941 Dragspel—Drake 942 Kinesisk drake på en fana (t. v.) och S:t Göran och draken av B. Notke i Storkyrkan, Stockholm. munen Skaf tö. — ID. anlades trol. år 1234 av norske konungen Håkan Håkansson ett till pre-monstratensorden hörande kloster, Marie-s k o g, som efter hand begåvades med stora jordagods. Redan 1519 hade klostret en världslig styresman; 1532 blev det fullständigt sekulariserat. Klosterbyggnaderna nedbrötos i början av 1600-talet för att lämna sten till Bohus’ fäst-ningsbyggnad. Även kyrkan förföll småningom; 1846 sammanstörtade sista resten av murarna. Grundmurarna ha numera utgrävts och konserverats. Se W. Berg, ”D:s kloster” (i ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohus läns fornminnen och historia”, VI 1900); J. S. Lidell, ”D:s kloster” (1923). Dragspel, se Harmonika. Dragstans, stans för plåtarnas ”hopdragning” (så att de vid nitstället ligga väl intill varandra), innan nitningen sker. Dragstift, instrument för uppdragande av linjer i tusch el. annan flytande färg vid linearritning. Dragör, hamnort på ö. kusten av Amager, Danmark; 2,000 inv. Samhället har stadskaraktär och har åtskillig sjöfart. Badort. Hade under medeltiden rikt sillfiske. Drakballong, se Luftballong. Drakbergen el. Drakensbergen (K a t h-lambabergen), randberg i Sydafrika, sydafrikanska höglandets ö. begränsning. Är vatten-delare mellan Oranj ef lodens vattensystem och Indiska oceanens och bildar gräns mellan Basuto-land och Oranjefristaten i v. samt Natal i ö.; omfattar, i vidsträcktare bemärkelse, även hög-landsranden genom Transvaal till Olifantfloden. Den starkast markerade delen av bergsträckan ligger i s. utmed Basutogränsen. Berget höjer sig här i mäktiga, taffelliknande toppar och stupar brant till terrasserna i ö. Den högsta toppen och hela Sydafrikas högsta punkt är Champagne Castle el. Cathkin Peak (3,650 m ö. h.), medan den närbelägna Giants Castle når 3,350 m och Mt aux Sources 3,283 m. De viktigaste passövergångarna äro van Reenenpasset (1,682 m) och De Beers (1,635 m). Drakblod, harts, som huvudsaki. utvinnes ur frukterna av en palmart, Daemonorops (Cala-mus) Draco, vilken växer på Sundaöarna, mest på Sumatra, samt i Bortre Indien. Fås efter ut-svettning ur frukterna el. genom utsmältning ur dem. Hartset har blodröd till mörkröd färg, är ogenomskinligt, lättlösligt i terpentinolja, eter och alkohol. Nyttjas till framställning av röda fernissor och polityrer och i fotografien till pigmenttryck. — Ett annat slag av d. utvanns fordom ur drakblodsträdet (Dracaena, se d. o.). I Västindien fås dessutom olika slag av d. ur Pterocarpus Draco (fam. Leguminosae) och Croton Draco (fam. Euphorbiaceae). Drakblodsträdet, se Dracaena. Drake (grek. dr a'kon). 1) Sagovidunder med jättelik, fjällig överkropp, vingar, framben, stora klor och väldig stjärt, huvud med kam, öron och fruktansvärd blick. Dylika odjur ha spelat en betydande roll i europeiska och asiatiska folks övertro. Forngreker och nordbor tänkte sig d. som vaktare av heliga källor el. dyrbara skatter. Ryktbara bragder som drakbesegrare utfördes av gudar och hjältar (Apollon, Herakles, Kadmos, Sigurd, Beowulf m. fl.). För babylo-nierna var d. det allt ont födande urkaos, som besegras av solguden Marduk. I Psaltaren och Uppenbarelseboken nämnes d. som mörkrets ande. Medeltidens kyrkliga symbolik gjorde honom till sinnebild av djävulen och lät denna d. besegras av ärkeängeln Mikael, den helige Georg o. s. v. I romansk konststil upptogs d. som ornamentalt motiv, med gestalten ofta sammansatt av orm, lejon och fladdermus. I Kina har d. sedan urminnes tider spelat en viktig roll i folktron (särskilt som regngivande gudomlighet), och