Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dal Monte, Toti - Dalmålet - Dalning - Dalny - Dalou, Jules - Dalquist, Valdemar - Dalregementet (I 13) - Dalripa - Dalsbruk - Dals-Ed - Dal segno al fine - Dalsgaard, Christen - Dalsjö, Magnus - Dalsjöfors - Dalskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Dalmålet—Dalskog
330
Dalmatika.
La Scala, Metropolitanoperan i New York och
Covent Garden-operan i London.
Dalmålet, se Svenska språket.
Dalning. I navigationen benämnes vinkeln
mellan horisontalplanet genom observatörens öga
och riktlinjen från detta till sjöhorisonten
horisontens dalning.
Dalny, ryska namnet på Dairen.
Dalou [dalo’], J u 1 e s, fransk skulptör (1838
—1902). Han var elev av Carpeaux och Duret,
deltog i kommunupproret 1871 och vistades
landsflyktig i England till 1879. D. var en
monumentalt anlagd konstnär; han utförde bl. a.
monumentet över E. Delacroix i Luxembourgparken
(1890) och den med kraftfullt patos behandlade
kolossalgruppen ”Republikens triumf” (på Place
de la nation; avtäckt 1900), samt dessutom
realistiskt uppfattade verk.
Dalquist, Carl Maurits Valdemar,
skådespelare (1888—1937). D:s fält var framför allt
revyn, där hans oförbränneligt älskvärda gemyt,
hans slagfärdiga jargong och hans utmärkta
kuplettföredrag gjorde honom ytterst populär. D.
utgav även en del dikter.
Dalregementet (I. 13) leder sitt ursprung från
Dalafänikorna, vilka uppsattes 1542. 1621 åtog
sig provinsen Dalarne att, mot befrielse från
utskrivning, till kronans tjänst ständigt hålla
1,400 man utom befäl. Dalarnes varaktiga
knektar jämte Västmanlands och Upplands utskrivna
manskap ingingo i ett av Gustav II Adolfs
lands-reg. 1628 delades detta regemente i tre mindre om
1,200 man vartdera. Ett av dessa blev kärnan
till D. Det indelta manskapet i D. har aldrig
haft torp, endast husrum el. kontant ersättning
för sådant. D. har deltagit i de flesta av
Sveriges krig under 1600-, 1700- och 1800-talen.
övningsplats var 1796—1908 Romme hed. Stora
Tuna socken. 1909 inflyttade D. i nybyggda
kaserner i Falun. D. tillhör 5:e militärområdet.
— Litt.: ”Kungl. D:s historia” (hittills 6 bd,
1902—38).
Dalripa, se Ripsläktet.
Dalsbruk (fi. Taa’lintehdas), bruk- och
industrisamhälle i Dragsfjärds kommun, s. ö. om Åbo.
Bruket erhöll sina första privilegier 1686 och
äges numera av ab. Dalsbruk. Bruket, som länge
var landets största järnbruk, består av masugn,
2 siemensmartinugnar, valsverk, ånghammare,
tackjärns- och stålgjuteri, mek. verkstad,
kätting-smedja och spikfabrik. Tillv.-värde c:a 300 mill.
mark (1946); omkr. 700 ar b.
Dals-Ed, socken i n. v. Dalsland, Vedbo
härad, Älvsborgs län, kring s. delen av Stora Le;
225,87 km2, 2,594 inv. (1950). Särsk. i n. är
terrängen bruten samt rik på mossar och
småsjöar; söderut förekomma välodlade
slättområden. 1,722 har åker. Vid sydändan av St.
Le ligger Eds municipalsamhälle. Ab. Lee bruk
äger sågverk och hyvleri samt driver
skogshantering. Saugbrugsforeningen i Halden äger
Strand, Bälnäs o. a. egendomar. Talrika
järn-åldersgravar finnas. Kyrkans torn är byggt
1799, skepp och kor 1863. Bildar med
Nösse-mark, Håbol och Töftedal ett pastorat i Karlstads
stift, Västra Dals kontrakt; ingår i
storkommunen D., som utom D. omfattar socknarna
Nössemark, Håbol, Töftedal, Rölanda och
Ge-säter; 758,12 km2, 6,355 inv. (1950).
Dal segno al fi’ne [-se’njå-], it., beteckning
i musiken för att en sats skall omtagas ”från
tecknet Sj till (ordet) Fine”.
Dalsgaard [-går], Christen, dansk
målare (1824—1907). Han blev en betydande
representant för danskt bondelivsmåleri, kärnfull
i sin framställning av rasen liksom av
individerna, skarp och djupt trängande som
karakteristiker och intressant som skildrare. I arbeten
som ”Utpantning i en bondstuga”, ”Mormonernas
propaganda”, ”Sorg vid ett barns död” kommer
hans djupa, allvarliga, omedelbara
stämnings-och känsloskildring överlägset till sin rätt. D.
var 1862—91 teckningslärare vid Sorö akademi.
Han målade även religiösa och historiska motiv.
Monogr. av K. Söeborg (1902). Bild se nästa
sida.
Dalsjö, Magnus, klassisk filolog,
översättare (1839—1907), fil. mag. i Uppsala 1866 samt
1873—1905 lektor i grekiska och latin vid
allmänna läroverket i Kristianstad. D. har mycket
förtjänstfullt översatt från grekiskan ”Valda
skrifter” av Platon (7 bd, 1870—1906). Han
utgav även arbeten av pedagogiskt innehåll och
kommenterade grekiska texter (delar av Homeros
och Xenofon) till skolbruk.
Dalsjöfors, stations- och industrisamhälle i
Västergötland, 9 km ö. om Borås; Toarps socken,
Älvsborgs län; omkr. 2,000 inv. Stort linspinneri,
linneväveri och blekeri, tillh.
Almedahl—Dalsjöfors ab.; konfektionsfabrik. D. är den största
industriorten mellan Borås och Ulricehamn.
Dalskog, socken i mellersta Dalsland; Nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
