Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Davidsstjärna (davidssköld) - Daviel, Jacques - Davies, Clement - Davies, Sir John (jurist) - Davies, Joseph - Davies, William Henry - Davidoud, Gabriel - Davis, Andrew - Davis, Bette - Davis, Jefferson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Daviel—Davis
482
magiskt tecken, av judarna sedan 1500-talet
använt som religiös symbol. Under nazistregimen
tvungos judarna i Tyskland att bära en d. av
tyg (se bild vid Antisemitism sp. 610).
Daviel [davjä’l], Jacques, fransk
ögonläkare (1696—1762); efter 1746 bosatt i Paris,
1749 utnämnd till kungl. ögonläkare. D. var den
förste, som tillgrep operation vid starr.
Davies [déVvis], C lem en t, engelsk
politiker (f. 1884), förutv. univ.-lärare i juridik,
domare (King’s Counsel 1926) och chef för olika
sekretariat i High Court of Justice, liberal led.
av underhuset sedan 1929, som nationell liberal
1931—42. D. blev 1945 ledare för det liberala
partiets parlamentsgrupp.
Davies [dei’vis], Sir John, engelsk jurist
och skald (omkr. 1569—1626), domare i
England. Som skald blev D. mest känd genom
en dikt om själens odödlighet, ”Nosce te ipsum”
(1599).
Davies [dei’vis], Joseph Edward,
amerikansk jurist och politiker (f. 1876). D. var
1902—06 allmän åklagare i Wisconsin och
övergick därpå till affärsjuridik. 1936—38 var han
ambassadör i Sovjetunionen, 1938—39
ambassadör i Belgien och minister i Luxemburg samt
1940—41 utrikesminister Hulls specielle
medarbetare i Washington. Senare var D. verksam
i amerikanska krigshjälpsorganisationen,
vistades maj—juni 1943 i Moskva som president
Roosevelts personlige representant med
ambassadörs rang och har efter 2:a världskriget av
president Truman anförtrotts särskilda uppdrag
i London och Moskva. Hans bok ”Mission to
Moscow” (1941; sv. övers. ”På uppdrag i
Moskva”, 1942) skrevs för att stärka
krigs-koalitionen mellan västmakterna och
Sovjetunionen.
Davies [déi’vis], William Henry,
engelsk skald (1871—1940). Han förvärvade
sitt vetande om livet och världen ”bland
luffare i Amerika, på kreaturstransporter över
Atlanten och i tillfälliga nattkvarter”. Han blev
till sist gårdfarihandlande med knappar och
snören för att kunna trycka sina dikter. Med första
diktsamlingen, ”The soul’s destroyer” (1904),
blev D. genast en berömd man. Hans lyrik har
en stilla och sällsynt ren ton och visar större
frändskap med gammalengelsk poesi än med
modern dikt. På prosa skildrade han sitt underliga
liv i ”The autobiography of a super-tramp”
(1908; ”En luffares självbiografi” 1926). Ett
urval ur hans många små diktsamlingar är
”Col-lected poems” (2 bd, 1916).
Davioud [davjo’], Gabriel Jean Antoine,
fransk arkitekt (1823—81). Han uppförde i
Paris Trocadéropalatset (i samarbete med J. D.
Bourdais; fullb. 1878) samt de båda teatrarna
vid Place du Chåtelet, Fontaine S :t Michel m. m.
Davis [déi’vis], Andrew Jackson,
amerikansk spiritist (1826—1910), ”spiritismens
fader”, född i staten New York. Vid 17 års
ålder upptäcktes han av en magnetisör, som en
tid framåt använde honom som medium. Efter
NF V — 16
några år utarbetade D. tills, m. en präst, William
Fishbough, i somnambult tillstånd ett stort verk,
”The principles of nature” (1847; 35 uppl. på
30 år). Detta verk innehåller en underlig
blandning av historia, medicin, astronomi, geologi
o. s. v. men framför allt skildringar av
andevärlden, vilka han ansåg sig ha fått av
framstående andar, särsk. Swedenborgs ande. Då
spiritismen i början av 1850-talet började tränga
fram, blev D. en av dess banerförare och har
starkt påverkat den spiritistiska läroåskådningen.
D. dog som praktiserande läkare i Boston. Litt.:
E. Briem, ”Spiritismen” (1922).
Davis [d€i’vis], Ruth Elizabeth (Bette),
amerikansk filmskådespelerska (f. 1908). Efter
teaterstudier i New York spelade D. bl. a. vid
George Cukors teatersällskap i Rochester, New York,
och slog 1930 igenom som Hedvig i ”Vildanden”.
I dec. s. å. kom hon till filmen. Inom denna
har hon nått betydande framgångar med ett stort
antal raffinerat utförda karaktärsroller.
Davis [déi’vis], Jefferson, amerikansk
militär och statsman, konfedererade staternas
president (1808—89). Han var född i Kentucky
och 1828—35 officer
i amerikanska armén,
blev därefter
plantage-ägare i Mississippi
och började 1843
ägna sig åt politiken
(demokrat). Han
invaldes 1845 i
kongressen, tog ärofull del
i mexikanska kriget
(1846—48), var 1848
—51 medlem av
senaten (för
Mississippi) och tog där
energiskt parti för
slaveriet. D. var 1853—57
krigsminister i Pierces kabinett och tog 1857
ånyo plats i senaten. 10 jan. 1861 höll han i
senaten ett stort tal, vari han försvarade de
enskilda staternas secessionsrätt. D. lämnade 24
jan. senaten, valdes i febr, till de nybildade
konfedererade staternas provisoriske president
och i nov. s. å. till deras ord. president
för 6 år. Som sådan åtnjöt han länge inom
sydstaterna stort förtroende, men sedan
vapenlyckan 1863 avgjort börjat svika, växte
oppositionen mot D.; särsk. klandrade man hans stränga
utskrivningslagar och gjorde honom ansvarig för
den dåliga förplägningen i de konfedererades
arméer. In i det sista sökte D. motarbeta den
växande fredsstämningen. Han nödgades 2 april
1865 fly från Richmond men tillfångatogs.
Anklagad för högförräderi, hölls D. fängslad till
maj 1867, då han frigavs mot hög borgen; i
dec. 1868 fick han del av den allmänna amnesti,
som då beviljades secessionisterna. D. sysslade
sina sista år mest med litterära arbeten. — D:s
karaktär har blivit olika bedömd även i
sydstaterna, där man än höjt honom till skyarna,
än tillvitat honom fåfänga och . inkompetens samt
sökt göra honom ansvarig för krigets olyckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
