Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cyperus - Cypraea - Cypress - Cypressmossa - Cyprianus, Thascius Caecilius - Cyprin - Cyprina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Cypraea—Cyprina
230
nade det material (märgen), varav de gamla
egypterna förfärdigade sitt papper, och nyttjas
liksom flera andra arter ännu till flätarbeten.
C. esculéntus, som växer i nästan alla varmare
länder, har på stärkelse, socker och fet olja
rika underjordiska stamknölar, j ordmandlar,
som smaka likt mandlar el kastanj er; de brukas
bl. a. till kaffesurrogat (m a n d e 1 k a f f e). C.
alternifolius (från Madagaskar) odlas som
prydnadsväxt i växthus och boningsrum.
Cypraea se Porslinssnäckor.
Cypre’ss, Cupre’ssus, barrträdssläkte av fam.
Pinaceae (avd. Cupressineae), utmärkt genom
korsvis motsatta, korta, tilltryckta barr och
klot-formiga kottar med sköldlika kottefjäll, vart och
ett med minst tre frön. Det omfattar omkr. 12
arter i n. halvklotets varmt tempererade länder.
Mest bekant är C. sempervirens, den vanliga c.
(från Persien, Mindre Asien och Grekland), som
har smalt kägelformig, mörkgrön krona med
vanl. uppåtriktade grenar och når en höjd av
omkr. 20 m. Den odlas allmänt i
medelhavsländerna, särskilt på kyrkogårdarna. Den även
ofta odlade C. funebris, sorgcypressen
(från Kina), har utbredd krona med hängande
grenar. Härdigare än dessa är C. (el.
Chamae-cyparis) Lazvsoniana, oregoncypressen el.
oregoncedern (från Kalifornien), som
liknar en tuja och i sitt hemland når en höjd av
30 m; den uthärdar på kalljord även i mellersta
Sverige. — C. lämnar värdefullt virke. Särskilt
Cyperus papyrus.
Cypress, Cupressus sempervirens.
den vanliga c:s ved är känd för sin hårdhet
och varaktighet.
Cypre’ssmossa, se Hypnaceae.
Cypriänus, T h a s c i u s Caecilius,
kyrkofader, helgon (d. 258). Han var biskop i Kartago
i början av 200-talet och led martyrdöden under
den valerianska förföljelsen. För den
västerländska kyrkan har C. varit av stor betydelse genom
följande i den dogmhistoriska utvecklingen
ingripande tankar: 1) Kyrkan, som är en
bot-och sakralanstalt, omfattande både rena och
orena, är för saligheten nödvändig. 2) Kyrkan är
en, och enheten vilar på episkopatet; dock äro
alla biskopar jämlikar (gentemot Roms krav på
överhöghet). 3) Kättardop är, i motsats till
romersk praxis, ogiltigt. — Genom C. har det
hierarkisk-katolska kyrkobegreppet utbildats.
Olika har han bedömts. I sin verksamhet och sina
skrifter (särskilt må nämnas ”De unitate
ecc-lesiæ catholicæ” och hans många brev) framstår
C. som en sträng, härsklysten kyrkofurste, ehuru
dock en måttfull, stundom rent av mild
personlighet därjämte framskymtar. Han saknar
läromästaren Tertullianus’ originalitet som tänkare
men är praktiskt intelligent, när det gäller att
överblicka och nyttja en föreliggande situation. —
C:s skrifter i övers, i ”Bibliothek der
Kirchenvä-ter” (2 bd, 1918—28). — Litt.: E. W. Benson, ”Q”
(1897); H. Koch, ”Cyprianische Untersuchungen”
(1926).
Cyprin, se Vesuvian.
Cyprina, musselsläkte av ordn.
Eulamelli-branchia, hade sin blomstringstid under juran
och kritan. Skalet är runt. C. har i nutiden
blott en art, C. islandica, i n. Atlantens
tempererade del; under istiden levde den i Medelhavet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
