605 Derby—Der el-Bahri 606 om hästarnas prestationsförmåga, särsk. efter Kriterium, upphöra inbetalningarna för de mindervärdiga, och till själva löpningen kvarstår vanl. endast eliten av årgången. Derby [dä'bi], engelsk earltitel, sedan 1485 buren av huvudmannen för ätten Stanley. 1) Thomas Stanley, 1 :e earl of D. (omkr. 1435—1504), se Stanley. 2) Edward Geoffrey Smith Stanley, 1834—51 Lord Stanley, därefter I4:e earl of D., statsman (1799—1869). Han blev 1820 led. av underhuset, slöt sig där till whigpartiet och var 1827—28 understatssekreterare för kolonierna i ministärerna Canning och Goderich. Då whigpartiet nov. 1830 kom till makten, blev han i Greys ministär minister för Irland. Han genomdrev 1831 en irländsk skolreform. 1833 blev han kolonialminister och lyckades s. å. genomföra en lag om slaveriets avskaffande. Oenighet med kabinettskollegerna, särskilt Lord John Russell, om regeringens irländska kyrkopolitik vållade maj 1834 D:s avgång. Han bröt också snart med whigpartiet. Efter torypartiets modernisering slöt sig D. till detta och blev sept. 1841 kolonialminister i Peels andra ministär. Han upphöjdes 1844 till pär och blev regeringens mest anlitade debattör i överhuset. En begynnande brytning mel lan honom och Peel kom 1846 till utbrott i frågan om spannmålstullarnas upphävande. D. avgick och blev först den protektionistiska gruppens ledare och kort efter Peels avgång (juni 1846) även ledare för det konservativa partiet. Då den liberala ministären Russell febr. 1852 avgick, blev han premiärminister men störtades redan dec. s. å. Febr. 1858 blev D. chef för en konservativ ministär och genomförde med denna nyordningen av Indiens styrelse efter seapoysupproret. Han avgick juni 1859, sedan valmännen efter parlamentsupplösning uttalat sig mot regeringens trevande försök till parla-mentsreform. Efter den liberala ministären Rus-sells fall juli 1866 blev D. för tredje gången premiärminister, nu med Disraeli som närmaste medhjälpare och underhusets ledare. Av denne lät han sig övertygas om att en ny parlaments-reform ej längre kunde undvikas och förmådde därpå aug. 1867 överhuset att ge sitt samtycke till den vittgående reformbill underhuset under Disraelis ledning antagit. Av hälsoskäl nedlade han febr. 1868 premiärministersämbetet, som då övertogs av Disraeli. — D. var en ridderlig karaktär och varm patriot, lysande som slagfärdig parlamentarisk debattör (”debattens Rupert”). Som politiker utmärkes han av en viss princip-löshet och obenägenhet att taga ansvar. D. ägde mångsidig vetenskaplig bildning och utgav 1864 en god övers, av ”Iliaden” på engelsk blankvers. — Litt.: T. E. Kebbel, ”Earl of D.” (1890); G. Saintsbury, ”Earl of D.” (1892). 3) Edward Henry Stanley, den föreg:s son, 1851—60 Lord Stanley, därefter I5:e earl of D., statsman (1826—93). Han var 1848 —-69 (konservativ) led. av underhuset och ärvde 1869 faderns pärsvärdighet och plats i överhuset. I faderns första ministär, mars—dec. 1852, var han understatssekreterare för utrikesärenden, i den andra, 1858—59, först kolonialminister och därpå minister för Indien, på vilken sistnämnda post han ledde statens övertagande av ostindiska kompaniets rättigheter. Han blev juli 1866 utrikesminister i faderns tredje ministär och kvarstod under Disraeli till den konservativa ministärens fall dec. 1868. I Disraelis andra ministär febr. 1874 blev D. utrikesminister. Efter rysk-turkiska krigets utbrott 1877 råkade han i allt starkare konflikt med den impulsive Disraeli och begärde mars 1878 sitt avsked. 1880 utträdde han ur det konservativa partiet och var dec. 1882—juni 1885 kolonialminister i Gladstones andra ministär. Ho-merule-frågan förmådde honom emellertid 1886 att bryta med Gladstone, och till 1891 var han därefter ledare för de liberala unionisterna i överhuset. D:s ”Speeches and addresses” utgåvos av W. E. H. Lecky (2 bd, 1894; med biogr. inledning). 4) Frederick Arthur Stanley, den föreg :s bror, 1886—93 Lord Stanley, därefter 16:e earl of D., politiker (1841—1908). Han var 1865—86 (konservativ) led. av underhuset, därefter av överhuset, april 1878—april 1880 krigsminister, juni 1885—febr. 1886 kolonialminister, aug. 1886—maj 1888 handelsminister och därpå till 1893 generalguvernör i Canada. 5) Edward George Villiers Stanley, den föreg:s son, 1893—1908 Lord Stanley, därefter 17:e earl of D., politiker (1865—1948). Han var 1892—1906 (konservativ) led. av underhuset, 1900—03 finanssekreterare vid krigsminis-teriet och därefter postminister till 1905. I koali-tionsministärerna under 1 :a världskriget hade han flera ansvarsfyllda poster, var chef för arméns rekrytering 1915—16, blev understatssekr. i krigsdep. i juli 1916 och var krigsminister dec. 1916—april 1918. Därefter var han ambassadör i Paris till nov. 1920. Okt. 1922—jan. 1924 var D. åter krigsminister. Han var en av landets rikaste män och en mycket känd hästsporthabitué. Derbylöpning [dä'bi-], se Derby, sp. 604. Derbyshire [dä'bij(i)a], grevskap i mellersta England; 2,605 km2, 767,000 inv. Är i s. jämn och fruktbar slätt, i n. småkulligt; längst i n. förgreningar av Penninska bergen. Vid Derwent huvudstaden, Derby. Kol, järn, bly, zink m. m. finnas. Livlig industri. Dercums sjukdom da'kams-] (lat. adipösitas dolorösa), en understundom som en särskild sjukdom betraktad form av fettsot, med ojämna, knutiga el. valkiga fettansamlingar i huden, ömma för tryck. Der el-Bahri, D e i r-e 1-B a h a r i, tempelruiner i en klippdal vid Tebe, Egypten, med bl. a.