385 Danmark 386 Statsfinanser. Den direkta beskattningen till staten utgöres dels av en allmän inkomstskatt samt en allmän förmögenhetsskatt, dels ock av ett par fastighetsskatter. Inkomstskattens tariff fastställes genom en för varje budgetår antagen Finanslov. Den är för fysiska personer starkt progressiv. Såväl fysiska personer som aktiebolag drabbas av två fristående fastighetsskatter, Grundskyld och Ejendomsskyld. Den förra utgår med 1,5% av tomtvärdet och den senare med i,i °/o av fastighetsvärdet i övrigt„ minskat med io,ooo dkr. Även en värdestegringsskatt, dock av ringa betydelse, finnes. Enl. staten för 1951/52 beräknades de totala statliga inkomsterna till 2,163 mill. dkr och utgifterna till 2,151 mill. dkr. Statsskulden uppgick år 1950 till 2,942 mill. dkr. — Även kommualbeskattningen består dels av personliga skatter, dels ock av fristående fastighetsskatter. Mynt, mått och vikt. D. införde 1875 guldmyntfot med samma myntsystem som Sverige och Norge. 1931 lämnade D. guldmyntfoten, och i sept. 1949 devalverades den danska kronan i samma utsträckning som det engelska pundet och den svenska kronan. Metersystemet infördes enl. lag av 4 maj 1907 och trädde i kraft åren 1910—16. Penningväsen. D:s enda sedelutgivande bank är Danmarks Nationalbank. Vid 1950 års slut funnos 159 affärsbanker; de största äro Privatbanken i Kjöbenhavn, Danske Landmands-bank och Kjöbenhavns Handelsbank. Affärsbankernas omslutning utgjorde 1949 7,644 mill. dkr. — Sparbankerna (Sparekasser) ha i D. jämförelsevis större betydelse än i Sverige. 1948 var antalet 506, av vilka den största är Sparekassen for Kjöbenhavn og Omegn, grundad 1820. Insättarbehållningen utgjorde 1948 4,717 mill. dkr. Postsparbank finnes icke i D. — Kreditforeninger och Hypoteksforeninger, sammanslutningar av låntagare, de förra för den primära och de senare för den sekundära fastighetskrediten, funnos 1948 till ett antal av 13, resp. 8 med en kapital fordran hos låntagarna av c:a 7,368, resp. c:a 678 mill. dkr. — Med huvudsaklig uppgift att vidga marknaden för kreditföreningarnas obligationer inrättades 1906 Kongeriget Danmarks Hypoteksbank med begränsad statlig garanti. — För beredande av driftskredit åt jordbruks- och industriföretag upprättades 1928 Erhvervenes Lånefond. — Andelskasser funnos 1946 (huvudsaki. i Jylland) till ett antal av 73. — Sedelcirkulationen uppgick 1950 till 1,709 mill. dkr, och diskontot utgjorde s. å. 4,5%. Kyrkliga förhållanden. Den vida övervägande delen av befolkningen tillhör den evangelisk-luterska kyrkan, som är folkkyrka och som sådan understödjes av staten. Landet är indelat i nio stift, Köpenhamns, Roskilde, Lolland-Falsters, Fyns, Århus, Ålborg, Viborg, Ribe och Haders-lev, dessa åter i 93 prosterier och 1,302 pastorat. Biskopen och en av amtmännen (stiftsamtmanden) bilda i varje stift tillsammans ”stiftsövrigheden”, NF V — 13 Adsböls prästgård på Als. som utövar tillsyn över kyrkor, skolor och offentliga stiftelser. Varje pastorat har ett menighets-råd, som lämnar förslag om lediga prästämbetens återbesättande. Fr. o. m. 1855 finnes det möjlighet att lösa sockenbandet och anlita annan präst än pastoratets och fr. o. m. 1868 att upprätta s. k. valgmenighed. 1947 beslöts, att kvinnor ha rätt att bli präster, och följ, år invigdes de första kvinnliga prästerna i D. Undervisningsväsen. Ungdomsundervisningen i sitt nuv. skick baserar sig på en lag av 1942. Skolplikten är 7-årig, men de statliga skolorna äro icke obligatoriska. För organisationsplanen ha enhetsskoletankarna varit normgivande. I städerna gå barnen 4 klasser i folkskolan (Gritndskolen) och därefter 4 klasser i Mellemskolen, som är delad på en linje med och en utan examen. I Köpenhamn och några andra städer är folkskolan 5-årig, varför barnen här börja ett år senare i mellanskolan. På landsbygden kunna kommunerna välja mellan den lilla (udelte) Folkskolen med en el. två lärare och den stora (delte') Folkskolen med 3-årig förskola och 4-årig huvudskola (Cen-tralskole). Gemensamt för de båda alternativen är påbyggnaden med en Fortsætterklasse för ungdom från 14 till 18 år. Parallellt med fort-sättningsskolan kan det finnas en särskild kurs, som förbereder till Præleminæreksamen, vilken är ungefär jämbördig med Realeksamen. På mel-lanskolexamen bygger den i-åriga Realklassen liksom det 3-åriga gymnasiet. Denna höjere skole avslutas med studentexamen. Ungdomen över 18 år söker sig ofta till Folkehöjskolen, vilken i viss utsträckning bevarat Grundtvigs anda med starkt betonande av personlighetsdaning, fosterländskhet och idealistiskt tänkande. Folkhögsk. ha också anpassat sig efter kraven på yrkeskompetens och meddela ofta särskild utbildning i lantbruk, hushållning, hantverk och gymnastik. Folkhögsk. ha tillkommit på enskilt initiativ och stå fria gentemot staten. För utbildning av lärare