Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drav - Drava - Drawback - Dravida - Dravidiska språk - Drawing-room - Drayton, Michael - Drdla, Franz - Dreadnought - Dreber, Heinrich (Franz-Dreber) - Dred Scott-affären - Drégely, Gábor - Dreier, Frederik - Dreiser, Theodore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Drav—Dreiser
6
Drav, återstod, erhållen vid urlakning av den
vid ölbrygd mältade och mäskade säden. Med
d. utfodras kreatur.
Drava (ty. Drau), biflod till nedre Donau från
Alperna. Kommer från Dobbiacos alpslätt
(Tob-lacher Feld) i Tyrolen, flyter i en av Östalpernas
stora längsdalar i östlig riktning genom
Kärnten, mellan Hohe Tauernkedjorna m. fl. i n.,
Gailtalalperna och Karavankerna i s., och bildar
under sitt nedre lopp över de stora
låglands-slätterna utefter en längre sträcka gräns mellan
Ungern och Jugoslavien. I Kärnten mottager D.
Gail från Karniska alperna vid Villach och
genomflyter längre ned Klagenfurtbäckenet. Under
låglandsloppet mottager D. sitt största tillflöde,
Mur, från Steiermark och grenar sig mellan
låga, delvis sumpiga stränder. Längd omkr.
750 km. Segelbar för mindre flodångare till
Barcs, 150 km från mynningen.
Drawback [drå’bäk], eng., d råback,
hinder, nackdel; tullrestitution (se d. o.).
Drävida [sv. utt. vanl. -i’da] (skt dravida)
betecknar (i sanskritlitteraturen och senare) den
del av Sydindien, där icke-ariska språk talas, och
detta områdes inbyggare, på sv. vanl. d r a v i d e r,
omkr. 70 mill. Namnet betecknade tidigast
blott den av tamiltalande befolkning bebodda
delen av Sydindien men har senare utsträckts
över vida större område. Tidigare ha d. varit
utbredda också över stora delar av n. Indien, där de
dels undanträngts av, dels assimilerats med de
ariska invandrarna. Bestämda dravidiska
rasmärken äro på grund av blandningen med andra raser
ej klart konstaterade; man vill måhända se den
renaste dravidiska typen hos de s. k. t o d a i
Nilgiribergen, som äro högväxta, med buktad
näsa, lockigt hår och stark skäggväxt.
Utmärkande för d. är tydligen i allm. en mörkare
hudfärg; en mängd sydindiska bramaner ha
emellertid påfallande ljus hudfärg och torde vara av
rätt oblandat ariskt ursprung. Kulturellt stå d.
på mycket olika stadier, från kulturfolk, såsom
tamiler, till primitiva stammar.
Dravidiska språk, de sinsemellan mer el.
mindre nära besläktade språk, som talas av
massan av de dravidiska folken i Dekkan. Med
in-räkning av brähüi i Belutsj istan, som dock på
grund av att under mycket lång tid ha varit
isolerat förlorat en del av sin dravidiska
karaktär, torde man kunna urskilja 13 olika språk,
av vilka emellertid endast de fyra största, t
e-1 u g u, tamil, kanaresiska och m a 1 a y
ä-1 a m äro i egentlig mening litteraturspråk med
en delvis ganska gammal och högt utvecklad
litteratur av betydande omfång. Bland övriga
hithörande språk märkas t u 1 u, g ö n d I, k
u-rukh el. oräon och k u i.
Man har utan egentlig framgång sökt
anslutning för de dravidiska språken till olika
centralasiatiska el. australiska språkgrupper och
torde alltjämt få betrakta dem som en isolerad
grupp, vars viktigaste kännemärken äro: a)
avsaknad av grammatiskt kön hos nomina; b)
ka-susbildning genom postpositioner; c) avsaknad av
relativpronomina, varför relativsatser ersättas
medelst participial- och gerundivkonstruktioner,
och d) tillvaron av en särskild negativ
kon-jugation. — Litt.: R. Caldwell, ”A comparative
grammar of the Dravidian or South-Indian
fa-mily of languages” (3:e uppl. 1913).
Drawing-room [drå’ixj-röm], eng., förmak,
salong; i England det rum, där familjen samlas
och besök mottagas.
Drayton [dréitn], Michael, engelsk skald
(1563—1631). Han skrev ”Poly-Olbion” (1613—
22), en topografisk-antikvarisk
Englandsbeskriv-ning på alexandriner, en ballad över segern vid
Azincourt, sonetter, historiska dikter på ottave
rime, herdedikter, fesagan ”Nimphidia”. D:s
arbeten äro utg. av R. Hooper 1875 (3 bd,
of ullst.).
Drdla [da’rdla], Franz, tjeckisk violinist
och tonsättare (f. 1868), elev av Hellmesberger
(violin) och Bruckner (teori). D. har utg. över
300 kompositioner (mest underhållningsmusik):
sånger, violinstycken (t. ex. ”Serenad” och
”Souvenir”), violinkonserter, kammarmusik och 2
operetter. Han har även verkat som dirigent.
Dreadnought [dre’dnät], ”räds intet!”, eng.
slagskepp, stapellagt 1905, det första, som
bestyckats med mer än 4 svåra kanoner; nu
utrangerat. D. blev sedan benämning på fartyg
av denna typ till skillnad från äldre slagskepp.
Nästa typ i utvecklingen kallades s u p e r-d r e a
d-n o u g h t. Jfr Pansarfartyg.
Drèber, Heinrich, kallad F r a n z-D r
e-b e r, tysk målare (1822—75). Han levde från
1843 i Rom och målade stämningsfulla
stiliserade landskap med figurer (”Dianas jakt”,
”Sappfo” m. fl.).
Dred Scott-affären, se Scott, Dred.
Drégely [drè’gäj], Gå bor, ungersk
dramatiker (f. 1883). Han slog igenom 1908 med den
satiriska komedien ”A szerencse fia” (”Som man
är klädd”, uppf. 1913 i Sthlm). D. har även
bl. a. skrivit farsen ”A kisasszony férje”
(”Frökens man”, uppf. 1916 i Sthlm).
Dreier [drai’ar], Frederik Henrik
Hennings, dansk socialistisk författare (1827—53).
Samtidigt med att D. bedrev medicinska studier,
visade han sig starkt politiskt intresserad och
tillhörde bl. a. den radikala ”Förening for
Ar-bejderklassens Vel”. D. framlägger i sina
skrifter ”Folkenes Fremtid” (1848) och ”Fremtidens
Folkeopdragelse” (s. å.) ett socialistiskt
reformprogram. D. har också kallats Danmarks förste
socialist.
Dreiser [dråFza], Theodore, amerikansk
författare (1871—1945). Han var tidningsman
i olika städer från 1892 till 1900, då han
debuterade med romanen ”Sister Carrie” (sv. övers.
1928), som icke lyckades göra sig gällande, hade
diverse litterära anställningar hos förlag och
firmor till 1911, då ”Jennie Gerhardt” (sv. övers.
1930) offentliggjordes och han kunde få helt
ägna sig åt författarskap. Efter en resa till
Europa, skildrad i ”A traveler at forty” (1913),
samlade sig D. till en väldig skildring av mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
