Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitel - Domkraft - Domkrets - Domkval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Domkraft—Domkval
872
gränsad huvudsaki. till att besörja
domkyrko-gudstjänsterna.
Inom Sveriges nuv. gränser är Lunds d. det
äldsta. Redan 1085 stiftade Knut den helige vid
domkyrkan där ett andligt konvent efter
Augustinus’ regel. Till sekulärt kapitel anses det
lundensiska konventet ha ombildats 1145. Försök
till kapitelordning med munkar torde ha gjorts
vid Uppsala domkyrka kanske redan på
1160-talet. Med säkerhet fanns detta kapitel som
reguljärt på 1190-talet men tycks vara försvunnet på
1220-talet. Biskop Bengt i Skara synes 1220—21
ha organiserat ett verkligt, trol. sekulärt d. i sin
stiftsstad. Biskoparna i Linköping (1232) och Åbo
sökte följa exemplet. Legaten Vilhelms av Sabina
besök 1248 gav fart åt kapitlens organiserande.
Ärkebiskop Jarler i Uppsala (1237—55) gav sitt
stift ett fast sekulärt kapitel. Under 1400-talet
ägde en kraftmätning rum mellan d. å ena samt
påve- och kungamakt å andra sidan, särskilt om
biskopstillsättningarna.
Svenska medeltida d. voro organiserade på
kanonisk grund och räknade två grupper
kyrkomän: prelater (praelati), högsta graden, som
innehade mera bestämda och viktiga ämbeten, samt
kanikerna, som gjorde tjänst vid domkyrkans
mässor. — Praepositus (prosten), i Sverige
domprosten, var biskopens närmaste man och ledare
av kapitlets förhandlingar, i Sverige dock
endast vice preses i biskopens frånvaro. Stundom
fanns som särskild prelatur ett ärkediakonat
bredvid domprostämbetet. Vidare hade man dekanus,
i Sverige kallad däkin. Efter dessa kommo
kantorn och skolastikern, föreståndare för
katedralskolan, tidigt med plats i kapitlet. Innehavare av
andra viktigare kapitelämbeten voro sakristanen,
sysslomannen (economus, på kontinenten kallad
cellarius) och custos. Medlemmar i svenska d.
växlade till antalet. Under senmedeltiden funnos
i Uppsala 20, i Strängnäs och Åbo 13, i
Linköping 12, i Västerås 6—7 kaniker.
Reformationen i Sverige bibehöll d. men
reducerade medlemsantalet, de ekonomiska
tillgångarna och maktbefogenheten. 1571 års
kyrkoordning omnämnde el. förutsatte ej
domkapitelsin-stitutionen, som sålunda tycktes vara stadd på
avskrivning. I Nova ordinantia (1575) upptogos
emellertid åter de gamla medeltida prelaturerna
och uppräknades 7 prästerliga capitulares: biskop,
domprost, dekan, ärkediakon, pastor, skolmästare
och ekonom. I alla stift hade stiftsstadens
kyrkoherde och skolrektorn säte i kapitlet, i de flesta
också sysslomannen. •— Tiden 1604—omkr. 1620
kan betecknas som en övergång till lärarkapitel,
i vilka de i regel prästvigda gymnasielektorerna
togo plats. Utvecklingen från prelatkapitel till
lärarkapitel skedde nästan omärkligt och kan
anses vara fullbordad genom 1687 års
förordning om rättegång i d., vilken utgör bihang till
1686 års kyrkolag. Domprosten (i de flesta stift)
och dekanen voro de enda kvarlevorna av de
gamla kapitelsämbetsmännen. Nya stift med
lärarkapitel tillkommo under 1600-talet.
Under 1700-talet blev frågan om icke
ordinerade gymnasielektorers rätt till plats i kapitlet
aktuell. Den blev definitivt ordnad först 1849
och 1856 i samband med skolreformen, då de nya
lektoratens innehavare ställdes utanför och av de
gamla gymnasielektoratens innehavare icke
fordrades prästvigning för plats i kapitlet, ett
bestämt steg mot d:s sekularisering. Genom 1936
års lag förändrades d:s sammansättning. I stift,
där teol. fakultet icke finnes, bestå de nya
kapitlen av biskopen som preses, domprosten som vice
preses, en av prästerna vald präst, en av
församlingarna enl. särsk. ordning vald lekman, en
av K. m:t förordnad, ”i allmänna värv förfaren”
lekman samt en led. med särsk sakkunskap på
folkundervisningens område. I Uppsala och Lund
ingå jämväl i kapitlet 2 teol. prof., valda av
fakulteterna. Stockholms stads konsistorium har
ombildats till ett d., sammansatt i huvudsak efter
samma grunder som de övriga d. I Visby, där
domprost saknas, utses en av stiftets kyrkoherdar
av K. m:t till preses i kapitlet. De svenska d.
ha bevarat och utvecklat sin myndighet inom
stiften men däremot så gott som helt upphört att
särsk. befatta sig med domkyrkans
gudstjänstliv. De upprätta förslag till besättande av
prästerliga tjänster samt handlägga frågor om
kyr-kotjänsten, prästerliga disciplinmål och
varjehanda folkskoleärenden. Sedan 1949 är d. icke
längre laga domstol vid ämbetsbrott av präst men
äger tilldela präst varning el. suspendera honom,
om han åsidosätter sin tjänsteplikt. Vid
domka-pitelsexpeditionerna äro i regel anställda
stiftssekreterare och stiftsnotarie el. amanuens (el.
båda). Den nya lagen understryker d:s uppgift
att vara aktiva stiftsstyrelser men innebär icke
någon förändring i deras befogenhet.
Prästman, som önskar styrka förkovran i teol.
studier (liksom förr även sökande till
lektorsbefattning vid högre allmänt lärov.), äger rätt att
inför d. offentligen försvara en av honom
författad avh. samt däröver erhålla d:s vitsord (jfr
Pastoralexamen).
Litt.: K. V. Lundqvist, ”Bidrag till
kännedomen om de svenska domkapitlen under medeltiden”
(1897); Hj. Holmquist, ”Domkapitlens historia
i Sverige” (1907), ”De svenska d:s förvandling
till lärarekapitel 1571—1687” (1908).
Domkraft, apparat för att lyfta större
tyngder en liten höjd. Flera olika slag av d. finnas.
Den enklaste formen är byggd på användning av
en kuggstång, som med tillhjälp av ett mer el.
mindre sammansatt kuggdrev och en handvev
kan höjas. En vanlig utföringsform är den s. k.
engelska, där den i en kraftig hylsa anbragta
lyftande stången kan höjas men icke kringvridas
samt är försedd med en skruvgänga, som löper
genom en mutter, vilken icke kan höjas men väl
kringvridas med hjälp av en utväxling (spak,
kuggdrev el. dyl.). Då muttern vrides, pressas
skruvstången i höjden. Hydraulisk d. verkar på
samma sätt som en hydraulisk press.
Domkrets, område, inom vilket domstol har
domsrätt (jurisdiktion). Domsagan är i regel
häradsrättens d.
Domkval, förgripligt klander av laga
kraft-vunnen dom. D. är i lag belagt med böter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
