Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalton, John - Daltonism - Daltonplanen - Daltons lag - Daluege, Kurt - Dalum - Daluppror - Dalvind - Dal—Västra Värmlands järnvägar - Daly, Reginald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rödblindheten fick därför namnet daltonism. —
Biogr. av Roscoe (1895) och Millington (1916).
Daltonism, ”rödblindhet”, färgblindhet,
uppkallad efter kemisten John Dalton (se d. o.).
Daltonplanen [dä’ltan-], The Dalton
laboratory plan, nyare amerikansk
undervisningsmetod, uppkallad efter staden Dalton i
Massachusetts, där den omkr. 1920 först ingående
prövades av Helen Parkhurst. Enl. hennes
åsikter skall läraren vara hjälpare och icke
pådrivare, den tillfrågade och icke den frågande.
Därför bör den vanliga klassundervisningen med
frågor och svar i största möjliga utsträckning
ersättas med individuellt arbete under lärarens
ledning. D. bygger på tre grundprinciper:
frihet för eleven att under ansvar arbeta
självständigt i enlighet med sina intressen, rätt till
samarbete med kamrater både i skolarbetet
och vid fritidssysselsättning,
individualise-r i n g av fostran och undervisning i
överensstämmelse med lärjungens anlag och behov. Den
muntliga undervisningen är i regel inskränkt
till 12 V2 tim. pr vecka, varvid lärjungarna äro
uppdelade i åldersgrupper med rätt vid marginal,
medan 15 veckotim. äro anslagna till fritt
individuellt arbete. Detta bedrives i s. k.
laboratorier, d. v. s. specialrum med riklig utrustning
av böcker, kartor, apparater o. s. v. för arbete
i ifrågavarande ämne.
Daltons lag [då’ltans-], se Dalton, John.
Daluege [daly’ga], Kurt, tysk
nationalsocialistisk politiker (1897—1946), urspr.
byggnadsingenjör. Han gjorde en snabb karriär inom
SA och SS och blev 1932 led. av den preussiska
lantdagen. Efter det nationalsocialistiska
genombrottet i jan. 1933 blev D. s. å. ministerialdir.
i inrikesministeriet, led. av den tyska riksdagen,
generallöjtnant och chef för den preussiska
landspolisen samt led. av det preussiska
statsrådet, var 1934—36 chef för inrikesministeriets
polisavd. och därmed högste chef för hela den
tyska polisen. 1942 blev D. ställföreträdande
riksprotektor i Böhmen-Mähren efter Heydrich
och innehade denna befattning till aug. 1943.
Han tillfångatogs av de allierade vid Tysklands
sammanbrott och utlämnades i april 1946 till de
tjeckoslovakiska myndigheterna. I okt. s. å.
dömdes han till döden och avrättades för
mass-exekutioner av tjeckiska medborgare och för
att ha beordrat utplånandet av byarna Lidice
och Lezanky.
Dalum, socken i ö. Västergötland, n. om
Ulricehamn; Redvägs härad, Älvsborgs län; 31,15
km2, 760 inv. (1950). Utgöres av täml. jämna
platåer kring den väl markerade Ätradalen. 550 har
åker. I Dalums stationssamhälle vid
statsbane-linjen Ulricehamn—Falköping finnas
konfektions-och möbelfabriker. Egendom: Vinsarp.
Järnåldersgravar finnas flerstädes. Kyrkan är från
1100-talets mitt, restaurerad 1941. Ingår i
Blids-bergs, D:s och Humla pastorat av Skara stift,
Redvägs kontr.; tillhör storkommunen Redväg.
Daluppror. När Gustav I efter unionstidens
oro ville införa ordning och skick i Sverige,
fann han i dalkarlarna, som under frihetskriget
troget stått honom bi, sina mest hårdnackade
motståndare. Tre gånger utbröto under hans
regering oroligheter, vilka äro kända under
benämningen ”daluppror”. Som d. brukar man
även beteckna det tåg, som dalkarlarna 1743
gjorde till Stockholm, ”Stora daldansen” (se
d. o.).
Första dalupproret (1524—25). Till
följd av bl. a. det höga priset på
nödvändighetsvaror, orsakat dels av bristen på redbart mynt
och dels av det sätt, varpå de lybska köpmännen
begagnade sitt handelsmonopol, uppstod i slutet
av 1524 oro bland dalkarlarna, vilka klagade hos
konungen över missförhållandena; men först
1525 antog missnöjet en farligare karaktär.
Dalkarlarna hade bearbetats av personer, som i
konung Gustav sågo en den luterska reformationens
vän, särsk. av de båda katolska prelaterna Peder
kansler (Sunnanväder) och mäster Knut, vilka
förut stått Sture-huset nära. Båda uppträdde
mot slutet av 1524 i Dalarne, utspridde lögner
om Gustavs sätt att behandla Sten Sture d. y:s
änka och barn och vunno anhang i synnerhet i
övre Dalarne. Våren 1525 höllo dalkarlarna
möte i Tuna och uppsatte där ett brev, vari de
förklarade för konungen, att de ansågo sig fria
från sin tro och lydnad, om ej missförhållandena
rättades. Sedan Sören Norbys krigståg i Skåne
misslyckats och konung Gustav i juli med storm
intagit Kalmar, minskades efter hand oron i
Dalarne, och vid ett personligt möte med
dalkarlarna vid Tuna, i okt., mottog konungen av
dem nya trohetsförsäkringar. Upphovsmännen till
oron hade då redan begivit sig till Norge, där
de funno skydd hos ärkebiskop Olaf i
Trondheim och hos rikets ståthållare, Vincents Lunge.
Gustavs framställningar om deras utlämnande
understöddes av konung Fredrik i Danmark; i
juli 1526 utlämnades mäster Knut, i sept. Peder
kansler. De avrättades 1527 i Stockholm efter
ett skymfligt intåg.
Andra dalupproret (1527—28), se
Daljunkern.
Tredje dalupproret (1531—33), se
Klockupproret.
Dalvind, se Vind.
Dal—Västra Värmlands järnvägar, sign.
D.V.V.J., omfatta sträckorna Mellerud—Årjäng
—Arvika, Beted—Skillingsfors samt f. d. Åmål—
Årjängs järnväg med bispåren
Hallanda—Kättils-byn och Åmåls östra—Åmåls djuphamn;
sammanlagd längd 251 km; spårvidd 1,435 m.
Sträckan Mellerud—Bengtsfors öppnades för trafik
1926, övriga sträckor 1928 med undantag av
hamnspåret i Åmål, som togs i trafik 1930. D.
införlivades 1948 med Statens järnvägar.
Daly [dei’li], Reginald Aldworth,
amerikansk geolog (f. 1871). Han var 1901—07
geolog vid den kanadensiska avd. av den
(nordamerikanska) internationella gränskommissionen
samt blev 1907 prof. i geologi vid Massachusetts
Institute of Technology i Cambridge och 1912
vid Harvard-univ. i samma stad (till 1942).
Bland D:s idérika, betydelsefulla arbeten kunna
nämnas ”Geology of the North American
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
