Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deutschkonservative Partei - Deutschland - Deutschland, Deutschland, über alles - Deutschlandsender - Deutschnationale Volkspartei - Deutz - Deutzia - Deux-battants - Deux Ponts - Deux-Sèvres - Deva - De Wahl, 1. Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Deutschland—De Wahl
656
tiva partäi’] (Tyskkonservativa partiet), tyskt
politiskt parti, grundat 1876 som
samlingsorga-nisation för de dittills i olika fraktioner splittrade
konservativa riksdagsmännen. Partiet var strängt
konservativt och hade sina anhängare huvudsaki.
bland jordbruksbefolkningen; dess huvudorgan
var Neue Preussische (Kreuz-) Zeitung. Sin
största framgång vann D. vid valen 1884 och
1887 (78, resp. 80 mandat); 1912 sjönk dess
representation till 45 platser. 1918 uppgick D. i
Deutschnationale Volkspartei.
Deutschland [dåi’t/lant], Tyskland.
Deutschland, Deutschland, über a’lles
[dåi’tjlant], tysk nationalhymn, diktad 1841 av
Hoffmann von Fallersleben, melodien efter
Haydns sättning av österrikiska nationalsången,
”Gott erhalte Franz den Kaiser”.
Deutschlandsender [daTt/lantzä^dor],
Tysklands centrala rundradiostation, var före och
under 2:a världskriget lokaliserad till
Königs-wusterhausen, 28 km s. ö. om Berlin. Stationen
tystnade våren 1945 i samband med den ryska
invasionen av Berlin.
Deutschnationale Volkspartei
[dåi’t/natsiå-näle fådkspartäi] (Tysknationella folkpartiet),
tyskt politiskt parti, bildat i nov. 1918 genom
anslutning av alla i riksdagen representerade
högergrupper. Vid vintervalen 1924 beläde D.
m mandat; därmed nådde partiet, vars ledande
kraft vid denna tid var den moderate O. Hergt,
sin kulmen. Det hade alltsedan sin uppkomst
varit starkt splittrat. En radikal och
antisemitisk grupp lämnade 1922 D. och bildade
Deutsch-völkische Freiheitspartei, en av rötterna till den
nationalradikala rörelse, som slutl. samlades i
Hitlers nationalsocialistiska parti. En annan
spillra, som undergick samma öde, var
Deutsch-soziale Partei. Men inom D. var den radikala
riktningen alltjämt stark — 1924 måste sålunda
den moderate Hergt lämna partiledningen, som i
stället tillföll M. Schiele — och fick 1928 helt
överhanden i och med att A. Hugenberg blev
partiledare. Detta medförde en serie
utbrytningar av de moderata elementen, 1928 av en
agrargrupp, som organiserades i Christlich
natio-nale Bauern- und Landvolkspartei, 1929 av en
grupp under G. R. Treviranus, som antog
benämningen Deutschnationale Arbeitsgemeinschaft,
1930 av bl. a. K. V. Westarp. Det av
Hugenberg ledda D., som 1928 erhållit 73 platser i
riksdagen, fick vid 1930 års val blott 41 mandat,
men det kom trots sin decimering att spela en
viktig roll i de händelser, som ledde fram till
den nationalsocialistiska diktaturen. Samarbetet
med nationalsocialisterna blev under 1931 alltmer
intimt (”Harzburgfronten”). Sedan Hindenburg
1932 utnämnt regeringen von Papen och denne
råkat i konflikt med nationalsocialisterna, stödde
de tysknationella regeringen. Vid nyvalen i nov.
1932 vunno de också en avsevärd framgång och
beläde 51 mandat mot 37 vid valen i juli s. å.
Redan i jan. 1933 försonades dock ånyo den
nationella oppositionen under v. Papens
bemed-ling, och resultatet blev Hitlers nationella sam-
lingsregering, vari viktiga poster besattes av D.,
Stahlhelm och v. Papens anhängare. Dessa
samlades i Kampffront S c h w a r z-w e i s
s-r o t och erhöllo vid riksdagsvalen i mars 52
platser, vilket innebar, att D. väl höll sina
positioner. D. utgjorde tungan på vågen men
berövades sin nyckelställning, då kommunisterna
uteslötos ur riksdagen. Uppenbarligen kom det
snart till svåra brytningar inom
regeringskoali-tionen, vari de tysknationella drogo det kortaste
strået. Partiet omdanades till
Deutschnationale Front. I juni 1933 upplöstes de
tysk-nationella ungdomsorganisationerna genom
regeringsdekret, Hugenberg lämnade regeringen,
och Deutschnationale Front upplöste sig själv.
Deutz [dåits], förr stad, numera en del av
Köln.
Deutzia [déu’tsia], växtsläkte av fam.
Saxi-fragaceae, nära
besläktat med
schers-minerna ^Phila-delphus) och
liksom dessa buskar
med motsatta,
oftast äggrunt
lan-settlika blad och
vackra vita
blommor med 5-taligt
hylle och vanl.
endast 10 ståndare.
Som rikt
blommande prydnadsväxter
i trädgårdar och
inomhus odlas D.
crenata och D.
gracilis (båda från
Japan).
Deux-battants
[dö-batä’], fr.,
dö-battang, dubbel
dörr, flygeldörr.
Deux Ponts
[dö på’], fr.
namnet på staden
Zweibrücken.
Deux-Sèvres
[dö-sä’vr],
departement i v.
Frankrike, omfattande bl.
a. delar av
landskapet Poitou; 6,054
km2, 313,000 inv. Den mindre, s. delen är slätt,
återstoden backland. D. avvattnas genom de båda
floderna Sèvres. Huvudnäring är åkerbruk med
boskapsskötsel (3/4 av arealen är odlingsbar jord).
Viktigaste produkter äro vete, havre, potatis, vin,
nötboskap och hästar. Någon industri.
Huvudstad är Niort.
Deva, skt, ”gud”, den i vedalitteraturen och
den senare indiska traditionen vanligaste
benämningen på de flesta gudar. Det motsvarande
ordet i Avesta (daiva) har däremot betydelsen
”demon, djävul”.
De Wahl [da vä’l]. 1) Anna de W. (f.
Lundström), operettsångerska och skådespelerska
Deutzia scabra magnifica.
Foto Weibulls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
