Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagdrömmeri - Dagen (tidning, 1845) - Dagen (tidning, 1896) - Dagen (tidning (1945) - Dagenham - Dagens Nyheder (dansk tidning) - Dagens Nyheter (svensk tidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249 Dagen—Dagens Nyheter 250
ningar och deras tillfredsställande i form av vaken
dröm; en form av den flykt undan verkligheten,
som utmärker inåtvända naturer.
Dagen, politisk oppositionstidning, som utgavs
i Stockholm ii dec. 1845—17 april 1846 alla
söckendagar och redigerades av A. Lindeberg,
M. J. Crusenstolpe och Theodor Sandström. D.
var ett av de många försöken att bryta det
publicistiska envälde, som Aftonbladet ansågs utöva.
Försöket misslyckades dock.
Dagen, en i dec. 1896 i Stockholm uppsatt
billighetstidning, som ägdes av Aftonbladets
bolag under gemensam huvudredaktör, förvaltning
och officin med Aftonbladet men med särskild
redaktion. D. nådde efter några år en betydande
spridning. Huvudredaktör var H. Sohlman, 1898
—1905 med D. Bergström som biträdande
redaktör. 1913 bildades ett särsk. bolag för
fortsatt utgivning av tidningen, som 1916 flyttades
till Malmö, där den till 1920 utkom under namn
av Skånetidningen Dagen och med
H. Berlin som red.
Dagen, tidning, som utkommer vardagar i
Stockholm, grundad V11 1945 som ”kristen daglig
rikstidning^ närmast organ för den svenska
pingströrelsen. Huvudred, och ansvarig utg. är
pastor Lewi Pethrus. D., som är modernt
redigerad, belyser och bedömer ekonomiska, sociala,
politiska och kulturella frågor ur strängt bibliskt
kristen synpunkt.
Dagenham [dä’gonam], stad i grevsk. Essex,
s. ö. England, n. om nedre Thames, 17 km ö.
om Londons city; 107,000 inv. 1921 hade D.
endast 9,127 inv. Stora automobilfabriker,
tillhörande Ford Motor Co., vilkas anläggning
framkallat stadens snabba utveckling.
Dagens Nyheder, dansk daglig tidning.
Grundades 1868 av R. Watt och V. Rasmussen, stod
från 1872 i femtio år under ledning av C.
Carstensen (1837—1922). D., som länge företrädde
den danska högern, övertogs 1891 av C. Ferslew
och 1931 av Gyldendalske boghandel, som
sammanslog den med Nationaltidende. 1936 övertogs
D. av ett ab., Nationaltidende, som fortsatte tidn.
under detta namn med D. som undertitel.
Dagens Nyheter, daglig liberal tidning, som
utgives i Stockholm. Dess första nummer
utkom 23 dec. 1864. Den uppsattes av Rudolf Wall
med ekonomiskt stöd av bl. a. L. J. Hierta.
Wall inlöste småningom alla lotterna och bildade
1874 D. N:s a.-b.
Med orden ”friheten är vår lösen och vårt
mål” präglade Wall D. N:s politiska program.
Redan 1865 stod D. N. främst i linjen under
den då pågående striden för
representationsreformen och verkade 1867 för samma syften som
lantmannapartiet, nämligen för billigare
statsförvaltning och grundskatternas avskaffande.
Från de första åren av sin tillvaro har D. N.
också yrkat på utvidgning av den politiska och
kommunala rösträtten, dödsstraffets avskaffande
och folkundervisningens förbättring. Under
tullstriderna intog den en klart frihandelsvänlig
ståndpunkt, och sedan de bägge lantmannapartierna
1895 sammanslagits, sökte tidningen bereda mark
för ett liberalt samlingsarbete. På de sociala
frågornas område har den tillhört den
socialreformatoriska riktningen. I svensk-norska
unions-frågan var D. N. anhängare av
likställighetspro-grammet och yrkade 1905 på en fredlig
uppgörelse. Den kamp för införande av
parlamentariskt styrelsesätt på den allmänna rösträttens
grund med bevarande av riksdagens centrala
ställning i statslivet, som D. N. tidigt började,
fortsattes även efter unionsbrottet. Då den
parlamentariska principen genom februarihändelserna
1914 hotades, tog D. N. med stor skärpa parti
för K. Staaff och trädde sedermera i stark
opposition mot ministärerna Hammarskjöld och
Swartz. Under försvarsdebatterna förordade
tidningen ett effektivt, demokratiskt försvar
inom ramen för landets ekonomiska bärkraft. I
nykterhetsfrågan lämnade tidningen sitt stöd åt
det individuella kontrollsystemet såsom bättre än
totalförbudet ägnat att befordra folknykterheten
och förordade de liberala elementens utträde ur
det frisinnade partiet, när detta uppsatte
totalförbudet på sitt program. Under 1930- och
1940-talen har tidn., som betraktats som organ för
det 1934 bildade Folkpartiet, i politiskt avseende
intagit en självständigt liberal ställning. I
litterärt avseende har D. N. upprepade gånger
visat sympati för oppositionella riktningar. I
religiösa och allmänt kulturella spörsmål har den
genomgående företrätt radikala strömningar. I
utrikespolitiskt hänseende har D. N. verkat för
samförstånd mellan de nordiska länderna.
Såväl under fransk-tyska kriget 1870—71 som
under de båda världskrigen hävdade tidn. en
orubblig neutralitetspolitik och verkade efter 1 :a
världskriget för aktiv svensk fredspolitik med
stöd åt den världsfredstanke, som tagit form i
N. F. Med stor uppmärksamhet och
avståndstagande följde tidn. utvecklingen av fascismen
och nazismen, varvid dess utrikesred. J. Wickman
och T. Fogelqvist gjorde beaktade insatser.
Sedan H. Tingsten 1946 blev chefred, har D. N.
uppträtt som frän granskare av den
socialdemokratiska ministär, som avlöste
samlingsregeringen 1945, och framför allt vänt sig mot
majoritetspartiets socialiseringsförsök. I
utrikespolitiskt avseende är den ivrig motståndare till
Sovjetrysslands efterkrigssträvanden och har
rekommenderat svensk anknytning till de
anglosaxiska stormakterna.
Redaktionstekniskt har D. N. städse gått i
spetsen inom svensk tidningspress och tillämpat
de nyaste metoderna för anskaffning av
nyhetsmaterialet och uppställning av stoffet. Tidn. är
Sveriges största med en medeluppl. 1949 av
255,000 ex. D. N. utkommer i två uppl.,
Stock-holmsupplagan (uppl. A) och nationalupplagan
(uppl. B).
Huvudredaktör för D. N. var från dess
grundläggning till 1889 Rudolf Wall, som
efterträddes av Fredrik Vult von Steijern. Denne avgick
1898, då Otto von Zweigbergk övertog
chefskapet. Denne efterföljdes 1922 av
kommendörkapten S. Dehlgren, som i sin tur 1946
efterträddes av professor H. Tingsten. Andre
redak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
