Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Historia - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Danmark
410
med omfattande terrordåd, varvid 88 personer
mördades och omkr. 700 sårades i Köpenhamn.
Terrorn fortsatte i aug., och 19/s arresterades
omkr. 2,000 man ur polisen, vilka fördes till
Tyskland, medan resten måste gå ”under jorden”.
Ordningen upprätthölls sedan blott genom
befolkningens disciplin och civila, kommunala
vakt-värn, som stodo maktlösa gentemot tyskarna och
deras danska hantlangare, vilka organiserades
som ”hjälppolis” (HIPO). Terrorn växte, efter
det att general Lindemann V2 1945 hade avlöst
v. Hanneken som högste kommendant, och
Jylland förlamades av j ärnvägssabotagen, medan
man förberedde det sista motståndet och
övergången vid det väntade tyska sammanbrottet. I
slutet av april återvände de danska
koncentrationslägerfångarna efter greve Folke Bernadottes
aktion, och från 5/s trädde de tyska styrkornas
kapitulation i kraft. Medan motståndsrörelsen
upprätthöll ordningen och företog omfattande
arresteringar, bildades med lika representation av
politiker och motståndsrörelsen, under V. Buhl, en
samlingsregering, vars viktigaste uppgift var att
leda övergången till fredstillstånd.
Vid valet 3O/io 1945 ledo socialdemokraterna
svårt nederlag på gr. av kommunistisk agitation
och den allmänna tröttheten efter krigstidens
restriktioner. De gingo tillbaka från 66 till 48
mandat, medan Venstre gick fram från 28 till 38 och
de konservativa från 26 till 31. Därpå övertog
Venstre, med stöd av de konservativa och de
radikala, regeringen under Knud Kristensen med prof.
Th. Kristensen som finansminister och diplomaten
Gustav Rasmussen som utrikesminister. Staten
övertog de tyska förpliktelserna mot Danmarks
Nationalbank på 8 miljarder dkr och genomförde
1946 en engångsskatt på förmögenheter.
Sysselsättningen var hög, industriproduktionens index
låg 5% över 1935 års, men smör- och
baconexporten låg avsevärt lägre än före kriget. Då
priserna på englandsexporten icke täckte
produktionsomkostnaderna, måste regeringen genomföra
en höjning av hemmamarknadspriserna och ge
understöd, som finansierades genom nya indirekta
skatter. 1946—47 tvangs regeringen tillgripa en
rad minskningar av ransonerna och begränsning
av importen. De ryska trupperna lämnade
Bornholm före 5 april 1946. Stora svårigheter vållade
de 210,000 tyska flyktingar, som förts till D.
Först i jan. 1949 lämnade de sista D.
Utrensningen ur förvaltningen av opålitliga element
började omedelbart efter frigörelsen. Över 15,000
personer dömdes till högre el. lägre straff. Inom
ramen för Marshallplanen har D. erhållit
betydande hjälp från U.S.A. Efter långa
förhandlingar erhöllo Färöarna i mars 1948 vidsträckt
självstyrelse. Ett komplicerat problem har
Syd-slesvig erbjudit. Ankomsten dit av stora
ostpreussiska flyktingskaror skapade ett allvarligt läge.
Bland den bofasta befolkningen uppstod en
omfattande rörelse för anslutning till D.
Samlingsregeringen Buhl hade 1945 förklarat, att
”gränsen ligger fast”, men efter hand började Venstre
och de konservativa med få undantag (däribland
partiordf. Chr. Möller) arbeta för en aktiv
poli
tik gentemot trycket söderifrån. Regeringen
verkade för att bereda sydslesvigarna rätt att efter
ett antal år rösta om sin framtida
statstillhörig-het. Mot denna uppfattning enade sig
socialdemokrater, kommunister och radikaler, och, då vid
nyval okt. 1947 regeringen icke fick tillräckligt
riksdagsstöd, avgick den, varpå
socialdemokraterna bildade regering under Hans Hedtoft med
H. C. Hansen som finansminister och V. Buhl
som högste ledare av den ekonomiska politiken,
medan Gustav Rasmussen kvarstod som
utrikesminister. Den 20 april 1947 hade Kristian X
avlidit och efterträtts av sin äldste son, F r e
d-r i k IX. Livliga förhandlingar hade pågått om
bildande av ett nordiskt försvarsförbund, men
sedan dessa strandat, anslöt sig D. april 1949
till Atlantpakten. Vid folketingsvalen 1950 gingo
socialdemokraterna tillbaka, och regeringen
Hedtoft fick i okt. lämna plats för en regering,
sammansatt av Venstre och de konservativa, med
folketingsman Erik Eriksen, Venstre, som
statsminister och den konservative Ole Björn Kraft
som utrikesminister.
Litt..: ”D. Land og Folk” (5 bd, register, 1919
—23); J. P. Trap, ”D.” (4:0 uppl., 10 bd,
personalregister, 1920—32); ”Vi og vor Fortid” (1940
ff.); ”D. vort Land”, utg. av J. Byskov & A.
Bindslev (2 bd, 1940); ”Det moderna D.”, red.
av H. Stangerup (1942); A. Friis, ”De danskes
Land” (3 bd, 1943—44). — Geologi och
geografi: V. Madsen m. fl., ”Oversigt over
D:s Geologi” (i ”DGU”, R.5: Nr 4, 1928);
S. A. Andersen, ”Det danske Landskabs Historie”
(1933; 2:a uppl., 1, 1944); J. Warming, ”D:s
Erhvervs- og Samfundsliv” (2:a uppl. 1938—39);
K. Vedel-Petersen, ”D:s Statistik” (3:e uppl.
1946). — Växt- och djurvärld: E.
Ros-trup, ”Den danske Flora” (16 :e uppl. 1943);
”D:s Fauna” (1907 ff.). — Förhistoria:
J. Bröndsted, ”D:s Oldtid” (3 bd, 1938—40);
”Beskrivelse af vore Fortidsminder” (1937 ff.);
G. Hatt, ”Landbruk i D:s Oldtid” (1937); Lis
Jacobsen & E. Moltke, ” D:s Runeindskrifter”
(2 bd, 1941—42). — Historia: J. Steenstrup,
K. Erslev m. fl., ”D:s Riges Historie” (6 bd
jämte registerbd, 1896—1907); E. Arup, ”D:s
Historie”, 1—2 (1925—32); ”Det danske Folks
Historie” (8 bd, 1926—29); J. Danstrup, ”D:s
historia” (2 bd, 1946); K. Erslev,
”Valdemarer-nes Storhedstid” (1898), ”D:s Historie under
Dronning Margrethe og Erik af Pommern” (2
bd, 1882—1901), ”Konge og Lensmænd i det
16 :e Aarhundrede” (1879); C. F. Allen, ”De
tre nordiske Rigers Historie, 1497—1536” (5 bd,
1864—72); F. Troels-Lund, ”Dagligt Liv i
Norden i det i6:e Aarhundrede” (5:e uppl. 1929—31;
sv. övers., 14 bd, 1931—45); J. A. Fridericia,
”D:s ydre politiske Historie (1629—1660)” (2 bd,
1876—81), ”Adelsvældens sidste Dage” (1894);
”Bidrag til den store nordiske Krigs Historie,
udg. af Generalstaben” (10 bd, 1899—1934); E.
Holm, ”D.-Norges Historie fra den store
nordiske Krigs S lutning til Rigernes Adskillelse
(1720—1814)” (7 bd, 1891—1912); P.
Engels-toft & F. W. Wendt, ”Haandbog i D:s
poli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
