Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården - Djurgårdsbrunn, Djurgårdsbrunns wärdshus - Djurgårdsstaden - Djurgårdsteatern - Djurhamn - Djurhuus, 1. Jens Henrik Oliver - Djurhuus, 2. Hans - Djurklou, ätt - Djurklou, Nils Gabriel - Djurkol - Djurkretsen el. zodiaken - Djurkult, djurdyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Djurgårdsbrunn—Djurkult
812
Hörnet av Breda gatan och Varvsgatan i
Djurgårdsstaden.
séet och Statens etnografiska museum (det
senare i f. d. Lifregementets dragoners kasern).
På Norra D. ligga vidare Stora Skuggans och
Kaknäs skjutbanor.
Kungliga D., omfattande främst Södra D.,
är i mots. till Norra D. ej föremål för
exploatering genom tomtförsäljning; endast
tomtupplåtelser med nyttjanderätt på viss tid ha här
tidigare beviljats. Kungl. D. står under särskild
kungl. förvaltning, Dj
urgårdsförvalt-ningen, som lyder under
Riksmarskalksäm-betet. Exploateringen av Norra D. handlägges
av Djurgårdsnämnden, en statlig
nämnd, som sorterar under Kommunikationsdep.
— Litt: G. Bolin, N. östman & T. Hedberg,
”D. förr och nu” (1925); G. Näsström & G.
Selling, ”Södra D.” (1930); G. Näsström,
”Norra D:s bebyggande” (i ”Samfundet S:t Eriks
årsbok”, 1937).
Djurgårdsbrunn, Djurgårdsbrunns
wärdshus, restaurang på S. Djurgården,
Stockholm. En vattenkurort anlades här på
1740-talet. Såväl värdshuset som det s. k.
Apoteket härstamma från 1700-talet. Inom området
finnas flera äldre byggnader, ss. Brunnsgården,
Skogsvillan, Strandvillan, flyglar och den
götiska grindstugan.
Djurgårdsstaden, äldre stadsdel på s. v.
stranden av S. Djurgården, Stockholm. I
anslutning till det gamla s. k. Lodsachska varvet
uppväxte här på 1730-talet en del bostadskvarter
med utpräglad småstadskaraktär. Några av de
gamla 1700-talshusen äro bevarade, ss.
apoteks-huset från omkr. 1740, Bellmanshuset och
Mjöl-nargården vid Gröna Lund, de båda senare från
1700-talets mitt. I D:s n. del ligger Liljevalchs
konsthall. D. ingår i Oscars församling.
Djurgårdsteatern, se Stockholm, teatrar.
Djurhamn, ankarplats i Djurö socken.
Djurhuus [-hüs]. 1) Jens Henrik
Oliver D., färöisk författare (1881—1948), student
i Rönne, Danmark, 1900, cand. jur. 1911,
innehade skilda juridiska ämbeten i Danmark,
sedermera advokat på Färöarna. D. har utg. en rad
diktsaml. på färöiska och har översatt Homeros
och Platon.
2) Hans Andreas D., den föreg:s bror,
författare (1883—1951). D. avlade
folkskollärarexamen i Thorshavn 1905, och företog sedan en
studieresa till skolor i Danmark, Norge och
Sverige; 1919 blev han lärare vid Färöarnas
Mellan- och realskola och seminarium. D. har
utg. en rad diktsaml., dramatiska arbeten,
prosaböcker och läroböcker. Han räknas jämte D.i)
som den främste företrädaren för modern
färöisk litteratur.
Djurklou [-klö], friherrlig ätt, adlad 1680,
friherrlig 1751. .
Nils Gabriel D., friherre,
kulturhistoriker (1829—1904). Han avlade kansliexamen
i Uppsala 1854, innehade 1854—83 Sörby i
Närke, blev kammarherre 1863, antikvitetsintendent
1865 och fil. hedersdr i Köpenhamn 1879. D.
ägnade en stor del av sitt liv åt arkeologiska
och folkloristiska forskningar och åt att väcka
allmännare intresse för sådana. Väsentligen på
hans initiativ stiftades 1856 Närkes
fornminnesförening. D. utgav bl. a. ”Ur Nerikes folkspråk
och folklif” (1860), ”Sagor och äfventyr
berättade på svenska landsmål” (1883), ”Bidrag till
sv. frälsets historia”, 1—2 (1878, 1890).
Djurkol, gemensam benämning på benkol och
blodkol.
Djurkretsen el. z o d i ä k e n, sedan urminnes
tider namn på det bälte eller den zon på
himlavalvet, som omsluter solens skenbara årliga bana,
ekliptikan, och de stjärnbilder, som äro belägna
där. Stjärnbilderna äro från v. till ö. räknade
— med utgångspunkt omkr. 300 ö. om den
nuvarande vårdagj ämningspunkten — Väduren
(Aries), Oxen (Taurus), Tvillingarna (Gemini),
Kräftan (Cancer), Lejonet (Leo), Jungfrun
(Vir-go), Vågen (Libra), Skorpionen (Scorpius),
Skytten (Sagittarius), Stenbocken (Capricornus),
Vattumannen (Aquarius), Fiskarna (Pisces),
sålunda 12 till antalet. De fördela
himmelsom-kretsen mellan sig, och var och en omfattar alltså
300. Bältets bredd är omkring 200. Dess namn
är hämtat från de många djurnamnen, som
till-kommo långt före vår tideräknings början.
Första punkten av Väduren ansågs förr
sammanfalla med vårdagj ämningspunkten. En
himlakropps längd i ekliptikan, som numera angives i
grader, minuter och sekunder från vårdagj
ämningspunkten, uttrycktes därför förr med antalet
stjärnbilder él. tecken inom dess avstånd till
nämnda punkt. Vårdagj ämningspunkten rör sig
emellertid till följd av precessionen emot
stjärnbildernas ordning. Man låter dock djurkretsens
tecken fortfarande beteckna stjärnbildernas plats
i förhållande till den ursprungliga
vårdag-j ämningspunkten. Tecknen sammanfalla därför
ej numera med resp, stjärnbilder. Så t. ex.
ligger vårdagj ämningspunkten f. n. i Fiskarnas
stjärnbild men i Vädurens tecken. — D:s
tecken : V Väduren, H Oxen, II Tvillingarna,
Q Kräftan, Q Lejonet, nP Jungfrun, sA Vågen,
H Skorpionen, A Skytten, Stenbocken,
Vattumannen, X Fiskarna.
Djurkult, dj urdyrkan, bottnar i den
primitiva människans fruktan och vördnad inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
