Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykel, velociped - Cykelfrämjandet - Cykelsport, cykelidrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Cykelfrämjandet—Cykelsport
218
Fig. 5. Promenadcykel. 1 ram, 2 framgaffel, 3—4 övre och nedre styrlager, 5 styrstolpe, 6 sadelstolpe,
7 framhjulsnav, 8 frihjulsnav, 9 kedjekrans, 10 kedjehjul, 11 vev.
styrstångsläge, frinav utan broms, inga
stänkskärmar. Inom grupp 1) och 2) förekommer
även den för två el. flera personer byggda
tandemcykeln (fig. 6). — I Sverige funnos
1947 c:a 3 mill. c. mot endast 2,2 mill. 1939.
Årsproduktionen är 400,000—500,000.
Cykelfrämjandet, Cyklisternas
riksförening, sammanslutning, bildad i
Stockholm 1934 för förbättrande av trafikkulturen
bland cyklisterna samt för att utgöra ett
rådgivande organ vid anläggandet av cykelbanor och
-vägar.
Cykelsport, cykelidrott. De första
cykelklubbarna bildades omkr. 1870, och några år
senare ägde de första ordnade cykeltävlingarna
rum. Under 80-talet, då de enorma framhjulen
hade högkonjunktur, voro bantävlingar såväl i
Europa som i U.S.A. synnerligen populära.
”Grand Prix de Paris” stiftades 1894, och i
Paris bildades 1900 Union cycliste Internationale.
Efter 1 :a världskriget förlorade dock
bantäv-lingarna på kortare sträckor i intresse och
avlöstes av de långa stayerloppen,
sexdagarstävling-arna och andra parlopp, förföljelseloppen m. fl.
(se nedan). Under 1900-talets 1 :a årtionde fingo
landsvägstävlingarna ökad betydelse genom
instiftandet av de s. k. etapploppen (Frankrike runt
Fig. 6. Tandemcykel (typ promenadcykel).
1903, Belgien runt 1908 o. s. v.), och intresset
för dessa har undan för undan tilltagit. — I
Sverige främjades C. bl. a. genom Stockholms
velocipedförening (stiftad 1884), Sv.
hjulförbundet (1888) och Stockholms allm. velocipedklubb
(1894). Första cykeltävlingen i Sverige ägde rum
1886. Bancyklingens stora livaktighet kring
sekelskiftet mattades dock snart, och efter en kort
uppblomstring på 1920-talet (på
Hornsberg-an-läggningen i Stockholm) har den legat nere i
Sverige; i stället ha landsvägsloppen
(etapploppen m. m.) fått ökad utbredning. Sv.
velocipedförbundet stiftades 1900 (namnet ändrades 1938
till Sv. cykelförbundet), SM 1909 och NM 1913.
Banloppen hållas på särsk. anlagda banor
av trä el. cement (betong); här tävlas på vissa
distanser el. på viss tid. En art av banloppen äro
de s. k. 6-dagarsloppen, vilka hållas bl. a. i New
York, Chicago och Paris (2 ryttare avlösa
varandra och köra oavbrutet dag och natt). En
annan art äro de s. k. stayerloppen, som köras i
skydd av en motorcyklist, som i upprättsittande
ställning ger vindskydd åt den tävlande.
Landsvägsloppen kunna ordnas ant. med enskild
start med minst 1 min. mellanrum (tempolopp)
el. (f.n. det vanl.) gemensamt (linjelopp). Den
förnämsta landsvägstävlingen är den s. k.
Frankrike runt, som går i 21 etapper f. n. på en
sträcka mellan 4,200 och 4,500 km. I Sverige är
tävlingen Mälaren runt, som hållits sedan 1892
(med flera avbrott), på en bana av 320 km, den
mest populära; den förlorade 1947 sin karaktär
av SM, men kvarstår som cykelförbundets Grand
Prix (med internat. karaktär). Bl. svenska
etapplopp märkas 6-dagarsloppet (c:a 1,530 km,
stiftat 1924) samt flera andra av de större
tidningarna anordnade lopp. — Sedan 1938 har Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
