklarade Österrike krig, voro
dess stridskrafter delade i två arméer, av vilka
huvudarmén under konung Viktor Emanuel stod
omedelbart s. om Gardasjön, v. om gränsfloden
Mincio, medan den andra armén stod på
betydligt avstånd därifrån vid Ferrara för att där
överskrida Po. österrikiska armén under
ärkehertig Albrekt stod ö. om Verona. Italienska
huvudarmén överskred 23 juni och morgonen 24
juni på bred front Mincio. Då ärkehertigen
gick sin motståndare till mötes, uppstod i trakten
av C. m. fl. orter en rad enskilda strider, som
slutligen föranledde italienarna att vika och
följande dag gå tillbaka över Mincio. österrikarna
räknade 73,000 man och italienarna 100,000.
Förlusterna uppgingo till omkr. 8,000 på vardera
sidan.
Cutch [kotf el. kat/], stat och halvö på n. v.
kusten av Främre Indien, Indiska unionen, skild
från fastlandet av det stora saltträsket Rann
(of C.); 21,913 km2, 501,000 inv. Huvudstad är
Bhuj. C. är till största delen sandigt och
trädlöst, men fruktbarare sträckor förekomma även.
Cuthbert [ka’t>bat], engelskt helgon,
missionär (d. 687). C. ingick 651 som munk i klostret
Melrose, blev sedermera dess prior och därefter
abbot i klostret Lindisfarne men lämnade detta
676 för att leva anakoretliv på Farneön utanför
Northumberlands kust. 685 blev C. biskop av
Lindisfarne men nedlade redan 686 sitt ämbete.
C. var synnerligen verksam som missionär i n.
England. Beda har skildrat hans levnad.
Cu’tis, lat., hud. C. anserina, gåshud.
Cuttack [ka’täk], huvudstad i prov. Orissa,
Indiska unionen, 350 km s. v. om Kalkutta; 74,000
inv. Berömt silversmide (filigran).
Cutter [ka’ta], Charles Ammi, amerikansk
biblioteksman (1837—1903). Han var från 1893
bibliotekarie vid Forbes Library, Northampton,
Massachusetts. C. utarbetade förträffliga
kata-logiseringsregler och klassifikationssystem för
böcker (”Rules for a printed dictionary
cata-logue”, 1876; 4:e uppl. 1904; ”Expansion
clas-sification”, 1891) samt var 1881—93 utgivare av
American Library Journal.
Cutting [ka’tiij], grov lärftvävnad av jute,
tillverkad av garn från juteväxtens rotända. Ger
grövre, ofta sämre kvalitet.
Cuvier [kyvje’], Georges de, fransk
biolog (1769—1832). Efter studier i Stuttgart kom
C. som informator till Normandies kust, där han
studerade havsdjur. Kallad till professor i Paris,
blev han under Napoleon ”inspecteur général” for
skolväsendet, som han kraftigt reformerade, under
bourbonerna minister för protestantiska
kyrko-ärenden och baron samt under julimonarkien pär.
Som forskare tog han till uppgift att skapa en
jämförande anatomi; livet igenom arbetade han
på ett stort verk däröver, som dock blev
ofullbordat. En
förberedande översikt därav
ges i hans ”Leqons
d’anatomie comparée”
(1799 ff.). Han
genomförde en
konsekvent tillämpning av
den jämförande
metoden och skapade
därmed en alldeles ny syn
på
orsakssammanhanget i den levande
naturen, på förhållandet
mellan olika
livsformer och på de enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
