- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
701-702

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dieces - Diedenhofen - Diego Garcia - Diégo Suarez, el. Antsirane - Diehards - Diehl, Charles - Diehl, Karl - Dielektrikum - Diels, Hermann - Diels, Ludwig - Diels, Otto - Dielytra - Diem, Carl - Diemar, Ernst Hartmann von - Diemen, Anthony van - Diensyntesen - Diepenbeeck, van, familj - Dieppe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

701

Dieces—Dieppe

702

Dieces (lat. dioecésis, av grek. diöi’kesis, eg.
förvaltning), förvaltningsområde. — i) Sedan
kejsar Diocletianus namn på romerska rikets 12
huvuddelar. — 2) Biskopsstift.

Diedenhofen [dfdanhåfan], tyska namnet på
staden Thionville.

Diego Garcia [diä’gå garjjfa], den största av
Olj eöarna.

Diégo Suarez [fr. utt. djegåsyarä’z], el.
A n t s i r a’n e, stad på nordligaste Madagaskar,
vid innersta delen av viken med samma namn;
12,000 inv. Flottstation. Konservfabriker, fryshus.
D. har en god, naturlig hamn, men på gr. av
upplandets begränsning är exporten ringa
(köttkonserver, hudar, salt och maniok). Området
kring viken ockuperades av fransmännen 1885.

Diehards [dåThädz] (av eng. die, dö, och
hard, hård), urspr. benämning på ytter
ligt-gående konservativa kretsar i England; har inom
olika länder, även i Sverige, vunnit burskap med
ung. samma betydelse.

Diehl [dil], Michel Charles, fransk
historiker (1859—1944). Han blev 1907 prof, i
bysantinsk historia vid Sorbonne. D. författade en
mängd konsthistorisk-arkeologiska och historiska
arbeten, som vunnit stor spridning. En
oumbärlig handbok är hans ”Manuel d’art byzantin”
(2 bd 2:a uppl. 1925—26); f. ö. märkas
”L’Afrique byzantine” (1896), ”Théodora,
im-pératrice de Byzance” (1904; sv. övers.
”Teodora, danserska och kejsarinna”, 1919), ”Figures
byzantines” (1906—08; sv. övers. 2 bd, 1919—
22), ”Histoire de 1’empire byzantin” (8:e uppl.
1924), ”L’art chrétien primitif et Fart byzantin”
(1928), ”Histoire de Fart byzantin”, 1 (1933) och
”Les grands problèmes de Fhistoire byzantine”
(1943) samt skildringar av Ravenna, Palermo,
Saloniki och Jerusalem.

Diehl [dil], Karl, tysk nationalekonom
(1864—1942), prof, i Freiburg im Breisgau 1908.
D. har utövat ett betydande inflytande på tysk
forskning. Bland hans arbeten märkas en
kritisk kommentar till Ricardo och ”Theoretische
Nationalökonomie” (4 bd, 1916—33). Till
bekämpande av socialismen har han utg. det
populära arbetet ”Über Sozialismus, Kommunismus
und Anarchismus” (1906; 5:e uppl. 1923; sv.
övers. 1913).

Diele’ktrikum, en av Faraday införd
benämning på en elektrisk oledare el. isolator. Namnet
avser att framhäva den egenskapen hos oledaren,
att den kan genomträngas av den elektriska
kraften.

Diels [dils], Hermann, tysk filolog (1848
—1922), prof, i Berlin 1886. Han utgav de för
kännedomen om den grekiska filosofien
epokgörande samlingarna ”Die Fragmente der
Vorso-kratiker” (3 bd, 5:e uppl. 1934—37) och
”Doxo-graphi graeci” (2:a uppl. 1929), ledde utgivandet
av ”Commentaria in Aristotelem graeca” (1882
—1909), författade bl. a. det lexikografiska
arbetet ”Elementum” (1899) samt ”Antike Technik”
(3:e uppl. 1924), ett viktigt bidrag till den
antika teknologien.

Diels [dils], Ludwig, tysk botanist (1874
—1945), direktör för botaniska museet och
trädgården i Berlin-Dahlem. Bland D:s skrifter
märkas ”Die Flora von Central-China” (1902), ”Die
Pflanzenwelt von Westaustralien” (1906) och
”Pflanzengeographie” (1908).

Diels [dils], Otto, tysk kemist (f. 1876),
prof, i Kiel 1916—48. Han fick 1950 dela
Nobelpriset i kemi med sin lärjunge K. Alder för
utvecklingen av den för kemin betydelsefulla-
dien-syntesen (se d. o.).

Dielytra, se Löjtnantshjärta.

Diem [dim], Carl, tysk idrottsorganisatör
och -publicist (f. 1882). D. var 1903—08 sekr.
samt 1908—12 ordf, i tyska idrottsförbundet,
1913—33 sekr. i Reichsausschuss für
Leibes-übungen och 1933—36 generalsekr. i kommittén
för anordnandet av Olympiska spelen i Berlin
1936. 1936—45 var han chef för Berlins
Reichssportfeld, 1938—45 verkst. dir. vid
Internationella olympiska inst. i Berlin och blev 1946
chef för Sporthochschule i Köln. Bland D:s
skrifter märkas ”Die Olympischen Spiele” (1912),
”Sportplatz und Kampfbahn” (1922, tills, m. J.
Seiffert) och ”Theorie der Gymnastik” (1930).
1922—44 redigerade han ”Handbuch der
Leibes-übungen” och 1938—44 ”Olympische Rundschau”.

Diemar [di’m-], Ernst Hartman n,
baron von D., tysk diplomat och militär (1682
—1754). Han kom som generaladjutant i stor
gunst hos arvprins Fredrik av Hessen (senare
konung Fredrik I i Sverige) samt blev 1717
generalmajor. Som hessisk minister vid svenska
hovet (fr. 1721) fick han stort inflytande hos
konungen. Han var starkt misstänkt för att i
Fredriks intresse ha mutat vittnena i den
skandalösa rättegången mot överste Stobée. Råd och
ständer fordrade 1723 hans rappellerande före
årets slut, men först 1725 lämnade D. Sverige.
Han gick senare i kejserlig tjänst och blev 1745
general f ältmar skalk.

Diemen [di’man], Anthony van,
holländsk statsman (1593—1645). Han var 1636—
45 generalguvernör i Batavia över Nederländska
Indien, om vars förvaltning han inlade stor
förtjänst. D. utsände bl. a. Abel Tasman på hans
tre resor. Denne gav åt det nuv. Tasmanien
vid dess upptäckt 1642 namnet Van D i
e-m e n s land.

Diensyntesen innebär, att en förening med två
konjugerande dubbelbindningar (dien) adderas
till en förening med dubbelbindning (filodien).
D. har fått stor betydelse inom modern kemi.
D. har framför allt utvecklats av de tyska
kemisterna K. Alder och O. Diels.

Diepenbeeck [dFpanbèk], van, holländsk
målar familj, verksam under 1500- och
1600-talen. Mest känd är Abraham van D. (1596
—1675), som verkade i Amsterdam. D. var eg.
glasmålare men ägnade sig även åt oljemåleri och
behandlade religiösa, mytologiska samt även
allegoriska motiv i Rubens’ stil.

Dieppe [djä’p], stad i n. v. Frankrike vid
Engelska kanalen, dep. Seine-Inférieure; 22,000
inv. Viktig importhamn och bl. a. livlig
förbin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free