Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dos Passos, John - Dossi, Dosso, eg. Giovanni de Lutero - Dossier - Dosta - Dost Muhammed - Dostojevskij, Fjodor Michajlovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Dossi—Dosto jevskij
914
tries” (1934) äro
reseskildringar, rika på
tidsanalyser. Med den
stora romanen
”Manhattan transfer” (1925;
sv. övers. 1931)
skapade han en
omfattande, figurrik
samhällsbild av New
York, impressionistisk,
filmaktig. Ännu mer
utbildad är denna
teknik i den romantrilogi,
som omfattar ”The
42nd parallel” (1930;
sv. övers. 1932), ”1919” (1932; sv. övers. 1939)
och ”The big money” (1936).
D. har mer än någon annan amerikansk förf,
framhävt den sociologiska aspekten, men han är
också artistiskt intresserad och har varit
nyskapande inom romantekniken. Den kritiska
inställning till den borgerliga kapitalistiska
människan och hennes samhällsbildning, som bar upp
D:s fyra stora romaner, modifierade han under
intryck av händelserna i de totalitära staterna
i Gamla världen under slutet av 1930-talet. Han
tog avstånd från kommunismen och efterlyste en
demokrati, som hävdade individens frihet, så i
romanen ”Adventures of a young man” (1939).
Under 2:a världskriget deltog D. i propagandan
mot isolationismen. Av hans senare arbeten
kunna nämnas ”Ground we stand on; some examples
from the history of a political creed” (1941),
”Number one” (1943), ”State of the nation”
(1944), ”Tour of duty” (1946) och ”The grand
design” (1949).
Dossi [då’si], Doss o, eg. Giovanni de
Lut er o, italiensk målare (d. 1542),
Ferrarasko-lans främste mästare på 1500-talet. Han
arbetade för hovet i Ferrara icke blott som
målare utan också som festdekoratör och
bildhuggare samt lämnade teckningar till maj olikapjäser
och vävda tapeter. Tills, m. sin bror B a
t-tista (d. 1548) utförde D. talrika
väggmålningar, av vilka endast fragment bevarats. Hans
stafflibilder visa honom som en framstående
kolorist, inspirerad av venetianskt måleri; hans
motivkrets är mycket omfattande: religiösa och
mytologiska ämnen, fantasirika kompositioner
över motiv ur äldre och nyare dikt, realistiska
och livfulla genrebilder, slutligen också porträtt.
— Monogr. av H. Mendelsohn (1913).
Dossier [dåsje’], fr., en bunt handlingar,
samling av aktstycken om visst ärende el. viss
person.
Dosta, Clinopödium, växtsläkte av fam.
La-biatae. En art, C. vulgäre (Satureja vulgär is),
med röda blommor i täta kransar, växer allmänt
i ängsbackar från Skåne upp till s. Norrland.
Dost Muha’mmed, se Afghanistan, historia.
Dostojevskij [dastajä’fskaj], F j o d o r
Michajlovitj, rysk författare (1821—81).
D:s far, som härstammade från en gammal
litauisk, till Ukraina utvandrad adelssläkt, var
sjukhus-läkare och samtidigt ägare av ett par lantgods. D.
fick en vårdad, strängt religiös uppfostran; 1838
sattes han i ingenjörskolan i Petersburg, varifrån
han 1843 utgick som officer; uteslutande litterärt
intresserad, tog han 1844 avsked för att ägna
sig åt författarskap. 1846 debuterade han med
romanen ”Arma människor”. Redan här
framträder D. som skildraren av livets, särsk.
storstadslivets, skuggsidor, och redan här
framkommer den starka medkänsla för de lidande, som
präglar hela hans författarskap. Uppmuntrad av
den framgång debutarbetet hade hos publik och
kritik (bl. a. hos kritikauktoriteten Bjelinskij),
skrev D. i snabb takt ett tiotal romaner, där
den psykologiska analysen ännu är osäker och
som i sin helhet äro föga genomarbetade. En
plötslig katastrof avbröt denna litterära
verksamhet; ehuru själv alls icke revolutionärt lagd,
hade D. kommit i kontakt med en del
socialistiska svärmare, den s. k. Petrasjevskijkretsen;
1849 blev han häktad och efter 9 månaders
fängelse i Peter-Paulsfästningen sänd till Sibirien
— dock först sedan han fått genomgå hela den
förberedande ceremonien för arkebusering.
Sedan D. vistats fyra år bland vanliga förbrytare
i tukthuset i Omsk, mildrades straffet till
tjänstgöring som menig soldat i ett sibiriskt
regemente. 1859 blev D. helt benådad och fick
återvända till Ryssland. Fängelselivet hade
ingalunda, som ofta uppgivits, brutit hans hälsa.
Epi-leptiska anfall, som med åren blevo allt tätare,
hade långt tidigare träffat honom. De
genomgångna lidandena hade samtidigt stärkt hans från
barndomen grundlagda religiositet, varjämte den
nära kontakten med enkla ryska människor av
folket, vilkas styrka i lidandet han särsk. lärt
sig beundra, gjort honom till en övertygad rysk
patriot. Tills, m. sin broder Michail D. uppsatte
han nu en politisk och litterär månadsskrift,
Vremja (Tiden), där han 1861—62 nästan
samtidigt publicerade två betydande arbeten, ”Döda
huset” (sv. övers. 1913), halvt självbiografiska
skildringar från det sibiriska tukthuset och
skarpa psykologiska studier av dess många växlande
förbrytartyper och ”De förödmjukade och
kränkta” (senaste sv. övers. 1924), där han än
kraftigare uttalar sin tro på människorna och
predikar människokärleken. Just som bröderna D:s
tidning börjat slå igenom, blev den på grund
av en av myndigheterna missförstådd artikel i
polska frågan 1863 indragen; utgivandet av en
nyuppsatt tidskrift, Epocha, avbröts genom
Mi-chails död. Tvungen att underhålla även
broderns familj och själv ständigt ansatt av
kredito-rer, måste D. nu, i halv flykt irrande från ort till
ort i Europa, för uppehällets skull forcera sin
litterära produktion. Icke desto mindre beteckna
hans nu utgivna verk själva höjdpunkten på
hans författarbana. Främst står mästerverket
”Brott och straff” (senaste sv. övers. 1931), en
i skärpa enastående analys av en mördares,
studenten Raskolnikovs, själsliv före och efter
mordet fram till självangivelsen. Vid sidan av denna
roman stå ”Idioten” (1868; senaste sv. övers.
1936), där D. velat lösa uppgiften att teckna
en ”positivt skön människa” — detta ideal
fin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
