Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagskoloni - Dagsljuslampa - Dagslån - Dagsländor - Dagsmedium, dygnsmedium - Dagsmeja - Dagsnäs - Dagsposten - Dagstorp - Dagsverke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Dagskoloni—Dagsverke
260
Dagskoloni, barnkoloni, där barnen vistas
endast om dagarna, medan nätterna tillbringas i
hemmen. Förekommer endast i mindre
utsträckning.
Dagsljuslampa, elektrisk glödlampa med
blå-aktigt glas, som absorberar en del av de röda
ljusstrålarna och lämnar ett dagsljusliknande ljus.
Även benämning på lysrör med motsvarande
1 j ussammansättning.
Dagslån (eng. call money), lån, som mot
säkerhet i värdepapper ställes till en börsspekulants
förfogande, för att han, i händelse beräknad
kursstegring ej skulle inträda, skall slippa från
likvidering genom försäljning och i stället kunna
fortsätta haussespekulationen ännu en tid. Sådana
lån förnyas dagligen. Ofta är räntan för d.
betydligt högre än för vanliga banklån.
Dagsländor, Ephemertda, betraktas numera
som en självständig ordning. De nu levande
formerna äro rester av en under tidigare geologiska
perioder blomstrande grupp och förete en mängd
ålderdomliga karaktärsdrag, t. ex. det stora
antalet hudömsningar (den sista inträffar, sedan
nymferna krupit upp på land) samt de pariga
ut-försgångarna för könsorganen. Hithörande
arter äro smärta, spensligt byggda insekter med
långsträckt kropp och 2
—3 mycket långa, ledade
svansborst. Vingarna äro
mycket spröda, nätådriga,
än glasklara, än
mörkbrokiga; de främre äro
trekantiga och mycket större
än de bakre, vilka ibland
alldeles kunna saknas. De
hållas i vila hopslagna
uppåt. Antennerna äro korta
men mångledade. — D.
förekomma allmänt över
sjöar, åar och floder, där man
ser hanarnas stora svärmar
i deras karakteristiska dans,
som består av en
egendomlig uppstigande och
nedåt-svävande flykt. Vid denna
sin parningsdans samlas
de ofta i otaliga skaror, särsk. mot kvällarna.
De slukas därvid begärligt av fiskarna. Lika
plötsligt som d:s svärmar uppträda, lika hastigt
upphöra de, ty djuren leva som fullvuxna
mycket kort tid; somliga dö samma dag de kläckts el.
följande morgon. I samband med sitt korta liv
som fullvuxna förete de flera anatomiska
egendomligheter; så t. ex. äro mundelarna starkt
förkrympta och odugliga som näringsupptagande
organ, varjämte tarmkanalen fylles med luft och
tjänstgör som ett aerostatiskt organ. Efter
befruktningen lägger honan äggen direkt i vattnet
el. kryper i rinnande vatten ned under vattenytan
och lägger dem under stenar. Nymferna, som
leva i vattnet, äro i allm. långsträckta, med
i början två, sedermera tre långa, ledade
svansborst. De ha kraftiga bitande mundelar och
andas genom s. k. trakégälar, utskott på sidan
av bakkroppens främsta 5—7 leder, vilka äro
Dagsländan
Epheme-ra danica.
genomdragna av luftrör (trakéer) och till
formen antingen bladlika el. fransade. Till
levnadssättet äro de antingen simmande, krypande el.
grävande. Deras föda hämtas mest ur växtriket
(alger, mossor, delar av högre växter); de
grävande formerna livnära sig av multnande
växtdelar. I Sverige finns ett 50-tal arter, till
storleken växlande mellan 0,5 och 2 cm.
Dagsmedium, dygnsmedium, en
meteorologisk företeelses medelvärde under ett dygn.
D. erhålles i allm. med fullt tillräcklig
noggrannhet, om man gör observationer en gång i
timmen dygnet runt och beräknar medeltalet av de
därvid erhållna värdena.
Dagsmeja, den av direkt solstrålning
förorsakade snösmältning, som under eftervintern vid
låg temperatur och klar himmel äger rum på
solbelysta platser mitt på dagen.
Dagsnäs, gods i mellersta Västergötland, i
Bjärka socken vid Hornborgasjön; omkr. 2,225
har, därav 600 har åker. Tax.-värde (med
bränneri, såg och kvarn) 773,500 kr. Har bl. a.
tillhört släkten Tham (1762—1864).
Manbyggnad av sandsten, uppf. 1772—82 av
fornforska-ren Per Tham. Nuv. ägare är B. Ekberg.
Dagsposten, tidning, grundad 1941, organ för
Sveriges nationella förbund. Sedan starten har
T. Telander varit tidn:s chefred, och ansvarige
utg. och fil. dr R. Essén dess utrikesred. och
mest kände medarbetare. D. spelade under 2:a
världskriget en stor roll i den nazistiska
propagandan i Sverige och försökte även verka som
språkrör för det svenska försvarets befälskårer
genom artiklar i inre militära frågor. I juli 1944
förbjöd överbefälhavaren, general Jung,
framläggande på mässar av bl. a. D. och hävdade,
att denna mottog utländskt understöd och tjänade
utländska intressen. Åtal väcktes mot tre
styrelseledamöter i D., mot tidn:s korrespondent i
Berlin och mot en tyskfödd industriman, H.
Koux, i Stockholm, som anklagades för att ha
förmedlat subsidier. Målet behandlades vid
Stockholms rådhusrätt jan.—aug. 1945. Det
ansågs utrett, att av de bidrag, som Koux
överlämnat till D., åtminstone 100,000 kr utgjorts
av medel, som Tyska riket ställt till förfogande
och Koux dömdes till 7 mån. straffarbete (av
Svea hovrätt sedermera höjt till 10 mån.) samt
att utgiva 100,000 kr i vederlag till Kronan.
De övriga anklagade frikändes.
Dagstorp, socken i v. Skåne, 15 km s. ö. om
Landskrona; Har jagers härad, Malmöhus län;
7,70 km2, 289 inv. (1950). Kyrkan, byggd 1860,
ligger på Dagstorpsåsen, som når omkr. 60 m
över kringliggande slätt. 692 har åker. Ingår
i Södervidinge, Annelövs, Norrvidinge och D:s
pastorat i Lunds stift, Har jagers kontrakt;
tillhör Dösjebro storkommun.
Dagsverke. 1) Kroppsarbete, vanligen
jordbruksarbete i annans tjänst, som under en dag
utföres av en person. — 2) Skatteform, som
fordom mycket användes vid beskattning av jord.
Dagsverken utgjordes urspr. in natura men fingO’
på 1600-talet i Sverige lösas med penningar,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
