347 Damejeanne—Damm 348 Svensk damastduk. teln för hustru el. änka till en Baronet el. Knight, ehuru i dagligt tal ersatt av Lady (jämte efternamnet) ; dessutom titel för de kvinnliga medl. av den 1917 stiftade Order of the British Empire. Damejeanne [sv. utt. damJVn], fr., stor, korthalsad, ballongformad glasflaska, omgiven av ett skyddande hölje av korgflätning el. dyl.; brukas mycket till transport och förvaring av syror och andra kemikalier, i vissa länder även för vin, sprit och maltdrycker. Damen, Jan, holländsk violinist (f. 1898), elev av A. Spoor vid Musikakad. i Haag och senare hos Flesch i Berlin, där han blev konsertmästare vid filharmoniska orkestern. Från 1924 var han konsertmästare vid stadsorkestern i Dresden. Efter att under 2:a världskriget ha verkat i Holland blev han 1946 konsertmästare vid Göteborgs orkester förening. Från 1948 är han verksam i Amsterdam. Dames [dä'mas], Wilhelm Barnim, tysk geolog och paleontolog (1843—98), prof, i Berlin 1878 och föreståndare för paleontologiska avd. av Museum für Naturkunde där 1896. Av D:s paleontologiska arbeten märkas hans grundliga studier över Berlin-exemplaret av Archaeopteryx 1884. Tills, m. E. Kayser grundläde han 1882 serien Palaeontologische Abhanlungen. Han var den förste akademiske lärare i Tyskland, som anslöt sig till Torells glacialteori. Damfreden, freden i Cambrai (se d. o.). Damgaard, Hans Fuglsang, teolog, se Fuglsang Damgaard. Damiäni, Petrus, abbot i Fonte Avellana och kardinalbiskop av Ostia (omkr. 1006—72); har kallats kyrkans mest betydande och uthållige förkämpe under 1 ooo-talet. Själv ovanligt sträng i fullgörandet av sina klosterplikter, sökte han som abbot hos sina munkar framför allt inplanta en anda av försakelse och självbehärskning. Som ivrig anhängare av det kluniacensiska reformpartiet gav han sig in i kampen mot simoni, klerikal sedeslöshet och prästäktenskap. Än ytterligare vidgades hans verksamhetskrets, sedan han 1057 trots eget häftigt motstånd blivit kardinalbiskop. — I ”Liber gomorrhianus” gav D. en skrämmande bild av det italienska prästerskapets lastbarhet på hans tid, och i ”Liber gratis-simus” bekämpade han simonien. — Påven Leo XII införde 1828 D. bland ”doctores ecclesiae”. — Litt.: H. v. Schubert, ”P. D. als Kirchen-politiker” (i ”Festgabe für Karl Müller” 1922). Damiänus, katolskt helgon, enl. en legend liksom sin bror Kosmas (Cosmas) läkare i Cilicien. Båda ledo martyrdöden under diokle-tianska förföljelsen och förklarades för helgon; åminnelsedag 27 sept. D. och hans broder an-sågos som läkarnas och apotekarnas skyddspatroner. Litt.: L. Deubner, ”Kosmas und Da-mian” (1907). Damiänus a Go'es (Damiäo de Goes), portugisisk historiker (1502—74). Han blev 1545 högste vårdare av statsarkivet. På grund av sina för de styrande misshagliga historiska arbeten anklagades han 1571 för kätteri och dömdes 1572 till fängelse i klostret Batalha men frigavs kort före sin död. I Danzig råkade han 1530 Olaus och Johannes Magnus, med vilka han länge stod i vänskaplig brevväxling, och utgav 1540 i Leuven en ofta omtryckt ”Deploratio lappianae gentis” samt ”Descriptio Lappiae” (utg. 1915 med sv. övers., ”Lappska folkets nöd” och ”Lapplands beskrivning”, av Föreningen för bokhantverk, med tillägg 1917). Damien [damja'], J o s e p h, belgisk missionär (1841—89). Missionär och präst på Hawaii från 1864, blev han 1873 på egen begäran sänd till de 600 spetälska på ön Molokai. 1885 ådrog han sig själv spetälska men fortsatte likväl sin verksamhet och dog i sjukdomen. Damiens [damja'], Robert Franqois, fransk fanatiker (1715—57)- Han försökte 5 jan. 1757 i Versailles med en kniv mörda Ludvig XV. Han torterades grymt och sönderslets mellan hästar. Damiette [-ä't] (arab. Dumjät), stad i Egypten vid ö. Nilarmen (Damiettegrenen), 15 km från Medelhavet; 55,000 inv. Staden har saltverk, siden- och bomullsväverier. Urspr. låg staden närmare mynningen. D. blev under medeltiden en av nedre Egyptens huvudorter men gick tillbaka genom Nilmynningens tillsandning och Port Saids uppsving. Damm utgöres till största delen av mikroskopiska partiklar av fasta ämnen, som hållas el. hållits svävande i luften. D. kan innehålla alla möjliga beståndsdelar. I d. kunna även finnas levande småorganismer: jäst- och mögelsvampar samt bakterier. Naturligtvis kommer i varje enskilt fall huvudmassan av d. att utgöras av sådana småpartiklar, som leda sitt ursprung från de närmaste omgivningarna. Dammpartiklarnas form är lika växlande som deras sammansättning. Stundom äga de en form, som närmar sig klotets, i andra fall utgöras de av skarpspetsade brottstycken av t. ex. glas, sten el. metaller, i ännu andra fall äga de formen av mjuka trådar.