Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dorpat - Dorpats universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Dorpats universitet
908
ligga även astronomiska observatoriet, medicinska
institut, parker och trädgårdar. Univ:s (se
Dorpats univ.) nya byggnad ligger på s. sluttningen
av Domberget. Som knutpunkt för järnvägarna
mellan Reval och Narva å ena sidan samt Riga
och Petseri (-Pskov) å den andra utvecklades
D. under mellankrigsåren till en ansenlig
handels- och industristad med flera tryckerier,
maskin-, trä-, läder-, textil- och livsmedelsindustri.
I stadens omedelbara närhet, i slottet Raadi, var
nationalmuséet inrymt. — På Domberget, där
esterna synbarligen sedan urminnes tider hade
sina fästningsverk, anlades 1030 fästet Jurjev av
ryske storfursten Jaroslav I. Under
Rigabis-kopen Albert (1199—1229) erövrades fästningen,
som under tiden tagits av esterna, slutligen av
tyskarna 1224. Där residerade sedan s. å. D:s
förste biskop. Staden D. har synbarligen
uppkommit i mitten av 1200-talet, idkade livlig
transitohandel med Ryssland och blev medlem av
hanseförbundet ung. 1280 samt behärskade
nästan ensam under de följ, århundradena
utrikeshandeln på Pskov. D. erövrades av ryssarna
1558, avträddes 1582 till Polen och intogs i
slutet av år 1600 av svenskarna. Efter att än en
gång ha fallit i polackernas händer intogs
staden 1625 av svenskarna; 1630 inrättade
svenskarna där en hovrätt. Under kriget 1656—58 måste
svenskarna uppge staden åt ryssarna, men den
återställdes till Sverige enl. fredsslutet i Kardis
1661. Forten i D. underhöllos icke på
tillfredsställande sätt och föllo åter i juli 1704 i
ryssarnas händer. D. förstördes 1708 i grund
av ryssarna, och dess invånare bortfördes till de
inre delarna av Ryssland, varifrån de först efter
sju år fingo tillstånd att återvända. Genom
freden i Nystad 1721 avträddes D. jämte det
övriga Livland till Ryssland. Efter bolsjevismens
seger i Ryssland hösten 1917 uppstod i Estland
några månaders sovjetvälde, som även var
kännbart i D. I febr. 1918 intogo tyskarna D. Efter
tyskarnas avtåg i dec. 1918 fick bolsjevismen
åter överhand under några veckor. 14 jan. 1919
ryckte en avdelning av estniska hären in i
staden och gjorde slut på våldsregementet. Under
2:a världskriget intogs D. sommaren 1940 av
ryssarna, vilka i juni 1941 deporterade en del av
befolkningen till Sibirien och Kazakstan. Följ,
månad befriades större delen av staden tack vare
den estniska motståndsrörelsen men besattes
sedan av tyska trupper, som i nära två veckor
kämpade vid Emajögi. Under dessa markstrider
och 1944 vid tyskarnas återtåg samt genom de
många ryska flygbombningarna under hela
kriget blevo över 2/s av staden totalt förstörda,
däribland väsentliga delar av inre staden med
bl. a. Johanneskyrkan från 1200-talet och
vete-rinärhögsk:s byggnader. — ID. slöts freden
mellan Estland och Ryssland 2 febr. 1920 samt
freden mellan Finland och Ryssland 14 okt. s. å.
Dorpats universitet [då’-] upprättades 1632 av
Gustav II Adolf (stiftelseurkunden utfärdades i
lägret vid Nürnberg 30 juni) och trädde i
verksamhet s. å. Univ. fortsatte sin verksamhet
till 1656, då ryssarnas infall i Livland stängde
dess portar. Först mot slutet av 1680-talet
fattades definitivt beslut om att fortsätta
universitetsverksamheten, och univ. invigdes högtidligt
1690. Dess verksamhet var 1699—1710 förlagd
till Pernau.
Vid ryska tidens början utlovade tsar Peter
univ:s återupprättande, ett löfte, som dock
uppfylldes först 1802 av kejsar Alexander I.
Under de nio första årtiondena var univ. nästan
helt och hållet tyskt. 1893 ändrades dock
un-dervisningsspråket till ryska i alla fakulteter med
undantag för den teol. Under 1800-talet
uppnådde univ. en storartad blomstring, och flera
av den tyska vetenskapens yppersta målsmän ha
varit fästa vid det, ss. embryologen K. E. von
Baer, astronomen W. v. Struwe, kirurgen E. v.
Bergmann, rättshistorikern G. F. v. Bunge,
kemisten W. Ostwald. Genom förryskningen gick
univ. betydligt tillbaka. Under 1 :a världskriget
fördes större delen av dess rörliga egendom, bl. a.
huvudbiblioteket och institutens bibliotek, till
Voronesj. Kort därefter följde den tyska
ockupationen av de baltiska provinserna, då tyskarna
ånyo upprättade ett tyskspråkigt univ. våren
1918. Detta blev dock av synnerligen kort
varaktighet, och redan sommaren 1919 upprättades
det estniska univ. med en förvånansvärd
snabbhet och framgång. I freden med Ryssland 1920
erhöll estniska staten det gamla ryska univ:s
evakuerade egendom nästan oskadad tillbaka.
Till det nya univ. kallades ett stort antal lärare
från utländska univ., företrädesvis finländare,
svenskar och tyskar, och 1 dec. 1919 invigdes
univ. högtidligen ånyo. Antalet då anmälda
stud, var omkr. 500 men steg oavbrutet och
utgjorde 4,617 höstterminen 1925. Antalet lärare
uppgick samtidigt till 263. Med höstterminen
1922 inträdde bland univ:s lektorer i främmande
språk en lektor i svenska språket, och 1928
inrättade Sverige en professur i svenska språket
och litteraturen. Univ. omfattade, utom de av
ålder befintliga fakulteterna, även
lantbruksvetenskaplig och handelsvetenskaplig avdelning, den
senare 1938 ombildad till en självständig fakultet,
veterinärhögskola och tandläkarinstitut.
Bokbeståndet i univ.-bibl. utgjorde 1940 c:a 722,000 bd.
— Efter Estlands inkorporering i Sovjetunionen
1940 ändrades univ.-lagen efter sovjetmönster,
teologiska fakulteten upplöstes, den
handelsveten-skapliga fakulteten överflyttades till Reval, de
vetenskapliga föreningarna upplöstes,
studentkåren underkastades politisk-social gallring och
undervisningen politisk-ideologisk kontroll. Under
den tyska ockupationen 1941—44 återvände D.
i det stora hela till den gamla ordningen. Största
delen av lärarna flydde 1944 till nord- och
västeuropeiska länder. Sedan 1944—45 fortsätter D.
sin verksamhet som den estniska socialistiska
sovjetrepublikens statliga univ. Ett omfattande
inst. för marxism och leninism och en
arbetar-fakultet ha inrättats; D:s hela verksamhet är
genomsyrad av politisk ideologi och fostran.
Antalet studenter var 1949 2,700. — Litt.: J.
Bergman, ”Universitetet i Dorpat under svenska
tiden” (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
