Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delhi - Deliberativ - Delibes, Léo - Delicato, delicatemente el. con delicatezza - Délice - Deliciae - Delictum - Deligeorgis, Epameinondas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Deliberativ—Deligeorgis
562
Delhi. T. v. bedjande muhammedaner framför Stora moskén. T. h. förutv. generalguvernörspalatset.
Se även bilder å pl. vid sp. 557.
ligger univ., grundat 1922, i n. muséer, skolor
och sjukhus. Därjämte ha indiska furstar
uppfört palats här. New Delhi har en viss prägel
av trädgårdsstad med sin rika grönska och
väl-balanserande arkitektur, låga, vita byggnader med
klassiskt rena linjer. — Det forna D. är ett
ofantligt ruinfält i s., c:a 15 km långt och 10
km brett. Dess citadell, moskéer och storslagna
mausoléer med otaliga kupoler, bågar, pelare och
minareter (bl. a. Kutb Minar, som samtidigt är
ett ståtligt segermonument från början av
1200-talet i sandsten och marmor av 73 m höjd),
som resa sig ur vegetationen, mäktiga spillror
av förfallna stadsmurar och mycket annat bjuda
en sällsam bild av svunnen storhet. — D. är en
viktig järnvägsknut med linjer till Calcutta,
Agra, Ajmer, Lahore och Ambala; det är
dessutom centrum för landets flygtrafik. Staden
har ett blomstrande näringsliv, främst handel
och ett högtstående konsthantverk (guldsmeds-,
filigrans-, trä- och elfenbenssnideri-, broderi-,
textil- och fajansarbeten) men även moderna
industrier, kvarnar, socker- och bomullsindustri
m. m.
D., vars historia kan följas tillbaka till
1,000-talet, var vid upprepade tillfällen residens
för indiska fursteätter, vilka tidvis dominerade
n. Indien. Stormogulen schah Jahan gjorde D.
till residensstad (1648) och grundläde en ny
stad, den nuv., efter honom kallad
Shahjahana-bad. D. plundrades 1739 av den persiske
härskaren Nadir schah. Där fortforo stormogulerna
att residera till 1858, då den siste av dem efter
seapoysupproret avsattes av engelsmännen. Vid
den stora kröningsdurbaren i D. dec. 1911
gjor
des D. ånyo till Indiens huvudstad. 1947 blev
D. huvudstad i Indiska unionen. — Litt.: H.
Sharp, ”D., its story and buildings” (2:a uppl.
1929).
Deliberativ (fr. délibératif), rådslående,
överläggande.
Delibes [dali’b], Léo, fransk kompositör
(1836—91). Han blev 1853 ackompanjatör vid
Théåtre lyrique i Paris och organist vid kyrkan
S:t Jean et S:t Franqois samt 1881 prof, i
komposition vid konservatoriet. Han framträdde fr.
o. m. 1855 med flera baletter, operetter och
operor. Särsk. berömda blevo baletterna
”Cop-pélia” (1870) och ”Sylvia” (1876) samt operorna
”Le roi l’a dit” (1873) och ”Lakmé” (1883).
Biogr. av E. Guiraud (1892) och H. de Curzon
(1927).
Delica’to, d e 1 i c a t a m e’n te el. c o n
delicatezza [-te’tsa], it. (musikterm),
läckert, med utsökt finhet.
Délice [-i’s], fr., njutning. — Deliciös,
läcker, utsökt.
Deli’ciae, lat., förlustelser, nöjen; på
1600-talet omtyckt titel på antologier.
Deli’ctum (plur. deli’cta), lat., fel, förbrytelse,
missgärning.
Déliern, namn på Apollon, som ansågs vara
född på ön Delos.
Deligeorgis [3ilijeå’rjis], E p a m e i n o
11-das, grekisk statsman (1829—79). Han
tillhörde oppositionen mot konung Otto och var
under konung Georg flera gånger
konseljpresident, bl. a. 1872—74 och 1877-—78. Mot
Turkiet intog han en medlande hållning och avhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
