907 Dorpats universitet 908 ligga även astronomiska observatoriet, medicinska institut, parker och trädgårdar. Univ:s (se Dorpats univ.) nya byggnad ligger på s. sluttningen av Domberget. Som knutpunkt för järnvägarna mellan Reval och Narva å ena sidan samt Riga och Petseri (-Pskov) å den andra utvecklades D. under mellankrigsåren till en ansenlig handels- och industristad med flera tryckerier, maskin-, trä-, läder-, textil- och livsmedelsindustri. I stadens omedelbara närhet, i slottet Raadi, var nationalmuséet inrymt. — På Domberget, där esterna synbarligen sedan urminnes tider hade sina fästningsverk, anlades 1030 fästet Jurjev av ryske storfursten Jaroslav I. Under Rigabis-kopen Albert (1199—1229) erövrades fästningen, som under tiden tagits av esterna, slutligen av tyskarna 1224. Där residerade sedan s. å. D:s förste biskop. Staden D. har synbarligen uppkommit i mitten av 1200-talet, idkade livlig transitohandel med Ryssland och blev medlem av hanseförbundet ung. 1280 samt behärskade nästan ensam under de följ, århundradena utrikeshandeln på Pskov. D. erövrades av ryssarna 1558, avträddes 1582 till Polen och intogs i slutet av år 1600 av svenskarna. Efter att än en gång ha fallit i polackernas händer intogs staden 1625 av svenskarna; 1630 inrättade svenskarna där en hovrätt. Under kriget 1656—58 måste svenskarna uppge staden åt ryssarna, men den återställdes till Sverige enl. fredsslutet i Kardis 1661. Forten i D. underhöllos icke på tillfredsställande sätt och föllo åter i juli 1704 i ryssarnas händer. D. förstördes 1708 i grund av ryssarna, och dess invånare bortfördes till de inre delarna av Ryssland, varifrån de först efter sju år fingo tillstånd att återvända. Genom freden i Nystad 1721 avträddes D. jämte det övriga Livland till Ryssland. Efter bolsjevismens seger i Ryssland hösten 1917 uppstod i Estland några månaders sovjetvälde, som även var kännbart i D. I febr. 1918 intogo tyskarna D. Efter tyskarnas avtåg i dec. 1918 fick bolsjevismen åter överhand under några veckor. 14 jan. 1919 ryckte en avdelning av estniska hären in i staden och gjorde slut på våldsregementet. Under 2:a världskriget intogs D. sommaren 1940 av ryssarna, vilka i juni 1941 deporterade en del av befolkningen till Sibirien och Kazakstan. Följ, månad befriades större delen av staden tack vare den estniska motståndsrörelsen men besattes sedan av tyska trupper, som i nära två veckor kämpade vid Emajögi. Under dessa markstrider och 1944 vid tyskarnas återtåg samt genom de många ryska flygbombningarna under hela kriget blevo över 2/s av staden totalt förstörda, däribland väsentliga delar av inre staden med bl. a. Johanneskyrkan från 1200-talet och vete-rinärhögsk:s byggnader. — ID. slöts freden mellan Estland och Ryssland 2 febr. 1920 samt freden mellan Finland och Ryssland 14 okt. s. å. Dorpats universitet [då'-] upprättades 1632 av Gustav II Adolf (stiftelseurkunden utfärdades i lägret vid Nürnberg 30 juni) och trädde i verksamhet s. å. Univ. fortsatte sin verksamhet till 1656, då ryssarnas infall i Livland stängde dess portar. Först mot slutet av 1680-talet fattades definitivt beslut om att fortsätta universitetsverksamheten, och univ. invigdes högtidligt 1690. Dess verksamhet var 1699—1710 förlagd till Pernau. Vid ryska tidens början utlovade tsar Peter univ:s återupprättande, ett löfte, som dock uppfylldes först 1802 av kejsar Alexander I. Under de nio första årtiondena var univ. nästan helt och hållet tyskt. 1893 ändrades dock un-dervisningsspråket till ryska i alla fakulteter med undantag för den teol. Under 1800-talet uppnådde univ. en storartad blomstring, och flera av den tyska vetenskapens yppersta målsmän ha varit fästa vid det, ss. embryologen K. E. von Baer, astronomen W. v. Struwe, kirurgen E. v. Bergmann, rättshistorikern G. F. v. Bunge, kemisten W. Ostwald. Genom förryskningen gick univ. betydligt tillbaka. Under 1 :a världskriget fördes större delen av dess rörliga egendom, bl. a. huvudbiblioteket och institutens bibliotek, till Voronesj. Kort därefter följde den tyska ockupationen av de baltiska provinserna, då tyskarna ånyo upprättade ett tyskspråkigt univ. våren 1918. Detta blev dock av synnerligen kort varaktighet, och redan sommaren 1919 upprättades det estniska univ. med en förvånansvärd snabbhet och framgång. I freden med Ryssland 1920 erhöll estniska staten det gamla ryska univ:s evakuerade egendom nästan oskadad tillbaka. Till det nya univ. kallades ett stort antal lärare från utländska univ., företrädesvis finländare, svenskar och tyskar, och 1 dec. 1919 invigdes univ. högtidligen ånyo. Antalet då anmälda stud, var omkr. 500 men steg oavbrutet och utgjorde 4,617 höstterminen 1925. Antalet lärare uppgick samtidigt till 263. Med höstterminen 1922 inträdde bland univ:s lektorer i främmande språk en lektor i svenska språket, och 1928 inrättade Sverige en professur i svenska språket och litteraturen. Univ. omfattade, utom de av ålder befintliga fakulteterna, även lantbruksvetenskaplig och handelsvetenskaplig avdelning, den senare 1938 ombildad till en självständig fakultet, veterinärhögskola och tandläkarinstitut. Bokbeståndet i univ.-bibl. utgjorde 1940 c:a 722,000 bd. — Efter Estlands inkorporering i Sovjetunionen 1940 ändrades univ.-lagen efter sovjetmönster, teologiska fakulteten upplöstes, den handelsveten-skapliga fakulteten överflyttades till Reval, de vetenskapliga föreningarna upplöstes, studentkåren underkastades politisk-social gallring och undervisningen politisk-ideologisk kontroll. Under den tyska ockupationen 1941—44 återvände D. i det stora hela till den gamla ordningen. Största delen av lärarna flydde 1944 till nord- och västeuropeiska länder. Sedan 1944—45 fortsätter D. sin verksamhet som den estniska socialistiska sovjetrepublikens statliga univ. Ett omfattande inst. för marxism och leninism och en arbetar-fakultet ha inrättats; D:s hela verksamhet är genomsyrad av politisk ideologi och fostran. Antalet studenter var 1949 2,700. — Litt.: J. Bergman, ”Universitetet i Dorpat under svenska tiden” (1932).