Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Detaille, Édouard - Detalj - Detaljhandel, minuthandel - Detaljhandlarföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635 Detalj—Detaljhandlarföreningar 636
fransk målare (1848—1912). Han målade
militära ämnen redan före kriget 1870—71, deltog
i detta som man i ledet och blev sedan en av
den franske soldatens främsta framställare. Tills,
m. A. de Neuville utförde D. två kolossala
panoramamålningar. Han målade även motiv från
Napoleonstiden samt för Panthéons absid
triptyken ”Äran” (föga lämplig för platsen). D:s
bästa egenskaper få sitt uttryck i teckningarna
till verket ”L’armée franqaise, types et
unifor-mes” (2 vol., 1885—88). Monogr. av M. Vachon
(1897).
Deta’lj (fr. détail), del, enskildhet, småsak,
bit; förvaltningsgren. — Detaljera, gå i
detalj om något, taga omständligt.
Detaljhandel, minuthandel, det led i
va-rudistributionen, som förmedlar varan till
konsumenten. I inskränkt mening avses med d.
distribution av varor direkt till allmänheten.
D. beräknas i Sverige per år omfatta ett totalt
försälj ningsbelopp motsv. ung. halva
nationalinkomsten. Antalet arbetsställen inom den egentliga
d. uppgick enl. 1946 års företagsinventering till
63,940 med sammanlagt 190,670 personer
sysselsatta. Företagsenheterna äro i allm. mycket små.
Medianen för antalet sysselsatta uppgår till 2
personer per företag (medeltalet 3,0 personer).
Kostnaderna för genomförandet av d. beräknas
genomsnittligt till 25 % av konsumentpriset,
lägre för livsmedel och högre för textilvaror,
möbler etc. — D:s försäljning sker huvudsaki.
genom butiker. Vid sidan härav spela torghandel,
kringförings- och gårdfarihandel, agenthandel och
postorderhandel en viss roll. Torghandeln,
gård-farihandeln och postorderrörelsen kunna
betecknas som sannolikt vikande distributionsformer.
Kringföringshandeln med butiksbussar el. enklare
försälj ningsbilar har utvecklats. En nyare form
av d. är automathandeln, vilken i framtiden torde
få större betydelse än nu.
Traditionsenligt brukar d. i butik uppdelas
efter varusortimentet i olika branscher:
speceri-branschen, manufakturbranschen,
järnvarubran-schen etc. Denna branschindelning upplöses i
viss mån genom en utveckling mot butikstyper,
som sammanföra varorna efter gemensamma
köpbehov från kundernas sida. Ex. härpå utgöra
bl. a. lanthandeln och varuhuset. Jämsides med
denna utjämning av branschgränserna sker även
en utveckling mot nya specialbranscher, t. ex.
strump-, skjort- och slipsaffärer samt
pennaffä-rer. Av den sammanlagda omsättningen i d. torde
den s. k. enskilda d. omfatta 80—83 °/o, den
konsumentkooperativa och producentkooperativa
d. 12—15% och d. i storföretagsformer utom
kooperationen 5—8%. Den enskilda d., som
sålunda dominerar i fråga om omsättning, består
av företag av mycket varierande storlek och
standard. Karakteristiskt för det övervägande
flertalet företag är, att ägaren i sin firma satsar
såväl sin arbetsinsats som sitt kapital. Genom
god sammanhållning i de allmänna och de
branschbetonade köpmannaorganisationerna
kompenseras den svaghet, som följer av enheternas
ringa storlek. Av stort värde äro också de in-
köpscentraler, vilka startats inom flertalet av
de ledande d.-branscherna (t. ex. Ica-företagen
inom speceribranschen) och som syfta till en
effektivisering av varuinköpen och varuvägarna
inom partihandeln. En omfattande
upplysningsverksamhet bedrives av den enskilda d:s
centralorganisation, Sveriges köpmannaförbund, som
räknar 37,000 medl. (1948), samtliga självständiga
detaljhandlare. Den
konsumentkooperativa d. bygger på ett organiserat samarbete
mellan konsumenter i syfte att åstadkomma
förmånligare varuanskaffning. D. skötes här av
kooperativa föreningar (konsumtionsföreningar) av
den ekonomiska föreningens företagstyp, i vilken
kunderna äro andelsägare. Genom det av
föreningarna ägda Kooperativa förbundet (KF)
sker en betydande del av varuinköpen. KF i sin
tur äger ett flertal industriella anläggningar för
varornas tillverkning. Även de kooperativa
föreningarna äga direkt en del fabriker, t. ex.
bagerier och charkuterifabriker. Den kooperativa
verksamheten har i vissa fall, t. ex. betr, galoscher
och glödlampor, effektivt motverkat
monopolten-densen inom svenskt näringsliv. Den
producentkooperativa d. utgör en gren av
jordbrukarnas ekonomiska föreningsrörelse och
omfattar huvudsaki. försäljning av mjölk (t. ex.
genom Mjölkcentralen i Stockholm), kött- och
charkuterivaror samt diverse förnödenheter för
jordbrukets behov.
Bland storföretagsformer inom d. i övrigt
märkes varuhuset, som fått sin största
utveckling i U.S.A. I ett varuhus sammanföres
flertalet av de varor, som äro föremål för d., i
en och samma lokal, uppdelade på avd., vilka
var för sig kunna betecknas som specialaffärer
i sin bransch. I Sverige representeras
företagsformen bl. a. av Nordiska kompaniet (NK) och
ab. Paul U. Bergström (Pub) i Stockholm. En
speciell form av varuhus utgöra
enhetsprisaf-färerna, i Sverige främst Epa och Tempo.
Karakteristiskt för dessa företag är, att varorna
saluföras i vissa i förväg bestämda prisklasser,
t. ex. 10, 25, 50 och 75 öre, 1 kr. etc. — Till
storföretag inom d. böra också f i 1 i a 1
affärerna räknas. Butikerna äro vanl. små
enheter, som grupperas kring en leveranscentral, en
fabrik el. ett grossistföretag. Ex. härpå i
Sverige utgöra Pressbyråns tidningskiosker, vissa
olj ef öretags bensinstationer, Oscaria skobutiker
och Resia-butikerna.
Detaljhandlarföreningar. Den första
rikssam-manslutningen av köpmän i Sverige var den 1882
bildade Sveriges allmänna handelsförening.
Sedermera tillkom 1908 Sveriges minuthandlares
riksförbund. De båda organisatörerna
samman-slogos 1918 till Sveriges köpmannaförbund, som
1948 räknade 37,000 medl., samtliga
detaljhandlare, och omspänner alla branscher inom den
enskilda detaljhandeln. Organisationsrörelsen
inom den enskilda detaljhandeln omfattar dels en
allmän, icke branschbetonad föreningsrörelse
med lokalföreningar, länsförbund och
riksförbundet Sveriges köpmannaförbund, dels en strängt
branschavgränsad verksamhet med distriktsorga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
