Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Datera - Datis - Datiscaceae - Dativ, dativus - Dato - Dato e Iradie, Eduordo - Datolit - Datoväxel - Datum - Datumgräns - Datura - Dau - Daubenton, Louis - Daubentonia - Daubentons fladdermus - Daubigny, Charles François - Daubrée, Auguste - Daucus - Daudet, 1. Ernest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Datera—Daudet
468
Charles Fran^ois Daubigny: Metning.
Datera, dagteckna, åsätta datum. —
Datera sig, förskriva sig, härleda sig (från).
Dätis, persisk satrap, jämte Dareios I:s
brorson Artafernes anförare för persiska hären i
slaget vid Marathon (490 f. Kr.).
Datiscäceae, artfattig växtfamilj, nära släkt
med Begoniaceae. Viktigaste hithörande arten är
Datisca cannabina från orienten, en högvuxen,
flerårig ört med parbladiga blad. Odlas i Sverige
som prydnadsväxt.
Da’tiv, d a t i v u s (av lat. da’re, ge), se
Kasus.
Da’to, lat., å innevarande dag. A dato, från
denna dag.
Dato e Ira’die, E d u o r d o, spansk statsman
(1856—1921). Han invaldes 1884 i cortes, slöt
sig där till den moderatkonservativa gruppen
samt var 1899—1900 inrikesminister och 1902—
—03 justitieminister. Vid brytningen inom det
konservativa partiet 1913 blev han ledare för
majoriteten och premiärminister. D.
proklamerade vid 1 :a världskrigets utbrott 1914 Spaniens
neutralitet och upprätthöll den med sträng
opartiskhet samt reformerade provins förvaltningen
men nödgades dec. 1915 avgå. Han var ånyo
konseljpresident juni—okt. 1917 och återkom
april 1920 till makten som chef för en
moderatkonservativ reformministär men föll mars 1921
offer för ett syndikalistattentat.
Datolit, ett i naturen förekommande
kalcium-borosilikat av sammansättningen HCaBSiOs. D.,
som vanl. är grönaktig till helt färglös, bildar
ofta ytrika, monoklina kristaller. D. är ett
tämligen vanligt mineral, i Sverige funnet t. ex. i
Utö järngruva.
Datoväxel, en växel, på vilken förfallodagen
i texten är angiven till viss tid från
utställnings-dagen.
Da’tum, lat., eg. ”givet” (av da’re, giva),
dygnets ordningsnummer i månaden jämte dennas
namn; påtecknad uppgift om år och dag. I
be
tydelsen givet, d. v. s.
utfärdat, sattes ordet förr
framför angivandet av dagen i
off. handlingar. — Datum ut
supra (d. u. s.), lat., ”givet
som ovan”, d. v. s. ort och
tid som ovan.
Datumgräns, se Tid.
Datüra, se Spikklubba.
Dau, arab., tvåmastat
arabiskt fartyg, begagnat vid
kustfart.
Daubenton [dåbätå’],
Louis, fransk anatom (1716
—99); Buffons medarbetare
och konservator, sedan prof,
vid Collège de France och
senator. Han skrev den
anatomiska delen i Buffons
”Histoire naturelle” och
till-lämpade där, särsk. på
skelettet hos däggdjuren, för
första gången konsekvent
den jämförande metoden. D.
sysslade även med växtfysiologi och mineralogi.
Daubento’nia [då-], se Fingerdjur.
Daubentons fladdermus [dåbätå’s], se
Fladdermöss.
Daubigny [dåbinji’], Charles
Fran-q o is, fransk målare (1817—78). D. försökte
sig först som miniatyrmålare, blev en av
Fon-tainebleauskolans främsta och en bland skaparna
av det moderna intima landskapet. Hans styrka
låg framför allt i förmågan att fånga det
omedelbara naturintrycket. Hans levnad upptogs
av oavlåtligt friluftsstudium ute på fälten och ej
minst på floderna. D. nådde mästerskap i sin
art och har utövat ett betydande inflytande på
ett yngre målarsläkte, även utanför Frankrike.
D. utförde även utsökta raderingar. Han är
förträffligt representerad i Louvren och andra
franska gallerier. — Monogr. av F. Henriet (1875),
J. W. Mollett (1890) och J. Laran (1913); É.
Moreau-Nélaton, ”D. raconté par lui-méme”
(1925).
Daubrée [dåbre’], Gabriel Auguste, fransk
geolog och mineralog (1814—96). Han var först
prof, i Strassburg och blev 1861 prof, i geologi
vid naturhistoriska muséet i Paris och 1862 prof,
i mineralogi vid École des mines, vars chef han
var 1872—84; 1867 blev han generalinspektör för
de franska bergverken. — Banbrytande äro hans
arbeten inom den experimentella geologien och
mineralogien, främst ”Etudes synthétiques de
géologie expérimentale” (1879).
Dåu’cus, se Morot.
Daudet [dådä’]. 1) Louis Marie Er nes t
D., fransk historiker och författare (1837—
1921). Efter 1871 ägnade han sig åt journalistik
och blev en av de ledande journalisterna inom
den rojalistiska pressen. Dessutom ägnade sig
D. åt skönlitterärt författarskap och historisk
forskning. Som historiker studerade han
framför allt de rojalistiska krafterna under
revolutionen och restaurationen. Verkligt betydande är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
